Färgstarkt om Göteborgs starke man | Göteborgs Fria

Recension


Litteratur
Göran Johansson 1945–2014, En färgstark visionär Författare: Mats Wångersjö Förlag: Tre Böcker

  • Journalisten Mats Wångersjö gjorde den sista intervjun med Göran Johansson, bara fyra månader innan han avled. I boken diskuterar Göran Johansson vart socialdemokratin är på väg, hur ett arbetarparti ska klara att omvandla sig och bli relevant för en växande urban medelklass i våra storstäder.
Göteborgs Fria

Färgstarkt om Göteborgs starke man

”Det är fel fråga, sade han. Det är fel debatt. Manligt – kvinnligt är inte huvudproblemet.”

Ett citat ur boken Göran Johansson 1945–2014, En färgstark visionär, av Mats Wångersjö, mångårig journalist på GT. Som feminist är det tacksamt att utgå från kapitlen om lokalpolitiska skeenden där sexism kopplades ihop med både Johanssons ledarstil och Göteborgsandan. Citatet kommer ur ett av dessa och illustrerar en typ av maskulinitet där mäns tolkningsföreträde och förminskande av kvinnor är beståndsdelar. Förminskande är en härskarteknik – mer eller mindre oavsiktlig. Författaren väjer inte för könskonflikter men skildrar dem ganska okritiskt och till Johanssons favör.

Till Johanssons försvar ska sägas att han i sitt sista samtal med författaren, våren 2014, lyfte fram jämställdhetsfrågan som avgörande. Han menade att Socialdemokraterna lämnat över den till bland andra Feministiskt initiativ. Samma analys verkar senare ha gjorts av Löfven-regeringen, som kallar sig feministisk.

För lokalpolitiskt intresserade rymmer boken många godbitar. Här berättas bland annat såväl om spelet bakom Västsvenska paketet och bildandet av Västra Götalandsregionen som om situationsskildringar från Backa-branden 1998 och EU-toppmötet 2001.

I förordet listas ett antal initiativ som kommit till genom Göran Johanssons försorg. Otvivelaktigt såg han till att saker blev gjorda. Listan gäller infrastruktur, arenabyggen, stadsplaner och stora idrottstävlingar – på det hela taget maskulint färgade projekt av storformat.

Johansson beskrivs också som visionär. Det visionära skulle exempelvis ligga i att etablera Göteborg som kunskapsstad istället för industristad. Konceptet kommunicerades också som Framtidsstaden eller Den goda staden och placerades på Norra Älvstranden. Dit lokaliserades it-kluster, utbildningar, upplevelsenäring och bostäder. Min invändning mot att tillskriva Johansson denna vision är att den här sortens omvandling sågs som ett standardrecept för industristäder på dekis i främst västvärlden. Den tunga industrin globaliserades i rasande fart, jobben försvann till låglöneländer. Nya inhemska marknader var ett måste.

Att satsa på kunskap och upplevelser låg i linje med nationella ambitioner att sälja Sverige med it, musik och mode istället för stål, bilar och kullager. År 2000 sysselsatte upplevelsenäringen 70 000 personer i Göteborgsregionen medan verkstads- och byggsektorn gav runt 40 000 jobb.

Jag ser Göran Johansson snarare som skicklig på att fånga in två dominerande trender: stadsomvandling och varumärkeslansering – branding – i ett och samma paket. Den Johanssonska visionen var att paketet skulle placeras på de gamla varvsområdena. Att it-bubblan sprack runt millennieskiftet och att Norra Älvstranden blev ett medelklassgetto nämns inte.

Författaren betonar att det är en intervjubok – Göran Johansson berättad med Göran Johanssons bitvis mustiga språk. Han ogillade uttrycket ”Göteborgs starke man” men den bilden hålls intakt.

Rekommenderade artiklar

Barnbok som inspirerar

Recension

Barnbok som inspirerar till att skapa egna sagoberättelser, skriver Tobias Magnusson om Bättre än världens bästa bok.

© 2019 Göteborgs Fria