Meditativt och själfullt från Laraaji | Göteborgs Fria

Recension


Musik
Laraaji

Göteborgs Fria

Meditativt och själfullt från Laraaji

Laraaji levde upp till förväntningarna, skriver Tobias Magnusson, som funderar på om det är hälsosamt att dubbla dosen av Laraaji.

I en krönika inför den här spelningen påstod jag viss ambient och new age-musik är lika uppmuntrande som att stirra på en tapet, men att Laraajis musik inte passar in i det facket. Hans mönster är alltid i rörelse och skapar en hypnotiserande och meditativ verkan.

För att förtydliga detta påstående använder Laraaji en backdrop bestående av ett psykedeliskt mönster som skapar optiska illusioner. Det fungerar utmärkt i kombination med Laraajis tranceframkallande ambientmusik, men lika gärna blundar jag och låter musikens vågliknande rörelser skölja över mig.

Förväntningarna var stora inför Laraajis Göteborgsbesök. Förväntningar som infrias. Inledningen där Laraaji bearbetar en gong tillsammans med elektroniska effekter skaper en atmosfärisk och meditativ inledning på den resa som sedan fortsätter med intensiva utflykter på två elektrifierade cittror, instrumentet som främst förknippas med honom.

Laraaji berättar själv historien om hur han först hittade fram till instrumentet genom att följa den inre rösten som talade till honom när han besökte en pantbank för att lämna in sin gitarr. I affärens fönster låg en cittra. Byt den mot gitarren, sa den inre rösten. Resten är historia. Han började uppträda i Washingtons parker och där upptäcktes han av Brian Eno. På Enos egna bolag släpptes 1980 Day of Radiance, den tredje delen i Ambient Music-serien, vilket är Laraajis mest uppmärksammade och inflytelserika album.

Mest fantastisk är den del av konserten som närmar sig intensiteten i The Dance från detta album. Effekten av hamrandet med vispar på de elektrifierade cittrorna skapar polyrytmiska effekter som man aldrig tidigare hört; kaskader av toner skapar vågor som sköljer över lyssnaren. Det här är även ett slags arkitektonisk musik som hela tiden strävar uppåt i en spiralform. Själv beskriver han det som musikens kraft att skapa ”the architecture of the imagination”.

Meditation är central för artisten och yogainstruktören Laraaji. Han mässar om havet som renande och om vikten av att skapa balans och harmoni inom oss. När han senast turnerade i Sverige var det med en speciellt utformad konsert som byggde på musik med yoga och meditativ djuplyssning.

Även på Folk saktas tempot ned och ger plats för lugnande och eskapistiska inslag, som när han sjunger om The Peace Garden, ett paradis där allt samverkar i harmoni, och ackompanjerar med klockspel och kalimba. Kärleksbudskapet känns märkligt avlägset i kontrast mot samtidens kaos.

”Tack för att ni följde med på resan… och att ni fortfarande sitter upp”, säger Laraaji när de sista tonerna klingat bort. Efter att ha avfyrat ett av sina bullrande skratt bjuder han på ett kort extranummer på munspel och utlovar fler överraskningar på sin avslutande spelning i morgon. (I dag kl. 18, Folkteatern). Ytterligare en kosmiska utflykt? Jag är redo.

Annons

Rekommenderade artiklar

Revolutionen lever vidare

Recension

Alexander Ringbäck är en artist som inte väjer för allvaret, det nya albumet Punkt är tydligt politiskt, utan att bli plakatmässig, skriver Tobias Magnusson.

© 2017 Göteborgs Fria