I källaren till Rådhuskonditoriet doftar det nybakat, men än så länge är det ödsligt i lokalerna. Möblerna i 1950-talsstuk står kvar sedan tidigare, men hyllorna gapar tomma och köket har ännu inte tagits i bruk på allvar – bulldoften hänger kvar från ett provbak någon dag tidigare.

Karin Öst från omställningsföreningen Närjord visar runt och berättar entusiastiskt om planerna på att få igång jukeboxen, använda konditoriets gamla logotyp och öppna en uteservering på parkeringen. Kanske kan besökare köpa med sig fikakorgar och ta en picknick vid ån?

Föreningens syfte är att stärka producenterna i området och skapa fler jobb inom lokal matproduktion. Konditoriet blir ett viktigt fönster utåt men de egna odlingarna har funnits ett par år och målet är att hjälpa även andra småskaliga producenter i området med både lagring och distribution.

– Det ska gå att bo på landet. Det är inte samma pengar som i en storstad, men du behöver inte samma pengar heller. Det är billigare, man kan få mark och det finns många arbetslösa människor. Det är roligt att tänka att vi kanske är på den plats som har bäst förutsättningar för att göra det här, säger Karin Öst.

Närjord har bland annat tillgång till ett förädlingskök vid bostadskooperativet Stenbacken. Där är det tänkt att både boende och personer inom arbetsmarknadsprojektet kan ta vara på vilda bär eller frukt från människor med ett överflöd och göra exempelvis marmelad och saft.

I dag är det ont om lokala råvaror i trakten, exempelvis odlas nästan inga grönsaker här. Konditoriet och resten av föreningens verksamhet blir ett sätt att skapa en efterfrågan i regionen, så att fler kan och vill producera mat som tas tillvara lokalt.

Närjord drivs som en ekonomisk förening, ett ”socialt gemenskapsföretag” som de ansvariga kallar det. Inkludering och integration är viktiga ledord och företaget ska bli en föregångare i rörelsen mot en ny, social omställningsekonomi. Eventuell vinst kommer att återinvesteras i Närjords verksamheter.

Karin Öst har drivit kafé tidigare och till en början kommer konditoriet att följa ungefär samma meny som hon hade där. Så mycket som möjligt ska vara närproducerat, ekologiskt och i säsong. Det blir till exempel både morotskaka och squashkaka, sallader och smörgåsar med lokal fisk och ost, grönsaker från Närjords egna odlingar samt vilda bär.

– Nu säger alla kaféer att det ska vara lokalproducerat och ekologiskt men vi kommer att göra det bättre. Produktionen och odlingen sätter ramarna – om det är mycket morötter är det morötter vi kommer att ha.

Kaffet kommer från det lokala rosteriet, närproducerat mjöl finns, men mjölk och ägg har föreningen ännu inte hittat leverantörer av.

Det finns en hel del kvar att fixa eftersom allt har hänt väldigt snabbt. Gemenskapsföretaget erbjöds att arrendera lokalen och i slutet av april beviljades man pengar genom ett samarbete med Arbetsförmedlingen. Under ett år får Närjord en miljon kronor för att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Sedan är det tänkt att kaféet ska gå runt ekonomiskt på egen hand. Hyreskontraktet är på två och ett halvt år. Innan pengarna betalas ut sköter föreningen arbetet ideellt men så snart som möjligt ska de som jobbar också ta ut lön.

I början kommer konditoriet att ha öppet några dagar i veckan, tills det visar sig hur mycket råvaror som kommer in.

– Det är ett ganska stort experiment, säger Karin Öst.

På sikt blir det en uteservering på parkeringen bredvid huset. Där hoppas Närjord också kunna sälja råvaror som grönsaker och ägg.

Karin Öst lockades till föreningen eftersom hon ville göra något konkret för att engagera sig.

– Jag kände en stark frustration och funderade på att bli politiker men det är för mycket möten. Jag måste förändra det här underifrån och övertyga med det bästa jag har – mina bakkunskaper!

Från början är hon konstnär men hon kände till slut att den världen blev för liten. Hon pratade med samma personer och upplevde inte att hon förändrade något.

– Jag bara gick och trampade och övertygade aldrig någon ny om något. Kanske var jag för rastlös för det arbetet.

Rastlösheten kommer i så fall till nytta inom Närjord. Tanken är att de från gemenskapsföretaget som vill ska varva arbete på konditoriet med odling, med hjälp av personer från arbetsmarknadsprojektet.

– Vi har försökt att skapa ett drömjobb där vi jobbar lagom mycket och gör olika saker. I dagens arbetsliv ska alla vara så specialiserade, det är inte roligt. Och jag vill så gärna vara utomhus. Det är helt luststyrt att leka affär och trädgårdsmästare. Jag har fantiserat om det här, det är så roligt att få göra det på riktigt.

Karin Öst har märkt att hon inte är ensam om att vilja odla och arbeta med mat på ett konkret sätt. Till exempel har hennes pappa kastat sig in i arbetet på odlingarna med liv och lust, köpt en traktor, plöjer och harvar.

– Jag tror att det har med självbilden att göra av vem man är på landet. Jag är trött på att folk ska säga att vi är tärande.

Hon upplever att normen i dagens samhället är att vara it-konsult eller att sälja varor som egentligen inte behövs medan det finns en bild av att det inte går att tjäna pengar på att producera mat.

– ”Man kan köpa mat och kineserna gör den billigare”. Ja, men tänk om de slutar att sälja den till dig? Man är så säker på att allt kommer att fungera likadant i framtiden.