Barn till migranter har rätt att gå i skolan | Göteborgs Fria

Debatt


Mänskliga rättigheter

  • Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha möjlighet till utbildning. Detta enligt Göteborgsregionens kommunalförbund. I Stenungsund har politikerna skrivit i ett tillägg att detta inte får medföra ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Göteborgs Fria

Barn till migranter har rätt att gå i skolan

Vi är flera invånare och verksamma i Stenungsund som starkt ifrågasätter kommunfullmäktiges beslut som innebär att begränsa rätten för barn till EU-migranter att gå i skolan under sin eventuella vistelse här.

Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har tagit fram ett förslag för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiska utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i Göteborgsregionen. Denna plan är nu på remiss hos medlemskommunerna. I planen står bland annat: ”Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha möjlighet till utbildning i Göteborgs stad och de övriga GR-kommunerna”.

Kommunfullmäktige beslutade efter omröstning att ställa sig bakom Göteborgsregionens förslag till plan, men med tillägget ”så länge det inte medför några ekonomiska konsekvenser för Stenungsunds kommun”.

I en nystartad facebookgrupp ”Tillsammans för människovärdet i Stenungsunds kommun” diskuterades tillägget i denna skrivning och frustrationen är påtaglig. Vad vi undrar är om en kommun verkligen kan besluta att frångå ett avtal, det vill säga Barnkonventionen, som Sverige som nation skrivit under?

Vi anser att barnkonventionen måste prioriteras framför eventuella ekonomiska kostnader. Hur kan ni som politiker välja att skriva in detta tillägg i formuleringen från GR och bortse från alla barns grundläggande rättigheter? I praktiken innebär det att inga barn till EU-migranter kommer att få gå i skolan i Stenungsund, eftersom skolan alltid kostar pengar för kommunen.

Vi uppfattar detta som en politisk markering om att ”mota Olle i grind”. Detta skickar signaler till oss som medborgare om att Stenungsunds kommun inte vill välkomna EU-migranter och deras barn i vår kommun. Även om ”Olle” inte ens står vid vår kommunala grind och vill ta del av rätten till utbildning bygger ni genom detta beslut osynliga murar som försvårar vardagen för människor som redan har en svår livssituation. Genom er tilläggsformulering skapas ett ”vi” och ett ”dom” där ”våra barn” får ett högre värde än ”deras barn”.

Som EU-migrant har man rätt att vistas i Sverige under tre månader i taget, hur många gånger som helst. Detta betyder att barn till dessa människor till största delen kan växa upp i Sverige men utan den rätt till skolgång som både papperslösa och asylsökande har. Vi anser att vi har ett kommunalt ansvar för alla som vistas här oavsett var de kommer ifrån, hur länge de eventuellt kommer att stanna här eller var de kommer bo i framtiden. Låt oss försvara alla barns rätt att få de bästa förutsättningarna för att kunna skapa sin framtid och sin vardag oavsett var de sedan kommer att leva sina liv. När de är här i Stenungsund ska de vara lika självklart välkomna till skolan som alla andra barn i vår kommun.

Vårt inlägg i denna debatt grundar sig i inte i ett särskilt partipolitiskt ställningstagande utan i en tro på medmänsklighet och en önskan om att vi som samhälle ska behandla alla människor anständigt. Om politikerna valt att diskutera denna fråga utifrån ett ekonomiskt perspektiv, vill vi gärna ifrågasätta själva frågan, även om just ekonomi är en tveksam utgångspunkt i den här typen av frågor.

Vår fråga lyder: Har vi råd med eventuella ekonomiska och sociala konsekvenser som kan uppkomma av att förvägra barns rätt att få gå i skolan? Har vi råd att vara med om att skapa ett vi och ett dem?

Utbildning är en mänsklig rättighet, inte några kronor hit eller dit i en enskild kommuns kassa.

och flera medlemmar ur Facebook-gruppen Tillsammans för människovärdet i Stenungsunds kommun

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2019 Göteborgs Fria