Obamas tårar – presidentens misslyckade vapenpolitik | Göteborgs Fria
  • Den 5 januari 2016 höll Barack Obama ett känslofyllt tal om vapenvåldet som kräver tusentals liv varje år i USA.
  • ”Ur mina kalla, döda händer”. Den mäktiga vapenlobbyn NRA, som under en tid leddes av skådespelaren Charlton Heston, lovar att försvara rätten att bära vapen med våld om så krävs.
  • USA har fler civilägda skjutvapen per capita än något annat land i världen.
Fria Tidningen

Obamas tårar – presidentens misslyckade vapenpolitik

Trots flera uppmärksammade dödsskjutningar vägrar USA:s kongress att inkräkta på det amerikanska folkets rätt att äga och bära vapen. Hur kommer det sig?

"Det finns andra rättigheter som vi bryr oss om också. Och vi måste kunna balansera dem.” Den 5 januari 2016 håller USA:s president ett tal om det inhemska vapenvåld som under de senaste tio åren har skördat över 300 000 liv. Barack Obama förtydligar vad han menar med några exempel på värnade amerikanska rättigheter, som rätten till fredliga sammankomster och rätten att fritt och säkert utöva sin religion, och exempel på orter och platser som varje amerikan känner till – Aurora, Lafayette, Charleston.

”Vår ovärderliga rätt till liv och frihet och strävan efter lycka – dessa rättigheter berövades collegestudenter i Blacksburg och Santa Barbara, och high school-elever på Columbine...” Presidenten tar en kort paus innan han fortsätter: ”Och förstaklassare i Newton.”

När han nämner händelsen den 14 december 2012, dagen som han har beskrivit som den värsta under hans tid som president, spänns käkarna och ögonen blir glansiga. Han säger ordet igen: ”Förstaklassare.” Och så kommer de, tårarna som ska ge talet spridning världen över. Pressens kameror bryter av den spända tystnaden för att fånga bilden av världens mäktigaste man, gråtandes över sitt största misslyckande som president.

Vapenvåldet

Med ”andra rättigheter” menade Obama andra än rätten att äga och bära vapen, som står inskriven i den amerikanska konstitutionens andra tillägg och är en av de mest högljutt hyllade rättigheterna i USA.

USA har fler civilägda skjutvapen per capita än något annat land i världen. Den stora mängden vapen matchas av vapenvåldsstatistikens höga siffror. 2013 mördades 11 208 amerikaner av skjutvapen. 505 personer skjöts ihjäl av misstag. 84 258 personer skadades av vapenvåld.

Sedan tragedin i Columbine 1999 har rubriker om skjutningar på skolor och andra offentliga platser blivit ett vanligt inslag i nyhetsflödet. Under 2015 inträffade 59 skjutningar på olika skolor och universitet i landet.

Rätten att bära vapen

När Obama valdes till president 2008 ökade vapenförsäljningen än mer, eftersom många trodde att han skulle minska möjligheterna att inhandla vapen och ammunition. Under sin första mandatperiod kom Obama dock inte att genomföra några vapenrestriktioner. De två vapenlagar han skrev under utökade istället rätten att bära vapen. År 2011 skrev han: ”I det här landet har vi en stark tradition av att äga vapen, som ärvs från generation till generation. Och faktum är att min administration inte har inskränkt vapenägares rättigheter – den har expanderat dem.”

Den 14 december 2012, en dryg månad efter att Obama återvalts som president, inträffade dock något som fick honom att börja arbeta i en annan riktning. En ensam manlig förövare öppnade eld på en lågstadieskola i Newton, Connecticut. 28 människor dog till följd av hans vansinnesdåd. 20 av dem var barn.

I början av 2013 skrev Obama under flera så kallade exekutiva åtgärder, som är ett sätt för presidenten att kringgå kongressen, för att bland annat utveckla systemet för backgrundschecker av vapenkunder. Att med kongressens hjälp driva igenom större ändringar av vapenlagstiftningen var svårare. Det republikanska partiets majoritet i båda kamrar har varit ett återkommande hinder för Obama. Inte minst i vapenfrågan – i vilken republikanerna har visat sig särskilt ovilliga att kompromissa.

Hårdare lagar

Att konstitutionen proklamerar att folkets rätt att inneha och bära vapen inte får inskränkas innebär inte att USA saknar vapenlagar. De regler som finns kring försäljning och hantering av vapen är många, och inte sällan förvirrande. Oftast skiljer de sig från stat till stat, men överlag gäller principen att alla lagföljande och mentalt friska vuxna har rätt att köpa vapen från en godkänd handlare.

De som önskar strängare lagar brukar bland annat ifrågasätta hur försäljning och ägarbyten rapporteras till myndigheter, efterfråga hårdare regler kring hur och var man får hantera vapen och kräva att vissa typer av ammunition och vapen förbjuds.

