Att vara oroad räcker inte, finansminstern | Göteborgs Fria
Per Björklund

Inledare


Inledare: Skuldberget

  • Magdalena Andersson (S) - oroad åskådare.
Fria Tidningen

Att vara oroad räcker inte, finansminstern

Den svenska tillväxten drivs till stor del av lånefinansierad konsumtion och spekulativa bostadsinvesteringar. Måste bubblan spricka innan regeringen tar problemet på allvar? undrar Per Björklund.

Samtidigt som det offentliga samtalet domineras av flyktingkrisen och den ”samhällskollaps” som den enligt vissa röster riskerar att leda till kom på måndagen nyheten att svensk tillväxt blev oväntat hög under tredje kvartalet. BNP växte då med 0,8 procent, enligt statistik från SCB, vilket ger en årlig tillväxt på 3,9 procent.

Ett styrkebesked för svensk ekonomi, enligt flertalet ekonomer och kommentatorer. Men man behöver inte gräva särskilt djupt i statistiken för att se att allt inte är frid och fröjd i den svenska ekonomin.

Enligt Riksbanken har de senaste årens relativt goda tillväxt – jämfört med många andra industriländer – till stor del drivits av privat konsumtion och höga bostadsinvesteringar. Två faktorer som i sin tur gynnas av historiskt låga räntor, generösa skattesubventioner till bostadsköpare i form av ränteavdrag och en mindre restriktiv utlåning från bankernas sida.

För den bostadslöse låter det hoppfullt att antalet påbörjade lägenhetsbyggen under tredje kvartalet var det högsta sedan början av 1990-talet. Men det finns skäl att känna oro när byggandet till stor styrs av den överhettada bostadsmarknadens kortsiktiga signaler.

Enligt en färsk studie av den internationella bomäklaren Frank Knight har prisökningen på svenska bostäder varit den högsta i Europa det senaste året, och den fjärde högsta i hela världen. Enligt svenska Valueguards HOX-index har priserna ökat med 18,2 procent på tolv månader. I affärspressen kan man nu läsa om byggbolag som ”skär guld med täljkniv” på försäljning av nyproducerade bostadsrätter i attraktiva områden (Privata Affärer 18/11), samtidigt som det som verkligen skulle behövas idag är fler hyresrätter till rimliga priser.

Industriländernas samarbetsorganisation OECD förutspår en fortsatt hög tillväxt i Sverige de kommande åren, men varnar också för växande risker i ekonomin. Misslyckandet att begränsa ökningen i hushållens skulder kan leda till ”obalanserad tillväxt och ökade finansiella risker”, enligt OECD.

Förra veckan meddelade EU-kommissionen också att man inleder en djupgående granskning av obalanser i den svenska ekonomin, på grund av den höga skuldsättningen. Förra året nådde de svenska hushållens skulder 194,4 procent av BNP, och den årliga ökningstakten ligger på över 7 procent.

Så vad gör regeringen?

”Jag är tilltagande oroad”, sade finansminister Magdalena Andersson i en kommentar till EU-kommissionens besked. Hon tillade att regeringen ”följer utvecklingen väldigt noga” och kommer att vida ytterligare åtgärder ”om det blir nödvändigt”.

Ytterligare åtgärder? Om det blir nödvändigt?

Kan Magdalena Andersson verkligen ha missat att såväl Riksbanken som Finansinspektionen redan slagit fast att de blygsamma amorteringskrav som kommer att införas nästa år inte räcker för att dämpa den skenande skuldsättningen?

Kan hon ha missat att Riksbanken - och många fristående ekonomer - länge förespråkat en avtrappning av de kostsamma ränteavdragen, som i praktiken är en mångmiljardsubvention till den välmående övre medelklassen?

Kan hon ha missat att Finansinspektionen redan börjat se över ett så skallat skuldkvotstak, det vill säga en begränsning av hur stora lån ett hushåll får ta i förhållande till sin inkomst? För att ett sådant tak ska kunna införas skulle dock en lagändring behövas redan nu. ”Om bostadspriserna och skulderna skulle fortsätta att öka i en snabb takt kan vi hamna i en situation som är allvarlig. Det vore olyckligt om vi då skulle behöva vänta på ny lagstiftning innan vi kan agera”, konstaterar Finansinspektionen i sin senaste stabilitetsrapport som publicerades på tisdagen.

”Olyckligt” var ordet.

Många av de åtgärder mot växande skuldsättning som nu diskuteras i Sverige har redan införts i andra europeiska länder. Irland har infört ett skuldkvotstak och i Danmark har ränteavdragen börjat trappas ned. I Nederländerna får ränteavdrag bara göras på lån som amorteras i 30 år.

Det är talande att alla tre är länder som redan drabbas av punkterade bostadsbubblor och dragit lärdomarna av det. Sorgligt nog tyder det mesta på att samma sak måste ske i Sverige innan politikerna vaknar och tar problemet på allvar.

Då kommer det naturligtvis redan vara försent.

© 2019 Göteborgs Fria