Stress och hög arbetsbelastning för kuratorer | Göteborgs Fria
  • Den höga arbetsbelastningen för skolkuratorer leder till att eleverna inte räknar med att ha någonstans att vända sig när de mår dåligt, menar Heike Erkers.
  • Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, säger att Pisa-resultatet är lika mycket ett svar på hur barn mår, som på hur lärarna fungerar i klassrummet.
Göteborgs Fria

Stress och hög arbetsbelastning för kuratorer

Åtta av tio skolkuratorer i Västra Götaland har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter, och sju av tio har ansvar för så många som 300-800 elever. Nu kräver facket satsningar på elevhälsan.

Det är Akademikerförbundet SSR som har låtit göra kartläggningen av skolkuratorers arbetssituation, och förbundsordförande Heike Erkers tycker att resultatet är alarmerande.

– Det vi tycker är anmärkningsvärt är att när man pratar om skollyft finns det ingen som går ut och säger att ett skollyft också kräver att kringresurserna stärks, inte bara lärarna.

Ett av fackets krav är att en riktlinje ska vara max 300 elever per skolkurator. Bara en av tio skolkuratorer i Västra Götaland som svarade på frågan i kartläggningen har i dagsläget den arbetsbelastningen. Fyra av tio har ansvar för 300-500 elever, och drygt tre av tio har mellan 500 och 800 elever. Andra har ännu fler.

– Det är en fullständigt orimlig situation. Eleverna hamnar i ett läge där de inte kan räkna med att få hjälp, de vet att det inte finns någon dörr öppen, säger Heike Erkers, men lägger till att det är svårt att ha någon exakt rekommendation.

Hur många elever per skolkurator som är rimligt beror mycket på vilka förutsättningar eleverna i området har, och om kuratorn till exempel ska vara tillgänglig på flera olika skolor eller endast på en.

Göteborgs stad har mål och riktlinjer för elevhälsan, och där finns rekommendationer för hur många elever både skolsköterska och skolläkare ska ha ansvar för. Men vad det gäller skolkurator finns ingen sådan riktlinje.

Jan Mellgren är verksamhetschef på Center för skolutveckling i Göteborg, och han säger att man där istället har valt en annan riktlinje, att eleven ska få hjälp inom tre dagar.

– Man måste titta på de behov som finns på de olika skolorna, vilket kan variera väldigt mycket mellan olika områden.

Heike Erkers tror att det spelar in att medicinsk ohälsa ses som konkret.

– När det gäller skolkuratorn är det mer luddigt, men det skolkuratorn gör påverkar egentligen skolan mycket, mycket mer. Vård är lättare att söka på fler olika sätt, till exempel att gå till vårdcentralen.

2012 påbörjade regeringen en satsning på elevhälsan, med en möjlighet för kommuner eller andra huvudmän att söka statsbidrag. Göteborgs stad fick sådant statsbidrag både 2013 och 2014, men valde liksom enligt Heike Erkers många kommuner har gjort att satsa mer på specialpedagoger än på skolkuratorer. Under dessa två år gick ungefär 1,5 miljoner kronor mer av statsbidraget till en förstärkning av specialpedagoger än av skolkuratorer.

– Pisa-resultatet är lika mycket ett svar på hur barn mår som om vi har duktiga lärare i klassrummet. Om vi ska en jämlik skola, där alla barn har samma förutsättningar, måste resurser avsättas till det psykosociala arbetet också, säger Heike Erkers.

Konsekvenserna är inte bara en stressad arbetsmiljö för kuratorerna, med risk att de söker sig till andra arbeten liknande så som har skett med den kommunala socialtjänsten som har svårt att locka och behålla personal. I grund och botten är det barnen som får betala.

– Det är förlorade generationer, och det kommer att kosta samhället extremt mycket i framtiden.

2015 bestämde staten att endast prioritera de som sökte bidrag för förstärkning av sköterska, läkare, kurator och psykolog på skolan. Då fick Göteborg nästan 3 miljoner kronor till skolkuratorer. Från och med i år har regeringen satsat 200 miljoner kronor årligen för att stärka elevhälsan i Sverige, men Heike Erkers menar att det är viktigt att pengar öronmärks för att de ska tillfalla just skolkuratorer. Hon säger att medlemmarna i Göteborg beskriver situationen som oerhört tuff.

– När en skola upplever att de behöver spara in naggar man gärna på skolkuratorns resurser. Det har bara ökat och ökat i Göteborg.

Även Jan Mellgren är övertygad om att kuratorernas arbetssituation har blivit tyngre de senaste åren, bland annat på grund av ett förändrat uppdrag, från reaktivt till mer hälsoförebyggande. Dessutom ska kuratorer i dag finnas genom hela skolgången och inte bara i högre åldrar som det var tidigare. Men han är inte positiv till sättet statsbidraget är utformat på.

– Efter två år ska du stå för det själv. Staten stimulerar men drar sig sedan ur, och huvudmannen förväntas ta över. Det finns en uppenbar risk att man bygger upp och sedan lägger ner, och jag är kritisk till den typen av statsbidrag.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Göteborgs Fria