Skolgång för nyanlända måste bli bättre | Göteborgs Fria
  • Stadens arbete med att sprida nyanlända elever på olika skolor runt om i staden går för långsamt, tycker Charlotte Fri som är förstelärare i svenska som andraspråk på en skola i Bergsjön.
Göteborgs Fria

Skolgång för nyanlända måste bli bättre

Rapporter visar att elever som invandrat till Sverige har sämre resultatutveckling än andra elever. Många åtgärder har satts in för att förbättra skolan för nyanlända, men det går långsamt. Fler lokaler och större kompetens bland lärare är exempel på vad som fortfarande saknas.

– Situationen är väldigt splittrad och det är ojämnt belastat. Det är bra någonstans och jobbigt någonstans, säger Elisabet Mossberg, ordförande för Lärarförbundet Göteborg.

Det är främst just spridningen av elever till alla stadsdelar som det fokuseras mest på i skolfrågan för nyanlända. Men det finns flera anledningar till att mottagandet och undervisningen av nyanlända inte fungerar på ett bra sätt. Dels en brist på lokaler att undervisa i men också ett ekonomiskt problem.

– Det kommer statliga pengar för nyanlända men de bygger på prognoser som är svåra att göra. Prognoserna är ofta för lågt ställda och då får man för lite pengar vilket gör det svårt att planera, säger Elisabet Mossberg.

Många som kommer till Göteborg som nyanlända bosätter sig i Östra Göteborg. Özgür Tasbas som är ordförande i Östra Göteborgs stadsdelsnämnd tycker sig se en förändring på senare tid vad gäller fördelningen av elever.

– Vårt samarbete med andra mer centrala stadsdelar fungerar bättre nu. Vi har fler stadsdelar som hjälper till, det är vi jätteglada över, säger han.

Özgür Tasbas förklarar att det tidigare varit mer trögt, de kommunala skolorna har helt enkelt inte varit intresserade.

– De ville inte, de orkade inte hålla på och organisera stöd och hjälplärare hit och dit, säger han.

Men sedan det kom tydliga politiska direktiv om att förvaltningarna ska samarbeta mer för integration och få till en större spridning har det alltså börjat röra på sig.

Ett av de områden som tagit emot minst antal nyanlända är Askim. Men även där jobbar man mot att kunna ta emot fler elever.

Kenneth Wallengren är sektorchef för utbildningsfrågor i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo.

– Vi har en god planering vad gäller mottagandet av nyanlända. Från att tidigare tagit emot nästan alla nyanlända på Frölundaskolan har vi nu startat upp nya förberedelseklasser och börjat sprida eleverna i stadsdelen, säger han.

Ett nästa steg är att kunna ta emot elever även från andra stadsdelar.

– En faktor vi måste lösa är lokalfrågan. Nu har vi på de skolor vi startat förberedelseklasser haft tomma lokaler men till hösten planerar vi att öka och då får vi provisoriska lokaler, säger Kenneth Wallengren.

Charlotte Fri är förstelärare i svenska som andraspråk på Sandeklevsskolan i Bergsjön och har under hela sin yrkesverksamma tid som lärare jobbat med nyanlända elever.

– Det är jätteroligt att jobba med nyanlända. Den stora skillnaden är ju att språket som vi kommunicerar på inte är självklart, säger hon.

Hon förklarar att det är behöriga lärare som ska hålla i ämnesundervisningen även i förberedelseklasserna och att dessa lärare inte alltid har kompetens i svenska som andraspråk.

– Behovet av kompetensutveckling är ju enormt i och med trycket på att ta emot och undervisa nyanlända, säger hon.

Enligt Charlotte Fri skulle det bästa vara att alla som får en tjänst där de på något sätt möter nyanlända ska ha tillgång till fortgående kompetensutveckling och att även rektor och skolledning ska få denna kompetens. Hon har även en tanke på en obligatorisk del i lärarutbildningen som handlar om att undervisa flerspråkiga elever för att få en förståelse för och kunskap i hur man kan jobba språkutvecklande inom sitt ämne.

– Man måste jobba parallellt med språk och kunskapsutveckling. Det kan inte bara vara de elever som har kommit långt med sin utveckling av svenska språket som når målen för betyg. För det är ju inte språket som ska betygsättas i alla ämnen, säger hon.

Sandeklevsskolan har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända men deras begränsade lokaler hindrar dem från att ta emot alla som söker eller behöver plats. Trots Göteborgs stads aktiva arbete med att försöka sprida eleverna tycker Charlotte Fri att det inte går tillräckligt fort.

– Jag tror att det finns många grundskoleelever med skolplikt i dag som inte har skolplacering ännu. Att säkerställa att de från första skoldagen får undervisning utifrån sina förutsättningar vet jag inte om Göteborgs stad klarar av i dag. Det är de skolorna som vi som har lång erfarenhet av att ta emot nyanlända som har en organisation som klarar av det, säger hon.

Hon menar att det på de enskilda skolorna, förutom tillgång till kompetensutveckling, behövs en flexibel organisation och insatta rektorer och ledningar.

– Eleverna behöver få tid på sig att vara just nyanlända. I skolan i dag blir det mycket betygshets som bidrar till att sänka elevernas självkänsla. Det är ju en fruktansvärt tråkig konsekvens om man ser på all slit och möda de lägger ner på att lära sig och utvecklas.

Fakta: 

Förberedelseklass

• Nyanlända elever hamnar först på en kartläggningsenhet där elevens tidigare bakgrund och kunskaper kartläggs. Därefter placeras eleven i en klass på en skola.

• Vanligt är att skolorna har förberedelseklasser där nyanlända elever i mindre grupper får lära sig svenska som andraspråk och övriga ämnen för att sedan kunna läsa alla ämnen på svenska i sin vanliga klass.

Rekommenderade artiklar

En miljon till hållbarhetsprojekt

Projekt om olika livsstilsinriktningar eller om förändrade konsumtionsvanor är exempel på vad göteborgare kan söka pengar till ur ny fond.

© 2019 Göteborgs Fria