Delningsekonomi i medvind | Göteborgs Fria
  • Jonas Söderholm har studerat verktygsbibliotek i USA, och säger att flera av de intervjuade menar att biblioteken bidrar till ett mer rättvist lokalsamhälle, där alla har mer lika möjligheter.
Göteborgs Fria

Delningsekonomi i medvind

Kläder, verktyg, leksaker och sportutrustning. Bibliotek är inte längre ett ställe för endast böcker och de senaste åren har bredden på lånandet växt såväl i Sverige som internationellt. Är låna det nya köpa?

Jonas Söderholm är forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås, och har sedan 2008 intresserat sig för bibliotek som lånar ut annat än böcker. Det började med själva lånandet – varför lånar folk – och ledde till en studie specifikt om verktygsbibliotek. Då fanns det inga exempel alls att studera i Sverige. Jonas Söderholm besökte tre olika i USA, varav ett har funnits sedan slutet av 1970-talet.

– Det var då ett väldigt okänt fenomen som verkade vara ytterst lokalt, och det fanns ingen som helst forskning kring det här.

Men bara de senaste fem åren har mycket hänt på området och man pratar om delningsekonomi på ett helt annat sätt än tidigare. Jonas Söderholm säger att för de flesta verkar flera olika anledningar ligga till grund för viljan att låna.

– Innan hade jag en väldigt bestämd uppfattning om att det handlar om konsumtionsmedvetenhet. Men det var faktiskt något jag blev lite förvånad över, det var ganska få som nämnde det både bland personal och låntagare.

De allra flesta nämner pengar, att det är billigt att låna, men också andra anledningar som att man vill prova olika verktyg innan man köper något, eller platsbrist i hemmet.

– Många nämnde att det var positivt för den lokala utvecklingen, och rättvisetankar som att alla får mer lika möjligheter att hålla efter hus och trädgård.

En farhåga som ibland lyfts är att verktygsbibliotek ska konkurrera ut till exempel lokala järnhandlar, särskilt i mindre städer eller samhällen. Men Jonas Söderholm ser det som ett förenklat resonemang och tror snarare på synergieffekter.

– Många jag pratade med sade att de tack vare biblioteket gör mer saker och att de har lärt sig att göra nya saker genom att börja med att låna verktyg. På samma sätt som det traditionella biblioteket egentligen konkurrerar med bokhandeln är jag övertygad om att bibliotek samtidigt bidrar till att människor blir bokläsare och bokköpare.

Han berättar också om andra positiva och kanske något oväntade effekter. Flera av de personer som intervjuades var hantverkare som genom verktygsbibliotek lyckats starta något eget. För att ha råd att köpa verktyg måste de ha jobb – men för att kunna jobba måste de ha verktygen.

– Det blir en hönan och ägget-problematik, och de menar att verktygsbiblioteken har gjort att de kan komma in i cirkeln snabbare. Där handlar det om att filialbiblioteken har haft direkt påverkan på sysselsättningen i samhället.

Vad framtidens bibliotek kommer att erbjuda går bara att sia om, men Jonas Söderholm tror att utbudet kommer att fortsätta utvecklas. Klädbibliotek har växt fram i flera svenska städer, samtidigt som flera både folkbibliotek och universitetsbibliotek har börjat låna ut mer udda saker som sportutrustning, ny teknik och saker till hemmet.

– Jag tror definitivt att det kommer fortsätta att växa. Det behöver inte handla om att starta en hel avdelning och det måste vara en relativt liten investering för ett bibliotek att köpa in saker folk kan vara nyfikna på att prova men inte vill gå och köpa.

Fakta: 

Kläder, verktyg och redskap

Konceptet med klädbibliotek har sedan 2010 vuxit fram i ett antal städer runt om i Sverige. Dock skiljer sig idén något från det avgiftsfria biblioteket, då det på flera ställen kostar en del att ha ett abonnemang för att låna kläder. På Lånegarderoben i Stockholm kostar ett långlån till exempel 100 kronor per plagg, och på Klädbiblioteket i Göteborg kostar ett lånekort mellan 200 och 400 kronor i månaden.

Allt fler sidor på nätet har börjat samla personer som vill låna, låna ut och byta saker med personer i närområdet. På flera av sidorna hyrs också sakerna ut, men ofta till ett betydligt lägre pris än hos stora företag.

Ett exempel på ett rent verktygsbibliotek är Garaget som drivs av Malmö stad.

Rekommenderade artiklar

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

© 2019 Göteborgs Fria