Göteborgs Fria

Gryning – skyddsboendet som jobbar normkritiskt

Rättsväsendet, sjukvården, skolan och socialtjänsten missar ofta när våld handlar om heder. En orsak är stereotypa bilder om hedersbrott. Därför är ett normkritiskt förhållningssätt viktigt – något som verksamheten Gryning ligger i framkant med.

– Det är viktigt att förmedla att det är omgivningens normsystem som lett till förtrycket, att inte offret bär ansvar för våldet, säger Anna som arbetar på ett skyddsboende som tar emot hbtq-personer utsatta för hedersbrott.

GFT träffar henne och Linda, som båda arbetar inom Gryning, som ägs gemensamt av kommunerna i Västra Götaland, och bland annat driver ett skyddsboende för hedersutsatta hbtq-personer. Anna och Linda heter egentligen något annat, men kan inte gå ut med sina riktiga namn av säkerhetsskäl.

– Hbtq-personer som kommer till oss har haft det tufft och levt i snäva normsystem. Dessutom kan de vara utsatta av fler skäl, exempelvis rasism. Hos oss kan det också upplevas som tufft på grund av de strikta säkerhetsreglerna. De innebär att de inte får ha kontakt med omvärlden genom dator eller mobil, till exempel, säger Linda.

Grynings Enhet för hedersrelaterat våld och förtryck har funnits ett tiotal år, men har under det senaste året uppmärksammats då de är en av de första verksamheterna i landet som utvecklar en metod där normkritik kombineras med heder och hbtq.

– Vi har insett behovet av att utveckla kompetens om hbtq och heder. Vi strävar efter ett normkritiskt förhållningssätt internt men också i samarbete med myndigheter och andra aktörer, säger Linda.

Ett problem är att upptäcka hedersutsatta hbtq-personer. Yngre kanske går till skolkuratorn men utan att säga så mycket om sin situation. De kan inte alltid formulera sig om könsidentitet, sexualitet eller hedersnormer eftersom en tystnadskultur råder. De kan också ha införlivat skam, det vill säga övertagit omgivningens negativa attityd till hbtq i sin självbild. Rädsla – ofta befogad – för att söka hjälp är ytterligare ett skäl. Att söka hjälp utanför den närmaste kretsen kan bryta mot en hedersnorm och försätta personen i fara.

– De här aspekterna behöver yrkesgrupper inom skola och socialtjänst känna till för att identifiera vilken typ av våld det rör sig om, säger Linda.

Normmedvetenhet innebär att professionella kan förstå det normsystem som personen lever i. En felbedömning kan medföra stor fara för den enskilda personen. Som exempel nämner Linda typfall där personer är under 18 år. Socialtjänsten bedömer att det handlar om barnmisshandel när det i själva verket gäller en hedersutsatthet hbtq-ungdom. Föräldrarna kallas till samtal – vilket ur risksynpunkt kan innebära livsfara för den unga personen.

När ett beslut om skyddsbehov fattats av socialtjänsten placeras en hedersutsatt person på skyddsboende.

– Min uppgift som skyddspedagog att arbeta med skydd och säkerhet, att skapa struktur i vardagen, ge stöd och erbjuda samtal, säger Anna. När personerna landat behöver de fundera över sig själva, var de ska bo, gå i skola, leva sitt liv. Ofta har de varit utsatta för grovt våld, hot om tvångsgifte eller utförsel ur landet. Vi arbetar med teman som exempelvis identitet, hedersnormer, hedersmekanismer, mänskliga rättigheter, vad våld är och vad självständighet är.

I snitt bor personerna tre månader i det skyddade boendet. Parallellt utreder socialtjänsten personens hemsituation och polisanmäler och Gryning utreder det fortsatta skyddet. Inom Gryning finns en vårdkedja med tillgång till bland annat familjehem. På sikt ska personen klara sitt skydd själv – och skyddstänkandet blir ofta livslångt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu