Lärare på väg tillbaka till sina yrkesval | Göteborgs Fria
  • Lärarna Zeinab Tir Sahar och Tahani Barbar har gjort sina första veckor på Framtidsgymnasiet, och trivs med att vara tillbaka i läraryrket.
  • Jörgen Frohm, som är rektor på Framtidsgymnasiet, ser de nya lärarna som en tillgång ? inte minst när det gäller språkkompetens.
Göteborgs Fria

Lärare på väg tillbaka till sina yrkesval

Framtidsgymnasiet i Göteborg är en av de arbetsplatser som har öppnat upp för nyanlända. Hittills har fem lärare fått praktik på skolan. För lärarna Zeinab Tir Sahar och Tahani Barbar är det första gången de kommer ut på en arbetsplats i Sverige.

Det är mattelektion på våning tre i Framtidsgymnasiets lokaler på Andra Långgatan och Zeinab Tir Sahar sitter bredvid en elev och hjälper till. Hon är en av fem nyanlända lärare som har fått en praktikplats på Framtidsgymnasiet. De senaste veckorna är första gången hon undervisar sedan hon kom till Sverige från Iran för ungefär två år sedan.

– Jag har alltid älskat matte, och jag gillar att jobba med barn och unga, så jag trivs väldigt bra här, säger hon.

Drömmen är en master i matematik, och utöver praktiken tre dagar i veckan och SFI-kursen läser hon också engelska B som ett steg på vägen dit.

På Framtidsgymnasiet, en friskola som drivs av Academedia, har nästan alla elever själva sitt ursprung utanför Sverige. På skolan går ungefär 300 elever på introduktions- och yrkesprogram, och flera av klasserna består endast av precis nyanlända.

– Många elever här pratar persiska eller dari, och kan ha problem med översättning av matematiska ord till exempel, säger Zeinab Tir Sahar.

Jörgen Frohm är rektor på skolan, och håller med om att den språkliga kompetensen är en stor tillgång – och något som behövs på skolan.

– Vi vill att lärarna ska få komma ut i arbetslivet, och vi behöver kompetensen de har. Pedagogerna kan också fungera som en kulturell brygga.

Som exempel berättar han om att när eleverna blir arga eller upprörda, är det alltid modersmålet de uttrycker sig på. När han själv eller någon av de andra lärarna inte förstår kan det snarare förvärra problem, istället för att hjälpa till att lösa dem.

När Jörgen Frohm deltog på arbetsförmedlingens första möte, som hade 80 nyanlända lärare att få ut på arbetsmarknaden, var han ensam rektor på plats. Varför intresset inte var större från början tror han kan handla om att skolor är försiktiga med att prova nya saker, eftersom mycket styrs av yttre krav och ramverk.

– De är ju lärare, de har studerat lika länge som här. Men så har vi det här med legitimationskravet. Och vi ska akta oss för att utbilda lärarassistenter, någon slags andra klassens lärare bara för att de inte kommer från Sverige.

Hur lärarpraktikanterna arbetar på skolan varierar. Vissa håller själva i undervisningen medan andra går bredvid och någon annan är endast med på resurstiden på eftermiddagarna då eleverna till exempel kan få hjälp med läxor.

– Vi har ju bara varit igång ett par veckor, så jag har inte hunnit utvärdera riktigt ännu. Vi är också i ett lärande nu, säger Jörgen Frohm.

En annan av lärarna som är på plats två dagar i veckan är Tahani Barbar. Hon kom till Sverige från Syrien för knappt två år sedan och började redan innan SFI-utbildningen googla ord för att försöka lära sig svenska.

– Det känns jättebra att ha fått den här platsen, jag känner att jag börjar ett riktigt liv nu när man får komma ut.

Lärare har hon velat bli sedan hon var liten och hade sin egen mamma som lärare i klassen. Hon undervisar i engelska, och hennes plan är att gå ULV-programmet vid Göteborgs Universitet, som är en kompletterande utbildning för lärare med en utländsk examen.

– Jag har en jättebra mentor i klassrummet vilket är bra för mig för att lära mig utvärdering och bedömning. Jag är jätteglad, jag hoppas att jag får en chans att jobba som lärare.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Man får kriga för sitt eget liv”

Försäkringkassan har fått direktiv att bryta utvecklingen av assistanstimmar och Anna Bonnevier vet hur det känns att klockas och bedömas för att få behålla sitt vanliga liv.

© 2016 Göteborgs Fria