Per Björklund

Inledare


Välfärden

  • Många vill nog avfärda Trumps och SD:s högerpopulism som politiska avarter. Men faktum är att vi i åratal matats med liknande retorik av den så kallade ansvarstagande högern, skriver Per Björklund.
Fria Tidningen

Högerns skattepopulism gör oss alla dumma

Priset för Alliansens oansvariga skattepopulism betalar vi nu i form av en framvällande högerextremism som hämtar kraft och näring i högerns myter, skriver Per Björklund.

”Vi kommer att få så bra vård, till en liten bråkdel av kostnaden, och det kommer att vara så lätt!”

Orden är Donald Trumps och yttrades på ett valmöte i Florida i förra veckan, där den republikanske presidentkandidaten lovade att upphäva Barack Obamas sjukvårdsreformer om han blir president.

Exakt hur vården ska bli både bättre och billigare förklarade inte Trump.

Trumps valfläsk påminner om Sverigedemokraternas skuggbudget, där man utan att förklara hur det ska gå till menar att det går att skära 50 miljarder i kommunernas ekonomi – utöver det man vill spara på flyktingmottagandet – utan att det får någon effekt på välfärden.

Många vill nog avfärda Trumps och SD:s högerpopulism som politiska avarter, en verklighetsfrånvänd politik som visserligen lockar stora skaror av väljare men som trots allt genomskådas av majoriteten av befolkningen. Men faktum är ju att vi i åratal matats med liknande retorik av den så kallade anständiga och ansvarstagande högern.

Inför valet 2014 bedrev till exempel Svenskt Näringsliv en reklamkampanj med budskapet att Alliansens skattesänkningar gett mer pengar till välfärden. Det var visserligen sant i rent absoluta tal, men eftersom lönerna också ökat så innebar den minskade skattekvoten att pengarna räcker till färre anställda inom den offentliga sektorn.

När Kristdemokraternas förre partiledare Göran Hägglund skulle visa att skatteintäkterna ökat trots sänkt skattekvot glömde hand att räkna med inflationen. Andra väljer att bortse från befolkningsökningen. Och så vidare.

Den svenska högern liknar i det avseendet Sverigedemokraterna. Det spelar ingen roll hur många luckor och hål som påvisas i argumentationen. Myten om att sänkta skatter inte urholkar välfärden lever ändå vidare. Att erkänna att det handlar om just en myt skulle nämligen vara politiskt självmord för borgerligheten.

I debatten om den svenska flyktingpolitiken har delar av vänstern anklagats för att vägra erkänna att det kan finnas en målkonflikt mellan en generös flyktingpolitik och satsningar på välfärden. Oavsett invandringens positiva konsekvenser på sikt medför ett ökat flyktingmottagande på kort sikt ökade kostnader, vars finansiering rimligen måste kunna diskuteras oavsett vilken syn vi har på flyktingpolitiken. Om inte annat för att myndigheter och kommuner ska kunna planera och förutse vilka behov som finns.

Att många tycker att det är jobbigt att diskutera flyktingmottagandets kostnader är lätt att förstå, eftersom det kan upplevas som att man sätter ett pris på människor. Den svenska högern har däremot gjort förnekandet av målkonflikter till en grundbult i sin ideologi. I högerns värld kan vi alla både äta kakan (skattesänkningar) och ha den kvar (den gemensamma välfärden).

Priset för denna oansvariga skattepopulism betalar vi nu i form av en framvällande högerextremism som hämtar kraft och näring i högerns myter. Om åratal av skattesänkningar inte har urholkat välfärden så måste ju växande vårdköer, allt större barngrupper, försämrad äldrevård och löner som halkar efter bero på något annat. Och varför inte skylla på massinvandringen?

I dag är det inte bara extremhögern som drar den slutsatsen. På den ”liberala” Göteborgs-Postens ledarsida lyfte Alice Teodorescu i förra veckan fallet med den 57-åriga funktionsnedsatta kvinna som dog på en offentlig toalett, efter att ha fått sina assistanstimmar neddragna. Enligt Teodorescu beror det på ökande kostnader för flyktingmottagandet. Att Teodorescu på detta sätt ställde svaga och utsatta grupper mot varandra väckte upprördhet på många håll, även till höger. ”Slaskretorik”, kallade Alex Voronov på liberala Eskilstuna-Kuriren hennes argumentation.

Men faktum är ju att Teodorescu bara drar högerns retorik till sin yttersta spets. Även liberaler som Voronov bör fråga sig vad alternativet till att ställa välfärd mot flyktingar är om debatten alltid ska utgå ifrån att höjda skatter aldrig någonsin är ett alternativ? Om RUT-avdrag, jobbskatteavdrag och alla andra skattesänkningar som genomförts de senaste åren är heliga, vad ska vi då spara på när kostnaderna för flyktingmottagandet ökar?

Nu är det hög tid för alla skattepopulister att skärpa sig och börja ta ansvar. En bra början vore ett erkännande att de senaste årtiondenas kraftiga skattesänkningar faktiskt skett till priset av försämrad välfärd och – vilket på sikt är ännu allvarligare – en kraftig urholkning av solidariteten i samhället.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu