Sara Karnehed

Fördjupning


Sara Karnehed
  • Kristina Ernehed bor med familjen i byn Kälom i Jämtland i torpet där hennes farmor växte upp.  
  • Kristina Ernehed
  • Byn hon bor i har 65 invånare. Men trots det upplever Kristina Ernehed att hon möter fler människor med olika värderingar och från olika kulturer än hon gjorde under sina år i Stockholm och Göteborg.
Fria.Nu

”Det finns ingen coolare plats att bo på”

Bilden av att bara oambitiösa och misslyckade personer stannar kvar på landsbygden får studenter att flytta från glesbygden, menar journalisten Kristina Ernehed. Nu har hon bestämt sig för att ändra på fördomarna.

Tidigare följde Kristina Ernehed normen att efter gymnasiet flytta till storstaden för att utbilda sig. Hon pluggade och arbetade flera år i bland annat Göteborg, Stockholm, Oslo och Uppsala. Men till slut blev längtan efter hemtrakterna för stor. Det blev en flytt tillbaka till hembyn Kälom i Offerdal i Jämtland där hon nu bor med sin familj i torpet där hennes farmor växte upp.

– Här får jag frid i själen och utrymme att tänka stort och fritt och att vara mig själv, säger hon.

Byn har 65 invånare. Men trots det upplever Kristina Ernehed att hon möter fler människor med olika värderingar och från olika kulturer än hon gjorde under sina år i Stockholm och Göteborg.

– Hela den politiska skalan finns representerad. Här bor de som har det väldigt gott ställt och de som inte har det gott ställt, här bor de som precis har kommit till Sverige och andra som bott på samma plats i flera generationer. Det är rikedom att leva i en sådan mångfald. Att faktiskt möta människor som inte är som jag i mitt dagliga liv. I Stockholm och Göteborg blev det automatiskt så att jag rörde mig i kretsar med personer som tänkte likadant som mig, och visst är det fint att umgås med folk som ser normkritiskt på världen och så vidare, men det blir inte så utvecklande i längden.

Nu arbetar hon som journalist och projektutvecklare i Jämtlands kulturkompani, som hon driver tillsammans med två kollegor. Uppdraget är att förändra normen om landsbygden genom kultur. Hennes egen flytt ifrån Offerdal var hårt präglad av just den urbana normen. För att bli någonting måste du komma iväg.

– Jag var kulturintresserad och ville bli journalist och då skulle man inte bo kvar. Jag trodde att det var i den stora staden jag måste vara för att göra det jag ville göra.

Bilden som målas upp av landsbygden är tudelad. Den beskrivs ofta som en idyll med stora utrymmen att semestra på och vara sig själv, men också en plats med jakt, avfolkning, arbetslöshet och rasism. Hur landsbygden ser på sig själv med stadens öga är likt hur kvinnan ser på sig själv med mannens öga, menar Kristina Ernehed. Det finns ett starkt maktförhållande mellan landet och staden som sällan lyfts fram.

– På samma sätt som kvinnan är det andra könet, så upplever jag att jag som norrlänning och landsbygdsbo är den andra svensken. Vi finns men får sällan vara representerade. Alla filmer och tv-program jag sett under min uppväxt gjorde att jag kunde gatunamnen i Stockholm när jag flyttade dit, medan personerna där inte visste någonting om Jämtland, eller hur det är att bo på landsbygden. De trodde att det var som i Änglagård eller i Bullerbyn.

Efter ett tag insåg Kristina Ernehed att det gick att arbeta med kultur och journalistik även i Jämtland. Samtidigt känner hon en sorg över att den negativa bilden är så stark.

– Det är en sorg för mig att jag var borta i tolv år innan jag vågade flyttade hem. Jag trodde verkligen inte att det fanns någonting för mig här, när det i själva verket är så att det är här allt jag behöver och vill ha finns, att det bara är här jag kan göra det jag drömmer om att göra.

Kristina Ernehed upplever att normen börjar luckras upp, att unga bor kvar och gör sin grej.

– Nu bor folk här för det finns ingen coolare plats att bo på. De gör allt från att ta över föräldrarnas åkeri till att starta upp sin egen graffitistudio. Det har hänt väldigt mycket. Men det förstår inte politikerna riktigt, de tar fortfarande fram ambitioner som ”Den lilla staden med storstadskänsla” och ”Vi är lika bra som Stockholm”, istället för att se och förstå vad det är som gör att det är så bra att bo här, att det inte är som en storstad.

Samtidigt vill hon inte utmåla landsbygden som en idyll.

– Det är inte bara ett paradis, var man än bor finns det motsättningar och problem. Men oavsett dåliga saker finns det en massa bra saker med att bo på landsbygden som sällan lyfts fram. Jag har till exempel aldrig sett ett så stort ideellt engagemang att hjälpa andra människor som det finns här, säger hon.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Turism gör landsbygd urban

Starka normer om att landsbygden inte kan erbjuda en framtid möter de unga som väljer att bo kvar, visar en ny doktorsavhandling i kulturgeografi. På platser med turism skapas flera av de möjligheter som finns i en storstad.

Bushcraft lockar nya överlevare

I en vardag där det mesta hänger på mobiltäckning och strömförsörjning har fenomenet bushcraft blivit allt mer populärt.

– Folk gör det för att kunna ta hand om sin familj om det händer något eller för att lära sig mer om naturen, säger kursarrangören Andreas Ahlsén.

© 2024 Fria.Nu