Menskopp bättre än gratis tamponger | Göteborgs Fria

Debatt


Menstruation

  • När det gäller ekonomi, hälsoaspekter, miljö och hållbarhet är menskoppen totalt överlägsen bindor och tamponger skriver debattörerna.
Göteborgs Fria

Menskopp bättre än gratis tamponger

Trots att menskoppen både är billigare och mer miljövänlig än tamponger och bindor förbises den i skolornas och sjukvårdens information om mensskydd. Vi kräver att regeringen ger myndigheterna i uppdrag att upplysa opartiskt om alla olika mensskydd, skriver flera menskoppsförespråkare.

”Ge alla kvinnor gratis mensskydd” är ett krav som nu allt oftare framförs i olika debattinlägg. Motiveringen är att menstruation är en biologisk funktion, som medför en stor kostnad för alla kvinnor: 1 200–1 800 kronor per år eller 55 000 till 80 000 kr under deras livstid. Att genomföra denna reform skulle kosta staten miljardbelopp.

Men bakom kraven finns några föga uppmärksammade faktorer som lett till ett snedvridet konsumtionsmönster. Den höga kostnaden beror på att majoriteten av Sveriges kvinnor väljer de i särklass dyraste typerna av mensskydd. Detta i sin tur beror på att de jätteföretag som tillverkar bindor och tamponger genom sin marknadsföring har skapat sig en monopolliknande situation. I Sverige dominerar SCA totalt och man driver en intensiv marknadsföring som gör att såväl de flesta kvinnor som myndigheter och medier tycks tro att det bara finns två typer av mensskydd: bindor och tamponger.

Samtidigt försummar både skolan i sin hälsovårds- och sexualundervisning och sjukvården, via mödravårdscentraler, ungdomsmottagningar och hälsocentraler att ge en saklig och objektiv vägledning till landets kvinnor när det gäller val av mensskydd. På sina håll består ”upplysningen” snarare av reklam för bindor och tamponger.

Men framför allt saknas information om alternativet menskopp. Ett mensskydd som såväl när det gäller ekonomi, hälsoaspekter, miljö och hållbarhet är totalt överlägset bindor och tamponger. En undersökning bland användare av menskoppar visar också, att 90 procent av dessa är nöjda med sitt val och inte skulle vilja gå tillbaka till bindor eller tamponger.

Men just menskoppens totala överlägsenhet när det gäller ekonomi och hållbarhet gör det samtidigt omöjligt för den att konkurrera via marknadsföring: Menskoppar säljs av ungefär ett dussin småföretag, huvudsakligen via e-handel, och på senare tid vissa apotek.

• Under sin livstid gör en kvinna av med omkring 20 000 bindor eller tamponger för ungefär 60 000 kronor. Skulle hon istället använda menskopp skulle det räcka med fyra stycken för en kostnad av sammanlagt mindre än 2 000 kronor för en livstid.

• Bindor och tamponger är inte hållbara – de måste slängas efter en enda användning. Detta gör att försäljningen blir så lukrativ och att marknadsföringsresurserna blir så stora.

• Framförallt tamponger, men också bindor, skapar även ständiga problem för landets reningsverk. Till det kommer miljöbelastningen från tillverkningen – skogsavverkning, transporter och processindustrier.

• Både bindor och tamponger, till skillnad från menskoppar, skapar också hälsoproblem, i första hand genom svampinfektioner men också genom uttorkning av slemhinnor och i värsta fall svårartade bakterieinfektioner.

Vi har därför i en skrivelse till regeringen hemställt att den ska ge folkhälsomyndigheten, socialstyrelsen, skolverket och skolinspektionen i uppdrag att inom sina respektive områden verka för att få till stånd saklig och opartisk upplysning om de verkliga alternativen när det gäller mensskydd, deras konsekvenser och deras för- och nackdelar.

Fakta: 

Lisa Perby, menskopp.se

Anna Mattsson, M-koppen

Charlotte Drugge, Barnmorska

Lisa Ernstson, Barnsjuksköterska

Pontus Svensson, Ordförande Miljöpartiet Laholm

Veronica Zetterlund och Malin Holmberg, Lady Cup Sverige

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Göteborgs Fria