Att lyda order är farligt | Göteborgs Fria
Henry Ascher

Inledare


Civilkurage

  • Uppgifter och adresser till papperslösa livrädda flyktingar lämnas ut av socialen till gränspolisen i Malmö. Detta visar att vi ibland måste visa att vi är mänskliga nog att våga vägra lyda omänskliga lagar, skriver Henry Ascher.
Göteborgs Fria

Att lyda order är farligt

Socialtjänsten i Malmö lyder lagen och lämnar ut adresser till var livrädda papperslösa bor, men vem vågar ta sina barn till BUP eller skola om lagen görs till en gilrad fälla, undrar Henry Ascher och menar att lyda order faktiskt är farligt.

När man efter andra världskrigets slut försökte ställa de ansvariga för nazisternas krigsförbrytelser till svars visade det sig inte vara helt okomplicerat. Vem var egentligen ansvarig? Järnvägstjänstemannen som skaffade fram godsvagnarna? Vakterna som tvingad in människor i dem? De som ledde in kvinnor och barn i gaskamrarna? De som släppte på gasen? Alla försvarade de sig med samma argument. Jag lydde bara order? Vad kunde jag göra?

Ingen, varken de som gjorde det smutsiga hantverket, officerarna eller ledande nazister, såg sig som ansvariga för det förfärliga som skett. Var det bara Hitler själv som kunde ställas till svars? Han som redan begått självmord?

Nürnbergrättegångarna kom till en viktig slutsats, en slutsats som inte bara omfattade nazistiska krigsförbrytare utan alla människor. Varje människa bär alltid ett ansvar för sina egna handlingar. Att lyda order är ingen ursäkt.

I dag tycks Nürnbergrättegångarnas universella slutsatser bortglömda. Men jag kom att tänka på dem häromdagen när jag läste om gränspolisens jakt på livrädda flyktingar i papperslöshet i Sydsvenskan (http://www.sydsvenskan.se/2016-11-29/granspolisen-far-hjalp-av-malmo-sta...) vars enda brott är att de utnyttjat den mänskliga rättigheten att söka asyl. Och när de fått avslag ändå försöker rädda livet på sig och sina barn.

Gränspolisens chef i region syd, Leif Fransson, lyder bara regeringens order om ”effektivisering av verkställigheten” och socialtjänsten i Malmö lyder lagen och lämnar ut adresser och andra uppgifter. ”Detta är bara början”, säger Fransson och hotar med att kontakta förskolor, skolor och sjukvården.

Men, undrar säkert många, är det inte ett rimligt krav att man måste följa lagen? Hur skulle det se ut annars? Det finns flera aspekter av den frågan. Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention och vi tänker till och med göra lag av den. Den omfattar varje barn i vårt land på lika villkor oavsett om man har rätt att vistas här eller inte. Ändå är det uppenbart att såväl gränspolisen som de tjänstemän som lämnar ut uppgifter bryter mot den. Sveriges riksdag har också beslutat om rätt till skolgång för barn i papperslöshet och rätt till vård för både barn och vuxna. Gränspolisens hot bryter mot lagens anda och tillämpning: ingen vågar skicka sina barn till BUP eller skola om lagen görs till en gillrad fälla.

När Oskar Gröning, SS-officer i Auschwitz, dömdes för sina brott 2015 skrev han: ”Jag förträngde det som hände på ett sätt som är oförklarligt för mig i dag. Kanske var det lydnadens bekvämlighet, som vi var uppfostrade till och som inte tillät att man sade emot. Denna vår lydnad förhindrade oss att uppfatta de dagliga hemskheterna som de var och göra uppror mot dem.”

Att lyda order och ”lydnadens bekvämlighet” är farligt! Under historiens gång har just det varit viktiga förutsättningar för att upprätthålla inte bara nazistiska orättvisor. Istället för att fundera över vad som skulle hända om man inte följde lagen bör vi kanske fråga oss hur världen hade sett ut om människor inte hade haft modet att bryta mot orättvisa lagar? Vi hade fortfarande haft häxprocesser och ett slavsamhälle. Kvinnor skulle sakna rösträtt. Apartheid hade funnits kvar i Afrika och i USA skulle rasförtrycket ännu vara lagstadgat. Homosexualitet skulle vara förbjudet och klassas som en mental abnormitet.

Naturligtvis är inte gränspolisen och tjänstemän i Malmö nazister. Men det var faktiskt inte heller många av dem som utförde de nazistiska illdåden. Hannah Arendt och Zygmund Bauman har visat att dessa framför allt var plikttrogna och nitiska tjänstemän.

World Medical Association är den organisation som utformar läkarnas yrkesetik. Det är en viktig organisation som formades efter andra världskrigets erfarenheter av vad läkare kunde använda sina kunskaper till. I Lissabondeklarationen slås patientens rättigheter fast. Exempelvis rätten till lika behandling och bedömningar av oberoende läkare. Deklarationen manar oss läkare: ”Närhelst lagstiftning, regeringsåtgärder, eller annan administration eller institution förnekar en patient dessa rättigheter, bör läkare vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa eller återupprätta dem.” Läkares yrkesetik kräver alltså att vi bryter mot lagar och förordningar om det skulle vara nödvändigt för att försvara våra patienters rättigheter.

En gång när jag föreläste satt en äldre polis med många streck på axeln i salen. Efteråt kom han fram till mig.

– Du, sådana här regler som säger att man måste bryta mot lagen om man ser att den får omänskliga följder, det tycker jag vi borde ha inom polisen.

Jag blev minst sagt förvånad.

– Ja för så gör jag. Om jag åker ut med mina gubbar och ska hämta någon som ska utvisas och jag ser att de mår förfärligt dåligt, då säger jag till mina gubbar att detta går inte, nu åker vi hem.

Detta är civilkurage. Det inspirerar och det får mig att känna hopp. Kanske är det ett lagbrott. Men om Sverige ska vara ett mänskligt land måste vi ibland våga bryta mot omänskliga lagar.

ANNONS
ANNONS

© 2022 Göteborgs Fria