Under sin andra mandatperiod har Obama till exempel jobbat för att förbjuda försäljning av automatvapen, försvåra för försäljning på andrahandsmarknaden och för skärpta regler kring vapenförvaring. I brist på stöd från kongressen har han fortsatt att bedriva arbetet med hjälp av exekutiva åtgärder. Att köra över kongressen med det mer tvingande alternativet, verkställande order, har Obama dock valt att inte göra. Därmed har de flesta av hans initiativ i vapenfrågan förblivit oinfriade önskningar. Att Obama inte lyckats driva igenom vad han själv kallar ”common sense gun safety laws” beskriver han som det mest frustrerande med sin tid som president.

När Obama höll sitt tal den 5 januari i år gjorde han det för att presentera ännu ett åtgärdspaket. Han såg trött ut när han berättade om motståndet han har mött i kongressen. ”Vapenlobbyn må hålla kongressen gisslan just nu”, suckade han, ”men de kan inte hålla USA gisslan”.

Den individuella friheten

Organisationer som National rifle organisation, NRA, och Gun owners of America är viktiga opionsbildare i USA och spenderar stora summor pengar på PR, kampanjbidrag och lobbyverksamhet för att influera den amerikanska politiken. I centrum för deras retorik står konstitutionen.

”Vår frihet i detta land har sitt hem i det andra tillägget, den grundläggande rättighet som skiljer oss från alla andra nationer på jorden”, sa NRA:s ledare Wayne LaPierre i ett tal i 2011.

Åsikten att myndigheter inte ska lägga sig i hur enskilda individer lever sina liv är väl spridd i USA. För vissa amerikaner har det blivit en politisk markör att ha vapen hemma. Ett ställningstagande mot de liberaler och vänsterpolitiker som man menar vill inskränka vissa fri- och rättigheter.

Delade åsikter

Frågan om strängare vapenlagar klyver folket itu. I en mätning utförd 2012 tyckte 55 procent av amerikanerna att man antingen borde lätta på restriktionerna eller behålla vapenlagarna som de såg ut då. För dessa amerikaner är inte det utbredda vapenvåldet ett argument för att stärka vapenlagarna. Tvärtom anser många det nödvändigt att själv äga vapen, just för att så många andra gör det. Skulle en beväpnad förövare slå till vill man kunna mötas ”på lika villkor”. Eller, som LaPierre uttryckte det efter massakern i Newton: ”Det enda som stoppar en ’bad guy’ med ett vapen är en ’good guy’ med ett vapen.”

I samma veva föreslog NRA att lärare borde utrustas med vapen för att göra skolorna säkrare. 2013 antog South Dakota en lag för att tillåta detta. Även i flera andra stater har masskjutningarna lett till lagändringar – som i vissa fall har skärpt restriktionerna kring vapen, och i andra fall lättat på dem.

På nationell nivå däremot har man inte antagit en enda ny vapenlag. Medan kongressen har blockerat Obamas initiativ har skjutvapen fortsatt att orsaka förödelse i landet. Minst 555 amerikanska barn har skjutits ihjäl sedan attacken i Newton, rapporterade NBC News nyligen.

”Vi har börjat tro att det här är normalt”, sa Barack Obama i sitt tal i januari.

Han har nog inte fällt sin sista tår än.

Fakta: 

Vapnet i USA:s historia

Skjutvapen har spelat en viktig roll i USA:s historia. De första nybyggarna använde dem för att skaffa mat, förse sig med pälsar och för att skydda sig från rovdjur och fientliga delar av ursprungsbefolkningen.

Det var också med hjälp av vapen som amerikanerna kunde frigöra sig från det brittiska imperiet. Under frihetskriget gav den stora mängden civila vapen de patriotiska styrkorna, mestadels bestående av militärt otränade bönder och hantverkare, ett övertag i striderna mot de välorganiserade britterna.

Det förstod USA:s nybildade kongress när de 1789, sex år efter att kriget avslutats, antog rättighetsförklaringen – bestående av 10 tillägg till konstitutionen. Med det andra tillägget ville man försäkra sig om att snabbt kunna samla ihop en milis om ”den gamla världen” skulle hota den nyvunna självständigheten.

De många skjutvapnen tjänade emellertid inte endast till att försvara det amerikanska territoriet, utan även till att utöka det. De pionjärer som under 1800-talet drog västerut behövde vapen för beskydd – mot rovdjur, ursprungsbefolkning och banditer.

Även om nybyggaren, patrioten och pionjären tillhör det förflutna är de i hög grad också en del av dagens USA. Djupt inbäddade i landets kultur har de blivit tre karaktärer för amerikanerna att identifera sig med. Berättelserna om dem lever vidare och har hjälpt till att etablera idén om vapenägande som något amerikanskt.

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

Vägrades hyra lokal av kommunen

Mötesfriheten är hotad för Göteborgs muslimer, anser tio lokala organisationer som i ett öppet brev till kommunalråden kräver att få veta hur staden garanterar gruppens demokratiska rättigheter. Daniel Bernmar, kommunalråd, håller med om att ärendet med uthyrningen av Lundby sporthall inte skötts bra.

© 2019 Göteborgs Fria