Recension


Konst
Chto Delat
Konstcentrum, Gävle
Pågår: Till 24/1 2016

  • Samhällets öra finns där för den som vill berätta, i Chto Delats utställning i Gävle.
  • Chto Delats konstnärer på Konstcentrum i Gävle är Dmitry Vilensky, Nikolay Oleynikov och Olga Tsaplya Egorova.
  • En vägg full av dörrmattor blir till ett stort välkommen till de människor som flyr krig och terror.
  • Historiens olyckliga hjältar.
  • Ett av de stora fotografierna i utställningen, från Liberia.
Fria Tidningen

Konst som ger perspektiv på dagens Ryssland

Det ryska konstnärskollektivet Chto Delat berättar med sin film At the moment of danger på Konstcentrum i Gävle om farans stund i ett land av splittring, rädsla, aggressivitet och intolerans. I utställningen finns också stora fotografier, cutouts (urklipp), som framställer vår tids katastrofer och en vägg med välkomnande dörrmattor.

Filmen är en fyrkanalig installation och består av tolv tablåliknande episoder framförda av en grupp på 15 unga människor, som i olika konstellationer utforskar världen och sig själva. Röster och ansikten blandas och kropparna rör sig koreografiskt subtilt både i stilla scener och när upprörda känslor skakar kollektivet som stormbyar.

De första episoderna handlar om utgångslägen, om var och när man är född och i vilken relation till händelser i världen, eller som en röst säger: ”Jag är långt från stjärnorna ovanför mitt huvud och nära 1937 års massgravar.” Internet och sociala medier förmedlar världen ett bildflöde av meningslösheter och katastrofer, av lättsamheter och tragedier.

Återhållsamheten i filmens tempo och i rörelser och gester dämmer upp ett starkt tryck. Det är som om de (eller vi) är instängda, att något måste hända, att det måste finnas en mening i livet och i världen, fast omgivningen är full av hot, hugg och slag, genomsyrad av intolerans, från grannen till presidenten.

Kollektivet tar fram Samhällets öra, ett människostort öra, som uppfordrar dem att berätta om sina liv och konflikter. Det kan handla om ”min tunga som tvingar mig till struntprat”, ”att vägra vara macho är att bryta med samhällsnormerna”, eller ”hypotetiskt är jag beredd att skriva under vilka papper som helst för regeringspolitiken.”

I ett par följande episoder undersöker gruppen historiska händelser som beskrivs som utan återvändo: attacken mot World trade center 2001, USA:s invasion av Irak, rättegången mot Pussy riot, polisövergreppen vid miljonmarschen i Moskva 2012, bombningarna av Jugoslavien. Man berättar också om historiens olyckliga hjältar, som Antonio Gramsci, Ulrike Meinhof, Andrej Sacharov och internetaktivisten Anton H Swartz.

Filmen mynnar ut i frågan ”Vem slog Anya?”. Hon är en anonym strejkvakt. Nu i den tolfte episoden ligger hon medvetslös eller död i samhällets öra. Svaren om vem den skyldige är skiftar: En krigsveteran, en snut i lägenheten intill, en professor som njuter av att kuva alla, några killar med runskrift på kläderna, en rysk patriot, hennes egna föräldrar, eller ”efter att Krim är vårt är hälften av mina facebookvänner i stånd att göra det”.

Nobelpristagaren i litteratur, Svetlana Aleksijevitj, sa nyligen i en intervju att det inte är konstigt att Ryssland inte blev en demokrati efter Sovjetunionens fall, ”eftersom det inte finns några demokrater i Ryssland”.

En text i filmen säger: ”Ryssland dödar. Vilka är de skyldiga, ’folket’? Är ’vi’ skyldiga, de skyldiga?” Där slutar filmen i en besvärlig fråga. Ryssland är ett mycket auktoritärt styrt land. Staten förföljer den som ifrågasätter makten och dess världsbild. Makten förfogar över en stor del av medierna, en förfärande mängd ja-sägare och göder skickligt nationalismens strömningar. Oppositionen framställs som svag och förrädisk och jakten på det annorlunda pågår. Det drabbar oliktänkande, hbtqi-rörelsen, föreningar och organisationer som har kontakter utanför Ryssland, aktivister och konstutövare av olika slag. Så framkallas en bild av makten som det enda alternativet, den kraft som pekar ut framtiden.

Kanske är Chto Delat själv en del av svaret: organisera er, skapa nätverk och diskussioner, var smarta och ställ besvärliga frågor, kom ihåg vad som har hänt, förlora inte tron på att tala in i statens (landets, maktens, folkets) öra med förhoppningen att någon, någon gång, ska lyssna och förstå. Människor har ju förmågan att tänka och handla. Det får vara det smala hoppet i farans stund.

De stora fotografierna i utställningen är förmedlade från bland annat Gaza, Ukraina, Syrien och Liberia. De står effektfullt utspridda som stora pusselbitar i en vardagens trädgård. Chto Delat har också gjort ett lokalt projekt och införskaffat ett antal dörrmattor som placerats på en vägg. De gestaltar den välkommenrörelse som formats i Europa för de människor som flyr undan krig och terror: Kliv på bara!

Fakta: 

Chto Delat

Chto Delat grundades 2003 i Sankt Petersburg och består av konstnärer, kritiker, filosofer och skribenter. Gruppen arbetar med film, måleri, teater och performance. Man driver också en skola och ger ut en tidning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Öyvind Fahlström ger liv i samtidskonsten

Recension

Öyvind Fahlström uppmanade till att manipulera världen 1964. Vad betyder det för konstnärer i dag, i en tid av alternativa fakta, relativa sanningar och fragmenterade berättelser?

Fria Tidningen

Konst i skuggan av kriget

Recension

Issa Touma är en syrisk konstnär och fotograf som har fristad i Gävle. Han är aktuell med utställningen Meddelanden från Aleppo.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu