• Farid Sultani kom ensam till Sverige för fyra år sedan, bara 15 år gammal. I dag är han vice ordförande för Sveriges ensamkommande Förening Göteborg.
Göteborgs Fria

Ny forskning ska ge heltäckande bild av ensamkommande barn

Nära 10 000 ensamkommande barn kom till Sverige under loppet av tio år. Men hur gick det för dem sedan? Det studerar två forskare, och är förvånade över de stora könsskillnaderna.

Forskarna Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö vid Stockholms universitet har undersökt hur det har gått för de totalt 9 975 ensamkommande barn som kom till Sverige mellan åren 2003 och 2013.

– Vi tittar på de här åren främst beroende på att det finns tillgänglig data. Men också för att det var under de här åren som antalet ensamkommande flyktingbarn började öka i Sverige. Tittar du från 2002 och tillbaka ser du att det är ett rätt litet antal, men vi vill så klart granska även det i framtiden, säger Aycan Celikaksoy.

I sitt arbete samlade forskarna in data från Statistiska centralbyrån, Migrationsverket och Socialstyrelsen som de analyserade och sammanställde. Tre studier är redan utgivna som fokuserar på basfakta om ensamkommande barn vad det gäller till exempel ålder vid anländandet till Sverige, men även på hur det har gått senare i utbildningen och i arbetslivet.

– Vi kan se att för båda könen så är det första året efter folkbokföringen tufft, både vad gäller utbildning och jobb. Men efter första året blir det bättre, säger Aycan Celikaksoy.

Bara en fjärdedel av de som kommer till Sverige som ensamkommande är flickor. Den stora majoriteten är pojkar. Och där finns stora skillnader. Pojkarna kommer i högre grad än flickorna ut på arbetsmarknaden, medan kvinnorna i högre grad läser vidare efter gymnasiet. Vid 27 års ålder läser 67 procent av kvinnorna på Komvux, jämfört med 27 procent av männen i samma ålder. Bland de som söker sig ut på arbetsmarknaden har Aycan Celikaksoy märkt en stor könssegregering.

– Vi vet så klart att svensk arbetsmarknad är mycket yrkessegregerad men jag tycker att uppdelningen syns mer när man tittar på ensamkommande barn.

Nästan 90 procent av kvinnorna arbetar inom vård och omsorg medan männen arbetar inom restaurang och transportyrken. Gemensamt för både män och kvinnor är att man ofta söker sig till jobb som inte kräver en högre utbildning.

– Att se en sådan här stor skillnad mellan pojkar och flickor var en stor överraskning för oss.

En av dem som har kommit till Sverige som ensamkommande är Farid Sultani. Han kom till Sverige från Afghanistan för drygt fyra år sedan, bara 15 år gammal.

– När jag reste genom Europa fanns inga tankar på att det skulle bli just Sverige. Jag ville bara komma till något land som man kunde bo i utan risk.

I Italien och Grekland lärde han känna några som skulle vidare till Sverige och senare reste han och en kompis hit. Planen var egentligen att ta sig vidare till Norge men pengarna tog slut och Farid Sultani blev kvar.

– Jag hade bott på olika ställen i olika länder i Europa och många var rätt dåliga. Jag tänkte att det skulle vara samma sak här men det var helt olikt, alla var väldigt snälla mot oss.

Asylprocess för ensamkommande barn ska vara prioriterade ärenden för Migrationsverket och målet är att ett beslut ska fattas inom tre månader, men det tar oftast längre tid. Farid Sultani hade tur och i hans fall gick det snabbt.

– Det tog inte så lång tid, ungefär en månad tror jag.

Första tiden i Sverige bodde han på ett boende i Filipstad, något som han beskriver som en rätt jobbig tid på flera olika sätt.

– De som arbetade på boendet talade inte vårt språk så det blev mycket problem och konflikter mellan personalen och ungdomarna. Man har ganska stora möjligheter i en stad som Göteborg men Filipstad var en så liten kommun, jag tyckte det var jättejobbigt där.

I dag bor Farid Sultani hos en familj i Göteborg där han trivs mycket bättre. Han studerar vid språkintroduktionsprogrammet på Hulebäcksgymnasiet och är också vice ordförande för Sveriges ensamkommande Förening Göteborg. Där har man skapat en samlingsplats för ensamkommande och ett syfte är bland annat att informera om olika situationer i Sverige och hur det funkar med skolan.

När ensamkommande barn blivit folkbokförda visar studierna som Aycan Celikaksoy och Eskil Wadensjö har gjort att de sprids ut över landets olika län, men med en liten övervikt mot storstadslänen. I en av studierna syns det tydligt att Göteborg under flera år är näst största kommun i landet där ensamkommande barn är bosatta första året.

Fler studier väntas komma ut under året och och planen är enligt Aycan att fortsätta

att sammanställa datan.

– Det här är en så viktig fråga, både för Sverige men också för andra länder. Jag hoppas att våra studier kan vara till hjälp för ensamkommande barn genom att man kan lära sig att titta på den helhetsbild vi har tagit fram.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu