Inledare


Inledare: Året som gått

  • Om 2015 har varit ett bra eller dåligt år ligger i betraktarens ögon.
Fria Tidningen

Det bästa året någonsin för mänskligheten?

Ännu ett år har gått och det är dags att summera. Vad som tas upp som viktigt beror på vilka ideologiska glasögon som används för att betrakta världen. Ur ett frihetligt grönt perspektiv har det varit en skrämmande utveckling under året som gått. Förbrukningen av begränsade naturresurser har i år gått fortare än någonsin och redan den 13 augusti inföll Overshoot day, den dag då mänskligheten hade gjort sig av med hela årets ekologiska budget.

Stockholm Resilience Center har identifierat nio planetära gränser som mänskligheten bör hålla sig inom för att inte utsätta sig för stor risk att förstöra vår livsmiljö. Mänskligheten överskrider för närvarande två av dessa gränser: minskad biologisk mångfald samt ohållbar användning av näringsämnena fosfor och kväve som är essentiellt för jordbruket. Samtidigt befinner vi oss i riskzonen för att överskrida ytterligare två gränser: klimatet och förändrad landanvändning som skogsskövling och införande av monokulturer.

För oss som ser mänskligheten som en integrerad del av ekosystemet innebär det här att utvecklingen går åt helt fel håll. Även andra aspekter av årets utvecklingstrender skrämmer. Trots stora folkliga protester och en enorm mobilisering i civilsamhället för en humanare flyktingpolitik i Europa så väljer nu fler och fler regeringar istället att bygga högre murar mot människor på flykt.

Trots allt detta matar som vanligt liberala debattörer effektivt ut budskapet att ”vi lever i den bästa av världar”. Till exempel konstaterar DN den 21/12, med hänvisning till den amerikanska tidskriften The Atlantic, att 2015 var det bästa året någonsin för mänskligheten. Statistiken som förs fram är övertygande: antalet rapporterade våldsbrott tycks minska globalt, hungersnöd och fattigdom har minskat, effektiva ebola- och malariavaccin har utvecklats, barnadödligheten minskar, större andel barn får gå i skola och flera länder än någonsin har långt utvecklade demokratiska och sexuella rättigheter. Det är så klart exempel på framsteg värda att fira.

Men till listan över positiva exempel för upphovsmakaren till artikeln, Charles Kenny, även mer diskutabla politiska händelser, som att flera frihandelsavtal är på gång, att Europa fortsätter med en human flyktingpolitik trots terrorattentat, klimatavtalet COP21 och FN:s nya utvecklingsmål.

Frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership som hyllas i artikeln har ådragit stora folkliga protester då det har kritiserats för att bidra bland annat till ojämlikhet och miljöförstöring. Med tanke på hur europeiska regeringar nu gör allt för att försvåra för flyktingar att komma hit så sätts hurraropen för den humana flyktingpolitiken i halsen. Ett klimatavtal som i praktiken planerar för 2,7 graders global uppvärmning kan även beskrivas som en enorm katastrof för mänskligheten och hela ekosystemet.

Som jag tidigare skrivit om (Fria Tidningen, 7/10) så är FN:s nya utvecklingsmål så fulla av självmotsägelser att de knappast kommer kunna uppnås. Men i den nyliberala, optimistiska världsbilden finns förstås inget utrymme för kritiska reflektioner som sänker stämningen.

Utifrån den kunskap vi har i nuläget om tillgången till naturresurser och det ekonomiska läget verkar det som att mänskligheten befinner sig i ett slags topp vad gäller resursanvändning, ibland kallat ”peak everything”. Det finns (minst!) två sidor av myntet. Att vi befinner oss på toppen av resursförbrukningen innebär att mänskligheten borde ha det bättre än någonsin – om sedan nyttan fördelas tillräckligt jämt beror på ideologiskt perspektiv. Men den höga materiella standarden har baksidor som miljöförstöring och utarmning av ändliga tillgångar.

Så om 2015 var det bästa, det sämsta eller ett helt oviktigt år för mänskligheten på lång sikt återstår för framtidens historiker att debattera om.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu