Forskare vill visa fler sidor av islam | Göteborgs Fria
  • I den museologiska diskussionen har man gjort ganska lite om islamsamlingar och islamska utställningar, här finns en lucka att fylla, säger Klas Grinell, som under två och ett halvt år leda ett forskningsprojekt om hur ur europeiska museer har framställt islam.
Göteborgs Fria

Forskare vill visa fler sidor av islam

Vilken plats har islamiskt kulturarv på europeiska museer? Hur presenteras konstverk, föremål och människor? Vilken bild av islam ges? Idéhistorikern Klas Grinell har en del av svaren. Hans forskning handlar om hur europeiska museer har framställt islam under perioden från andra världskriget fram till i dag.

Att undersöka hur islams kulturarv inramas och presenteras framstår som högaktuellt i en tid när islam, islamofobi och muslimer ligger högt på nyhetsmediernas dagordningar. För Klas Grinell är ämnet dock inte nytt, han har ett drygt tjugoårigt utforskande av islam och dess filosofi i bakgrunden. Han har skrivit flera vetenskapliga arbeten i ämnet och 2011 kom boken Islam och jag; Om förnuft, tolerans och vår gemensamma framtid. I den utgår han från Fethulla Gülen som röstades fram som världens viktigaste intellektuella – följd av andra muslimska intellektuella – i en tävling arrangerad av tidskrifterna Foreign policy och Prospect. Västvärlden häpnade – vem är Fethulla Gülen? Omröstningen blottade en stor kunskapsbrist om islam och dess filosofi i Europa och övriga västvärlden.

Hans medforskare i projektet Museological framings of Islam in Europe är Magnus Berg, docent i etnologi och museologi samt Göran Larsson, professor i religionsvetenskap- och historia. Klas Grinell är noga med att betona att de inte gör sig till tolkar för islam eller muslimska levda erfarenheter.

– Vårt uppdrag är att studera hur Europa gör plats för islam, i det här fallet på museer. Museerna i Europa har runt 500 miljoner besökare per år. Hur dessa besökare möter islam är relevant att undersöka, bland annat med tanke på att det bor omkring 50 miljoner muslimer i Europa. Museerna har betydelse för hur olika identiteter utformas och bekräftas.

Enligt Klas Grinell är det viktigt att göra sig medveten om att islam som religion och kultur har en mångårig historia i Europa. Hur det avspeglas på museerna är inte särskilt mycket utforskat. Museernas samlingar kommer inte sällan från europeiska aristokrater som införskaffat föremål och artefakter från ”orienten”.

– På senare år har fokus just riktats mot islam och muslimer. För inte så länge sedan benämndes immigranter och flyktingar som iranier, turkar eller pakistanier. Nu används ofta klumpbenämningen muslimer oavsett varifrån personerna kommer. Att fundera över vilka som görs mänskliga för oss, genom exempelvis utställningar på museer, finns med i projektet. Vi vill på sikt bidra till en nyanserad bild och berättelse om islam, exempelvis ingår att ta fram rekommendationer för museer, säger Grinell och gör en jämförelse med hur queera perspektiv gjorts synliga i museivärlden på ett nytt sätt under senare år. Att ge olika europeiska befolkningsgrupper och kulturer en självklar plats på våra museer kan bidra till ökad kunskap, förståelse och respekt samt att museerna känns angelägna.

Bilden av islam i västerlandet har sedan 2001 kopplats ihop med våld, terrorism, förtryck och på så vis har negativa stereotyper kommit att dominera i exempelvis medierna. Tidigare färgades europeiska uppfattningar om islam av orientalism och koloniala föreställningar. Klas Grinell skrev om bland annat det i sin avhandling Att sälja världen. Målande beskrivningar som från Tusen och en natt har präglat turistreklamen. I avhandlingen diskuterar Klas Grinell ”turismblicken” som ett social organiserat och värderande fenomen, med vilken turisten betraktar världen och förväntar sig att få något, en slags konsumtion.

Det aktuella projektet kan säkert komma att avslöja något om museers eurocentriska blick.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Hon har koll på våra medier

GFT träffar Ulla Carlsson, som nyligen utsågs till världens första Unesco-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och internationell politik.

© 2016 Göteborgs Fria