Vi behöver mer journalistik | Göteborgs Fria

Inledare


Media

  • Medieutredningar i all ära, men om inte de sista publicistiska korna ska dö innan gräset börjat växa är det en journalistikfinansieringsutredning vi behöver, konstaterar Agneta Lindblom Hulthén.
Göteborgs Fria

Vi behöver mer journalistik

Jag önskar att alla svenska politiker som tycker att demokrati är en bra idé, avslutar varje anförande med ”för övrigt anser jag att kvalitativ och oberoende journalistik är en förutsättning för en fungerande demokrati”, skriver Agneta Lindblom Hulthén apropå medieutredningen och åsiktsjournalistiken.

Hotet mot den enskilde journalisten är ett hot mot journalistiken och vise versa. Vi kan positivt bocka av den just nedkomna Medieutredningens förslag att utreda skärpta straff för hot mot journalister.

Eftersom hoten ökat de senaste decennierna, kan vi fråga oss varför det inte redan skett, men i dagsläget känns behovet av konstruktivitet större än lusten att gnälla. Kan skärpta straff minska slentrianangrepp och organiserade lynchmobbar mot journalistiken, så tack för det.

Att vi inom landets gränser tar itu med problemet stoppar inte klappjakten som pågår klotet runt mot kvalificerad journalistik. Den bedrivs såväl av populister som av makten, den ekonomiska och den politiska, som i Trumps USA, Erdogans Turkiet, Xi Jinpings Kina och Viktor Orbáns Ungern för att nämna ett fåtal av alltför många. Jag önskar att alla svenska politiker som tycker att demokrati är en bra idé, avslutar varje anförande med ”för övrigt anser jag att kvalitativ och oberoende journalistik är en förutsättning för en fungerande demokrati”.

När populister och antidemokrater nöter på i sitt hat mot det fria ordet är det hög tid att nöta tillbaka. Vilket osökt för tanken till journalisternas partisympatier som av och till ploppar upp som ämne för förvirrad debatt. Det journalistiska uppdraget innebär att skildra verkligheten så sakligt och kvalificerat som möjligt och att se medborgarna som uppdragsgivare. Åsiktsjournalistik ska kunna skiljas från granskande och rapporterande journalistik. Detta sitter i ryggmärgen hos de flesta journalister och följs förhållandevis bra av de svenska medier som innehåller journalistik och har ansvariga utgivare.

För den faktaresistente är detta inte argument. Den som lider av ”jag tycker ändå-sjukan” fortsätter att anse att journalister ska vara ”representativa”. Och? Vad är slutsatsen? Ska journalister åsiktsregistreras före anställning? Ska journalister bytas ut efter hur opinionerna fluktuerar i samhället? Journalistiken är inte till för att slicka makten i rö… (ursäkta, vi behöver inte grova ord utan hyfs i debatten). Journalistiken är till för att granska makten. Medieutredningen då? Vad kan vi hoppas på?

Angelägen är den föreslagna satsningen på lokaljournalistik. Bra och självklart är krav på ansvarig utgivare för att få stöd. Bra är också idén om en medienämnd, men det krävs ett mer kvalificerat och genomdiskuterat definitionsarbete som plattform för en sådan nämnd. Ett stort bekymmer är att andratidningarna riskerar att slås ut om förslaget genomförs. Vi behöver mer journalistik, inte mindre. En annan modell, tack!

Mer resurser måste till för att det nya mediestödet ska fungera. Därför är det nödvändigt att regeringen raskt sätter till en mediefinansieringsutredning, eller hellre, en journalistikfinansieringsutredning, så att de sista publicistiska korna inte dör innan gräset börjat växa.

Tills sist en from förhoppning: må vi få en riktigt kvalificerad intellektuell debatt om utredningen, i riksdagen och det offentliga rummet, där debattörerna bemöter varandra med respekt och sakargument och där journalistik och demokrati sätts före partinytta och ekonomisk vinning.

Amen.

© 2020 Göteborgs Fria