• Naomi Nowak och Karin Öst säljer kläder av återanvända tyger.
  • Några av företagen i nätverket Eco fashion sysslar med redesign, andra säljer nyproducerade kläder av miljö- och rättvisemärkta tyger.
Landets Fria

Många främjar hållbart mode

Giftiga framställningsprocesser och omänskliga arbetsvillkor inom textilindustrin har fått uppmärksamhet i medierna de senaste åren. De stora klädkedjorna säljer fortfarande fyra kollektioner per år och konsumenter byter garderob innan kläderna är utslitna. Samtidigt finns det aktörer som inriktar sin produktion på eko och reko produkter.

Eco fashion är ett nätverk i Göteborg för företag, organisationer och personer med engagemang för hållbara kläder och tyger. Föreningen gör reko mode tillgängligt och sprider information om varför det är viktigt att handla hållbart.

Några av företagen som ingår i nätverket sysslar med redesign, andra säljer nyproducerade kläder av miljö- och rättvisemärkta tyger. Under en period fanns 20 av föreningens företag under gemensamt tak i centrala Göteborg. I dag finns några av företagen i en lokal på Majorna.

Malin Sommanö är engagerad i Eco fashions informationsverksamhet.

– Jag tycker att man ska ställa sig ett antal frågor innan man handlar ett klädesplagg: Behöver jag det? Kan jag låna eller köpa begagnat? Håller plagget? Är det framtaget på ett miljömässigt och socialt acceptabelt sätt?, frågar hon och tipsar om märkningarna Gots, Bra miljöval och Svanen.

Kampanjtröjor för en god sak är ofta producerade på ett dåligt sätt. Det reagerade Annika Axelsson på och tog saken i egna händer. I början av 2000-talet startade hon klädföretaget DEM collective tillsammans med en bekant.

Sedan början av 1990-talet hade Annika Axelsson arbetat med rättvis handel och efter tips från en kontakt hittade hon en leverantör av bomullstyg som var ekologiskt odlat och fairtrade-certifierat. För att ha kontroll över arbetsvillkoren hela vägen startade hennes företag DEM collective en egen liten fabrik i Sri Lanka, där t-tröjor sys upp mot löner som går att försörja sig på.

– Den första lasten med våra eko och reko t-tröjor kom år 2004. Hade det varit i dag hade vi inte behövt starta en egen fabrik, eftersom det finns andra fabriker med schysta villkor, berättar Annika Axelsson.

I dag har företaget flera leverantörer och säljer inte bara t-tröjor, utan också profilkläder. Arbete pågår med att ta fram arbetskläder för exempelvis restaurang, trädgård och industri.

– När våra jeans kom 2009 fick vi massor av uppmärksamhet för att de såg ut som vanliga jeans och ändå var helt växtfärgade. Våra vita och svarta plagg är inte växtfärgade, men de är miljöcertifierade, säger Annika Axelsson och framhåller att bomull som odlats ekologiskt och beretts på ett bättre sätt också har bättre slitstyrka.

Hos Kompani 415 i Göteborg har Karin Öst sin syateljé. Tillsammans med Stockholmsbaserade designern Naomi Nowak driver hon företaget Raintower.

Raintower säljer tröjor, sjalar, klänningar och träningsvänliga plagg av återanvända tyger. Ofta kommer tygerna från plagg som de stora second hand-butikerna bedömer att de inte kan sälja i Sverige.

– Jag tycker att det är väldigt roligt med kläder och design och jobbade ett kort tag i klädbranschen, men den är väldigt ohållbar, både socialt och ekologiskt, säger Naomi Nowak och fortsätter:

– När jag skulle starta eget tänkte jag ”det finns redan tyger. Det mest hållbara måste vara att återanvända dem.”

Naomi Nowak och Karin Öst syr upp plagg efter beställning. Kunderna är spridda över världen.

– Mina arbetsdagar går åt till att göra mönster och planera tillsammans med Naomi, sy upp plagg och fotografera dem för webben, säger Karin Öst.

Att sitta vid symaskinen i många timmar kan vara påfrestande.

– Men jag sitter i en trivsam arbetsmiljö bland kulturarbetare och frilansare på Kompani 415. Det är inte som en sweatshop i Asien. Jag är väldigt glad att kunna arbeta med något hållbart, kommenterar Karin Öst och berättar att hon läst miljövetenskap vid Göteborgs universitet och studerat modehistoria och socialt ansvarstagande för företag.

Plaggen från Raintower kostar mer än basplaggen i de stora butikskedjorna. Naomi Nowak tror ändå att det skulle gå att nå en ung marknad – om medvetenheten om textilbranschens arbetsvillkor och miljöpåverkan höjdes.

– Vi har redan en del unga kunder. Problemet är att vi inte har ett pr-maskineri som de stora kedjorna.

På Kulturkalaset i Göteborg den 19 augusti håller Eco fashion en workshop om miljöpåverkan och arbetsvillkor inom textilframställning.

Första helgen i september deltar föreningen på ekomarknaden vid Gunnebo slott, med försäljning och information.

Fakta: 

WWF listar bomullsvärstingar

I en rapport som släpptes i början av juni listar Världsnaturfonden WWF vilka kedjor som är bäst på att använda miljömässigt hållbar bomull. Bara ett företag, Ikea, får grönt ljus i rapportens rankning, som bygger på publika data. Några bolag får gult eller orange, men flertalet får rött ljus.

– Vi ger bönder råd om hur de kan minska användningen av kemikalier och vatten och få bättre kvalitet och fler skördar. Många bomullsproducerande länder överutnyttjar och förgiftar sitt grundvatten. Textilföretagen i världen måste ta ansvar för att efterfråga bomull som odlas med hållbara metoder, säger Mariann Eriksson på Världsnaturfonden WWF.

Rapporten finns att läsa på wwf.panda.org/wwf_news/?269811/Top-brands-failing-on-cotton-sustainability.

Mer om bomull

Bomull utgör minst 40 procent av all textilfiber som framställs i världen.

Mer än 70 procent av all bomullsodling konstbevattnas. Att tillverka ett par jeans kan kräva 10 000 liter vatten – 70 badkar.

Under hela livscykeln för ett par jeans går det åt mellan 1,5 och 3,6 kilo kemikalier.

Källor: Världsnaturfonden WWF, Rapport från Swerea/IVF till Kemikalieinspektionen

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kläder ska bli mer hållbara

Norden ska bli ledande inom hållbara textilier och intresset för hållbarhet växer bland studenter och forskare.

Landets Fria

Börja året med en kurs

Vill du bli självhushållare, starta odlingsföretag eller bygga tiny houses? Vi tipsar om vårens folkhögskolekurser.

Landets Fria

Rekordår för ekomat

Försäljningen av ekologisk mat ökade med 3,9 miljarder kronor under 2016, visar ny statistik från Ekoweb.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu