Politikens uppgift är inte att vara alla till lags | Göteborgs Fria
Maimuna Abdullahi

Inledare


Inledare
Rasism

  • Det är precis den här typen av retorik, och politiker som hörsammar den, som möjliggör att vi imorgon kanske får läsa om ytterligare ett flyktingboende som står i lågor, menar Maiumuna Abdullahi.
Göteborgs Fria

Politikens uppgift är inte att vara alla till lags

Det är upprörda känslor bland de boende i västra Göteborg när asylboenden planeras i deras områden. Politikerna meddelar att de tar oron på allvar. Det är precis den här typen av retorik, och politiker som hörsammar den, som möjliggör att vi imorgon kanske får läsa om ytterligare ett flyktingboende som står i lågor, menar Maiumuna Abdullahi.

För cirka en vecka sedan blev det känt att kommunen planerar 12 flyktingboenden runt om i Göteborg. I GP kan en följa artikelserien om upprörda känslor och vad som beskrivs som en oro för vad de planerade flyktingboendena skulle innebära för invånarna på bland annat Amundön, Askimsviken och Fiskebäck.

Redan i de tidiga rapporteringarna framfördes idéer om att det är en oro för ökad kriminalitet och våld som föranlett invånarnas protester. Politikerna i staden meddelar att man tar denna oro på allvar. Från socialdemokratiskt, liberalt och moderat håll I Göteborg ställer man alltså upp på en rasistisk premiss att närvaron av flyktingar innebär en ökad kriminalitet. Det går fort nu.

I debatten kan en förstås finna en salig blandning av argument om hur vi ska förstå protesterna. Ett annat argument som framförs är att oron består i placeringen av boendena. Protesterna ska alltså uppfattas som en konsekvens av att de planerade boendena upprättas på angränsande bergiga naturområden, men även att en del boendena planeras alldeles för nära vattnet. På sociala medier mobiliseras det i hopp om att det ska mynna ut i att ansvariga beslutsfattare stoppar de tilltänkta boendena för flyktingar i just dessa områden.

Det är tämligen märkliga argument oavsett hur en vänder och vrider på det. Det räcker med att ta en titt på var och varannan fastighetstidning som helst, för att förstå att det byggs för fullt i de segregerade välbärgade områdena i Göteborgs utkanter.

I Billdals Strandäng planeras nya ”skärgårdsinspirerade villor i ett lugnt och grönt kvarter”; 35 villor med havsutsikt för att vara mer exakt. På Knarrholmen, södra skärgården, ska det byggas 52 hus, med strandnära lägen. Sen måste vi prata om Nya Hovås. Som marknadsförs som ”en småskalig blandstad i världsklass”. Havet och naturen är dragningskrafterna.

Det är förvisso inte kommunen som står för den här typen av nyproduktion, men det borde väl inte spela någon roll om man rent principiellt har problem med bostäder som är för nära vattnet och vars upprättande innebär att naturområden blir mindre tillgängliga för stadens invånare? För det var väl det som var problemet?

Det är uppenbarligen en skillnad på nyproduktion och nyproduktion. Så. Kan vi lägga ner diskussionerna om att de planerade flyktingboendena handlar om en ”oro” för hur nära de kommer vara vattnet eller att detta handlar om naturområden? Vore det inte för hur skrämmande normaliseringen av rasistiska tankemönster kommer till uttryck i denna rapportering och diskussion, hade jag nöjt mig med ett konstatera att den är intressant. Småskrattat åt det hela. Dock sätter sig det tilltänkta småskrattet i halsen när insikten att det är den här typen av retorik, och politiker som hörsammar den, som möjliggör att vi imorgon kanske får läsa om ytterligare ett flyktingboende som står i lågor.

Politikens uppgift är inte att vara alla till lags. Vissa val är helt enkelt viktigare än andra. Allas rätt till tak över huvudet, oberoende av deras status, borde i detta fall vara ett tämligen enkelt val. Därför är det skamligt och ytterst farligt att rumsrena politiker legitimerar idéer som bottnar i att den blotta närvaron av vissa kroppar innebär ökad kriminalitet och fallande marknadspriser på bostäder i välbärgade vita områden.

ANNONS

© 2021 Göteborgs Fria