• Mattias Hagberg är reportagejournalist och författare. I hans böcker märks ett intresse att utforska gränsen mellan djur och människa, normalt respektive onormalt, och det vi ser som friskt eller sjukt. Hagberg är aktuell med romanen De användbara.
Göteborgs Fria

”Framstegen i vår kultur åtföljs av våldsamhet och förtryck”

Var sätts gränsen? Vem sätter den? Hur görs det? Med dessa till synes enkla frågor som utgångspunkt skildrar författaren Mattias Hagberg vårt samhälles mest skräckinjagande sidor, senast i romanen De användbara. Hans ämnen är bland andra kategorisering, normalitet och kolonisation.

Journalisten och författaren Mattias Hagberg har i tre skönlitterära verk – Herredjuret, Rekviem för en vanskapt och De användbara – gestaltat brutala sidor av Sveriges historia och västerlandets civilisation.

– Jag hade länge velat belysa hur socialt skapat förtryck och de privilegierades idéer gradvis upphöjdes till förmenta sanningar, till ”naturlighet”. Vem, var och hur gränserna sattes för exempelvis normalitet. Jag är medveten om att jag tillhör dem – vit medelålders medelklass och man – som har tolkningsföreträde, det är ur den medvetenheten mitt intresse kommer.

– Framstegen i vår kultur åtföljs av våldsamhet och förtryck. Visserligen behövs gränser för att orientera sig – men det går också att se att det var de privilegierade, ofta en manlig elit inom exempelvis politik och vetenskap, som bestämde var gränserna skulle sättas och hur det skulle göras. Vilka som skulle klassas som bra respektive dåliga i samhället. Av en slump hittade jag de verkliga händelser som är utgångspunkter i mina böcker. Det är runt dessa händelser det litterära kretsar.

Herredjuret (2011) berättar om västerlandets objektifierande syn på djur genom att följa konservatorn David Sjölander som sköt och konserverade den uppstoppade elefanten på Naturhistoriska museet i Göteborg. Boken resonerar om kolonialism; hur den västerländska kulturen lade kontinenter under sig samtidigt som vetenskapen övertog tolkningen av världen. Och kapitalismens, industrialismens framväxt, som i ökande grad har lett till att djur betraktas som produktionsenheter snarare än levande varelser.

Rekviem för en vanskapt (2012) handlar om den samiska kvinnan Stor-Stina som inte slutade att växa och av det skälet visades upp som jätte, tillsammans med andra så kallade missfoster. Romanen skildrar en framväxande samhälls- och människosyn med starka föreställningar om normalitet och avvikande.

Nyligen utkom De användbara där läsaren får följa en ung läkare från Göteborg, uppfylld av tidens stora idéer om rashygien och social ingenjörskonst, som kallas till en anstalt för ”sinnesslöa” i Jämtland där märkliga experiment pågår.

Sammantaget skildrar Hagberg moderniteten, den samhällsordning som växte fram ur upplysningen och som skulle präglas av bland annat rationalitet och vetenskaplighet. Mattias Hagberg säger att han ibland möts av argumentet att ”de visste inte bättre på den tiden”.

– Men vi säger aldrig att Hitler inte visste bättre, tvärtom. Jag tror det är nödvändigt att se tillbaka och bearbeta vårt eget arv för att förstå exempelvis Sverigedemokraternas framgång. I Sverige ville vi efter andra världskriget bygga ett idealsamhälle, vi ville vara bäst i klassen och en moralisk auktoritet. Det kan låta hedervärt – men i botten finns en idé om svensk överlägsenhet, som också visade sig när Sverige var världsledande på ”rasvetenskap”: rasbiologi och rashygien. Jag tror att dessa brutala skeenden och tillhörande tankegods måste upp till ytan för att ett jämlikt och rättvist samhälle på riktigt ska göras möjligt.

Mattias Hagberg säger att det nu är mer akut än på länge att rota i det förflutna för att förstå dagens rasism och främlingsfientlighet. Den rasistiska impulsen har legat slumrande och maskerades under efterkrigstiden då Sverige framstod som en moralisk stormakt. På senare har SD kunnat verbalisera, kanalisera och legitimera samma impuls.

– Och då menar jag inte enbart den uttalade rasismen och nazismen utan också att exempelvis flyktingdebatten alltmer har kommit att handla om siffror, antal. Det är ett slags kalkylerande och ekonomiserande diskussion om människor som antingen belastande eller berikande, närande eller tärande.

Fakta: 

Mattias Hagberg

Yrke: journalist, debattör och författare

Född: 1975 i Göteborg

Bor: Göteborg

Debutbok: Släpp fångarna loss – ett reportage om brott, straff och trygghet. (2006)

Aktuell: Med De användbara (Atlas)

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hon har koll på våra medier

GFT träffar Ulla Carlsson, som nyligen utsågs till världens första Unesco-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och internationell politik.

Göteborgs Fria

Färgstarkt om Göteborgs starke man

Recension

Journalisten Mats Wångersjö fick den sista intervjun med Göran Johansson. Nu är han aktuell med en bok om Johansson. GFT recenserar.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu