”Omställning kommer att växa i Filippinerna” | Göteborgs Fria
  • Eleverna i projektet Children’s transition ägnar sig bland annat åt att odla och att skapa konstverk av återbrukade material.
  • Omställning Filippinerna håller bland annat utbildningar om hållbart byggande med bambu.
  • De här risfälten odlas enligt permakulturens principer.
  • Ekologisk odling är ovanligt i Filippinerna. Omställning Filippinerna sprider därför kunskap om ekologiskt lantbruk och permakultur.
  • Barnen på den lokala skolan får lära sig om återvinning, odling och kompostering i projektet Children’s transition.Foto: Omställning Filippinerna
  • Omställning Filippinerna vill att de lokala lantbrukarna ska få ett större inflytande över organisationens gårdar. Foto: Omställning Filippinerna
Landets Fria

”Omställning kommer att växa i Filippinerna”

Omställning Filippinerna är en liten organisation som framför allt jobbar med odling och utbildning för att främja permakultur, återvinning och livsmedelssäkerhet. Filippinarnas miljöengagemang är svalt och lantbrukare har låg status, men intresset för omställning tycks öka.

När Julie Viloria gick i pension efter 30 år på Världsbanken ville hon ge något tillbaka till sitt hemland Filippinerna där hon kände att det saknades en gräsrotsrörelse för hållbarhet. Tillsammans med Adrian Atkinson startade hon därför Omställning Filippinerna år 2013. Båda hade jobbat internationellt med stadsplanering och samhällsutvecklingsprojekt, och samarbetat med omställningsrörelsen i USA och Storbritannien.

Julie Viloria ägde en del mark i närheten av Manila sedan tidigare, köpte mer och började att odla ekologiskt enligt permakulturens principer, berättar hennes dotter Gwyneth Williams som är programansvarig på Omställning Filippinerna.

– Ekologisk odling verkade vara det mest effektiva sättet att motverka klimatförändringarna och öka landets livsmedelssäkerhet.

Ekologisk odling är ovanligt i Filippinerna, så mycket av organisationens arbete handlar om att påverka lantbrukarna och befolkningen lokalt och nationellt.

Nu vill organisationen utveckla de egna gårdarna så att de ska kunna finansiera resten av organisationens arbete.

– Att få finansiering är definitivt en utmaning. Vi vill bli självförsörjande och därmed mer resilienta. Då kan vi också visa att ekologisk odling fungerar.

En av organisationens första aktiviteter var att hålla en omställningskurs för 150 deltagare i närområdet. Tanken var att så ett frö till lokala omställnings-initiativ.

– Många ville dra igång något men det svåra är alltid att hålla det vid liv. Det poppar dock upp saker här och där, till exempel flera andelsjordbruk i Cabanatuan city, säger Gwyneth Williams.

Just nu samarbetar Omställning Filippinerna kring andelsjordbruk med matorganisationen Good food community. De erbjuder både försäljningskanaler och utbildning till lantbrukarna och vill på så sätt stärka lokalsamhällena och matproduktionen i landet.

– Lantbrukare har låg status i Filippinerna. Mycket av vårt påverkansarbete handlar om respekt för lantbruket.

Omställning Filippinerna håller också stadsodlingsworkshops i Manila, exempelvis i form av team-buildingövningar på arbetsplatser och kontor. De erbjuder även kurser och stöd för dem som vill starta eller redan har egna omställningsinitiativ, liksom workshops i permakulturdesign och hållbart byggande.

Sedan april förra året pågår ett stadsodlingsprojekt i Manilaområdet i samarbete med den nationella bostadsmyndigheten, departementet för social välfärd och utveckling samt jordbruksdepartementet. I en första pilot-omgång handlar det om 50 hushåll i utkanten av staden som får hjälp att börja odla ekologiskt på mark och väggar och att sälja sina skördar lokalt.

– Problemet med myndigheterna i Filippinerna är att de är mer intresserade av att det de gör ska se bra ut än av att faktiskt arbeta. Vi vill förändra lokalsamhällena, men tiden har varit för kort och de boende har för lite inflytande. Snart hoppas vi kunna sjösätta en mer ekologisk version av projektet, säger Gwyneth Williams.

Sedan ungefär två år tillbaka driver organisationen också ett projekt vid den lokala skolan.

– Vi upptäckte att eleverna inte hade någon respekt alls för lantbrukets traditioner eller för naturen. Det är mycket nedskräpning.

En gång i veckan får 11–16-åringarna därför exempelvis återvinna, odla, skapa konstverk eller anordna små marknader.

Gwyneth Williams berättar att Filippinerna är en av de östasiatiska kulturer där det är viktigt att inte ”tappa ansiktet”. Det betyder att det inte är socialt accepterat att bli arg eller ens att ha en skarp debatt, vilket kan bromsa samhällsförändringen. Samtidigt har ett fåtal inflytelserika familjer och storföretag mycket makt i landet.

– I dag har vi ett samhälle präglat av hyperkonsumtion där majoriteten inte bryr sig om naturen. De flesta är nöjda med att shoppa och ta selfies.

Trots överbefolkningen, den utbredda fattigdomen och de återkommande tyfoner som drabbar landet anser sig majoriteten av befolkningen vara lycklig. Det tyder på att filippinierna är motståndskraftiga och resilienta, menar hon.

Hon tycker också att det är positivt att lokala så kallade barungis har mycket att säga till om. Det är en maktnivå som ungefär motsvarar kvarter eller grannskap där många invånare engagerar sig politiskt.

Gwyneth Williams säger att Filippinernas största inkomstkälla är privata penningöverföringar från filippinier utomlands, och att det betyder att landet får mycket influenser från runt om i världen. Det är ett annat skäl till att hon trots allt är positiv inför framtiden.

– Saker håller på att förändras eftersom folk är intresserade av att lära sig om nya initiativ. Jag tror absolut att omställning kommer att växa här. Vi behöver bara öka medvetenheten och bygga en plattform.

Fakta: 

Omställning Filippinerna

Transition community initiative Philippines startades 2013.

Har nu omkring sju heltidsanställda.

Organisationen äger totalt 20 hektar mark i närheten av Manila.

Läs mer på www.transitionph.org.

Andelsjordbruk

Konsumenter tecknar upp sig på förhand som andelsägare eller förhandsköper av det som produceras på en lokal gård. Poängen är att minska risken för producenten och öka delaktigheten från konsumentens sida.

Fler omställningsliknande initiativ i landet

Good Food Community: http://goodfoodcommunity.com

Nu Wave Farmers: www.facebook.com/nuwavefarmers/?fref=ts

Transnational Institute for Grassroots Research and Development - TIGRA: http://transnationalaction.org/tigra-philippines

Global Eco Village Network: http://genoa.ecovillage.org

Philippines Permaculture Association (PPA): http://philippinepermacultureassociation.org

CabioKid Foundation: www.cabiokid.org

Kalsada Coffee: http://kalsada.com

Rekommenderade artiklar

Välj en hållbar festival i sommar

Allt fler festivalarrangörer satsar på miljö och hållbarhet. Vi har tips på allt från Nordiska gudinnefestivalen till vegetariska Popaganda.

Landets Fria

Lär dig odla egna frön

Att ta fram egna frön är både enkelt, roligt och viktigt. Här är tipsen för dig som vill komma igång.

Landets Fria

© 2017 Göteborgs Fria