Jämställdheten står still när medieföretagen skär ner | Göteborgs Fria
  • Sverige borde ligga längre fram än vad vi gör, säger Josefine Jacobsson som är en av rapportförfattarna.
Göteborgs Fria

Jämställdheten står still när medieföretagen skär ner

Globalt sett har andelen kvinnor som hörs och syns i nyheterna ökat de senaste 20 åren, men i Sverige står det still. I svenska medier utgör kvinnor en knapp tredjedel av de som kommer till tals, visar en ny rapport från det mediekritiska nätverket Allt är möjligt.

– Vi hade hoppats att Sverige skulle ha förbättrat sig, säger Josefine Jacobsson, som är en av rapportförfattarna till Räkna med kvinnor (2015).

Räkna med kvinnor ingår i den internationella studien Global Media Monitoring Project (GMMP), som Sverige deltog i första gången år 2000. Samtliga år har andelen kvinnor i nyheterna legat på runt 30 procent i Sverige. Samtidigt har andra länder kommit ikapp. Att det globalt sett har gått framåt – kvinnor utgör i dag 24 procent av de som syns och hörs, jämfört med 17 procent för 20 år sedan – tycker Josefine Jacobsson självklart är positivt.

– Men Sverige borde ju ligga längre fram än vad vi gör. Sverige är ett av världens mest jämställda länder i mätningar, men nyhetsmedierna verkar inte hänga med i den övriga samhällsutvecklingen.

I undersökningen har också granskade redaktioner intervjuats, och Josefine Jacobsson säger att så gott som alla journalister säger sig tycka att jämställdheten är viktig, och att de vill vara nytänkande och inkluderande. Ett argument till varför man inte alltid lyckas är att kvinnliga intervjupersoner säger nej – och hänvisar vidare till män.

– Det hänger ihop, i och med att kvinnor inte kommer till tals i nyheterna på samma sätt som män finns färre förebilder. De kvinnor som kommer till tals riskerar också att bli sedda som representanter för gruppen kvinnor istället för som individer.

Josefine Jacobsson menar att nyhetsmedierna har ett ansvar att uppmuntra kvinnor att uttala sig. Flera medieföretag har tidigare också gjort satsningar och börjat räkna citat och bilder regelbundet. Men flera, bland andra Göteborgs-Posten, har också lagt ner dessa satsningar. Bland annat de senaste årens nedskärningar anges som orsaker. Josefine Jacobsson säger att det verkar som om dessa frågor snabbt prioriteras ner när organisationerna slimmas.

– Det behövs genusmedvetet ledarskap, regelbunden mätning och ett kunskapslyft om representationsfrågor för hela personalen för att det ska bli bättre.

Också journalistutbildningar har en viktig roll i att ge kunskapen som behövs genom att till exempel ha obligatorisk kurslitteratur om genus och media.

– Även branschorgan och fackförbund behöver ta ansvar för att leva upp till de internationella riktlinjerna som faktiskt finns, liksom beslutsfattare som måste ställa krav och skapa förutsättningar för kunskapsutveckling, säger Josefine Jacobsson.

Fakta: 

Global Media Monitoring Project (GMMP):

Studien genomförs var femte år, och i år deltog 114 länder under den stora räkningsdagen 25 mars. Totalt studerades 22 136 artiklar och inslag från 2 030 olika medier. I Sverige har datainsamlingen till GMMP skett genom ett samarbete med Allt är Möjligt och JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Räkna med kvinnor (2015):

31 procent av nyhetssubjekten är kvinnor.

Fyra av fem experter är män.

Kvinnor kommer oftast till tals när det handlar om personliga erfarenheter, eller som ögonvittnen.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Delningsekonomi i medvind

Kläder, verktyg, leksaker och sportutrustning ­– bibliotek är inte längre ett ställe för endast böcker.

© 2016 Göteborgs Fria