”Nu kommer alla barn att påverkas” | Göteborgs Fria
  • "Det är en råtta som vänder sig bort från råttfällan." Astor Verdinelli ritade själv en skylt till en protest mot minskningen av personal på Karl Johansskolan, där han och Zeth Verdinelli går i andra klass. Föräldrarna Cecilia Verdinelli och Jacob Oscarson oroar sig för både otrygghet i korridor och på skolgård, och mindre studiero i klassrummet.
  • Olov Agné, med ett barn i ettan på Karl Johansskolan, menar att den bristande kommunikationen med skola och stadsdel är en stor del av frustrationen.
Göteborgs Fria

”Nu kommer alla barn att påverkas”

Nästan en tredjedel av de anställda på Karl Johansskolan lågstadium har fått sluta till denna termin. Stadsdel och rektor menar att de kommer att klara det, eftersom andra skolor i stadsdelen gör det. Men det är oroade föräldrar som har skickat sina barn till skolstarten i januari.

– Det har känts väldigt nervöst nu inför terminsstart. För oss har det varit självklart att engagera oss, även om inte just våra barns klass har påverkats hittills. Men nu kommer alla att påverkas, säger föräldern Cecilia Verdinelli som har två barn i årskurs två.

De största förändringarna sker på lågstadiet och för barn på fritids i och med att två fritidspedagoger och åtta av tio elevstödjare fick sluta vid nyår. Totalt innebär det att istället för 35 vuxna, är det nu 25 som jobbar med barnen på lågstadiet.

Förändringarna som nu har genomförts var från början planerade till höstterminen men sköts upp genom att elevstödjarna ersattes av tidsbegränsade nystartsjobb. Enligt stadsdel och rektor ska den minskade personalstyrkan under vårterminen lösas genom en omläggning av scheman. Fritidspedagogerna ska ha fler timmar i klassen, och lärarna ska börja tidigare och själva ta emot barnen på morgonen.

– Jag tror att vi står inför en enorm lärarflykt. Jag är väldigt orolig för det men samtidigt förstår jag dem, säger Cecilia Verdinelli.

Mest drabbade blir de barn som har behov av särskilt stöd, vilket det finns relativt många av på Karl Johansskolan. Men Cecilia Verdinelli är övertygad om att alla kommer att drabbas denna termin, och att tryggheten kommer att påverkas. Skolinspektionen har vid flera tillfällen kritiserat skolan för brister i både studiero och trygghet.

– Det handlar om våld och mobbing som uppstår när det inte finns vuxna som hjälper till. Ett av våra barn tycker om att leka själv, men han har sagt att på skolgården kan man inte leka själv för man måste ha fler ögon. Och det här var när det fanns assistenter, och fler vuxna på skolan, säger Cecilia Verdinelli och fortsätter:

– Det är framförallt otryggheten som oroar, men också att själva inlärningen försämras.

Olov Agné är en annan av de oroade föräldrarna på skolan. Han har ett barn i ettan, och liksom Cecilia är det såväl undervisningen som den allmänna tryggheten han oroar sig för. Men en annan del av problemet föräldrarna på Karl Johansskolan berättar om, handlar om bristande kommunikation från stadsdel och skola gentemot föräldrar.

– Det har varit ryktesspridning, men det vet ju varenda människa som jobbar med information att det är de som har givit det utrymmet. Överhuvudtaget accepterar de inte begreppet nedskärning. En tredjedel av de vuxna försvinner och de säger att det inte finns någon försämring på skolan, säger Cecilia Verdinelli.

Olov Agné håller med, och menar att det skadar förtroendet för såväl politiker som tjänstemän.

– Det känns som att de lever i en fantasi där de har målat upp en bild av hur det fungerar. Men de tar inte in hur det faktiskt ser ut.

Turbulensen på Karl Johansskolan är inte ny, och en tidigare rektor slutade för snart två år sedan i protest mot de planerade nedskärningarna. Nuvarande rektor
Nahid
Rezaei svarar efter några dagar på GFT:s frågor i ett mejl, och säger att hon förstår föräldrarnas oro men att det alltid finns oro under omställningsperioder.

­– Eftersom Karl-Johan historiskt och 2015 drog över sin budget så är det rent formellt anpassningar till rådande budget. Eftersom föräldrar inte är intresserade av det formella på det sättet så förstår jag givetvis att det upplevs som just nedskärningar.

Enligt Olov Agné är det som kommuniceras sådant som ska hända i framtiden, då när de ansvariga menar att den nya organisationen ska ha satt sig och resurserna ska kunna användas på ett visst sätt.

– Men det hjälper inte de elever som missar första eller andra terminen. De ska inte gå om, missar de ett år – ja, då är det missat.

I det längre perspektivet tror Cecilia Verdinelli och Jacob Oscarson att en risk är att de föräldrar som har möjlighet helt enkelt kommer att försöka flytta sina barn till andra skolor, främst till friskolor.

– Jag tycker att det är viktigt att stanna och kämpa för att närmsta kommunala skola ska vara tillräckligt bra. Men det är klart att det finns en smärtgräns, säger Cecilia Verdinelli.

– Och den ligger väl här någonstans, den är i alla fall nära nu, lägger Jacob Oscarson till.

Föräldrarna har reagerat, och många har engagerat sig. Riktigt hur framtidens kamp kommer att se ut är inte klart, och det finns olika idéer. En föräldraförening ska bildas, och Olov Agné tror på att jobba på bred front. Men han ser det också som något större än ett problem bara på en skola, i en stadsdel, i en stad. Det handlar om attityden till och synen på skolan.

– Jag tycker att samhället måste se skolan som framtida infrastruktur. Har vi ingen fungerande skola får vi inget att bygga samhället på, och det måste gå att räkna ut vad man sparar på 25 års sikt.

Överens är de tre föräldrarna om att skola och stadsdel borde ha krävt hjälp för länge sedan.

– Jag tycker att skola och stadsdel skulle ha sagt att vi klarar inte att ta hand om barnen med de här resurserna, vi behöver hjälp, och sända ut en tydlig krissignal uppåt mot kommunen, säger Cecilia Verdinelli.

Men
Nahid
Rezaei pekar på att skolan inte har färre personal än andra skolor i stadsdelen.

­– Karl-Johan har fått de medel skolan ska ha utifrån sina förutsättningar. Vi är mitt i ett förändringsarbete, men jag kan inte se annat än att vi med alla professionella pedagoger ska klara detta när andra skolor gör det.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Fler i nöd ska få akut boende

Nu har de rödgrönrosa som styr Göteborg lagt sitt budgetförslag inför nästa år. Än har den inte gått igenom och i mitten av juni väntar budgetdebatten. GFT guidar genom några av de utlovade satsningarna.

”Vi kan inte fortsätta bli sjuka av jobbet”

Sextimmarsdagen har varit något av en snackis under våren, då bland andra Moderaterna ville avsluta försöket på Svartedalen i förtid. I de rödgrönrosas budget avsätts 20 miljoner till en pott för hållbart arbetsliv – där arbetstidsinnovationer är ett av förslagen.

© 2016 Göteborgs Fria