Per Björklund

Inledare


Inledare: Ränteavdrag

  • Stefan vs. Stefan. Löfven ignorerar Riksbankens rekommendationer om minskade ränteavdrag.
Fria Tidningen

Regeringen blundar för skuldbomben

Hänsyn till medeklassväljare väger tyngre än Riksbankens råd, skriver Per Björklund.

På måndagen slog Stefan Löfven fast att regeringen inte tänker trappa ner ränteavdragen, trots att det rekommenderas av både Riksbanken, Finansinspektionen och Konjunkturinstitutet. Uttalandet och beskedet visar på en beklaglig ovilja eller oförmåga att på allvar ta itu med hushållens skenande skuldsättning och den överhettade bostadsmarknaden.

Statsministern motiverar sitt beslut att gå emot de finansiella myndigheternas rekommendation med att han inte vill ”göra något som kan dra ned konsumtionen” och därmed skada den skakiga svenska ekonomin. Det argumentet håller inte riktigt. De pengar staten sparar på minskade ränteavdrag – idag kostar de runt 30 miljarder kronor – skulle nämligen kunna satsas på andra jobbskapande åtgärder. Till exempel nyanställningar inom den offentliga välfärden, investeringar i klimatvänlig infrastruktur eller något annat betydligt mer samhällsnyttigt än den övre medelklassens lånefinansierade konsumtion.

Som kortsiktig taktik är regeringens position begriplig. Två av tre svenskar över 20 år använder sig av ränteavdraget idag, och en nedtrappning skulle öppna för svidande populistisk kritik från skattesänkarhögern och en valförlust 2018. Men genom att fortsätta uppmuntra hushållens lånefest skjuter regeringen ett växande problem på framtiden.

I februari uppgick hushållens skulder till svindlande 3093 miljarder kronor, en ökning med 6,2 procent på bara ett år. Bostadslånen ökar ännu snabbare, med 6,6 procent på årsbasis, enligt statistik från SCB. Såväl den svenska Riksbanken som internationella institutioner som IMF har i åratal varnat för riskerna med det växande skuldberget – men för döva öron.

Idag när bolåneräntorna kryper ned mot noll finns ett gyllene tillfälle att gradvis börja minska ränteavdragen utan att det leder till chockartade effekter. När räntorna en dag börjar stiga kommer hushållens ränteutgifter öka kraftigt, och därmed också statens kostnader för ränteavdragen. Om regeringen i det läget trappar ner avdraget blir konsekvenserna för hushåll med små marginaler och för hela samhällsekonomin betydligt mer kännbara än idag.

De svenska politikernas agerande är knappast unikt. Snarare förutsägbart och banalt. Som de amerikanska ekonomerna Carmen Reinhart och Kenneth Rogoff visar i boken Annorlunda nu - åtta sekel av finansiell dårskap är finanshistorien full av exempel på länder som gjort sig beroende av expanderande skulder som motor för konsumtion och tillväxt. Och har man väl fastnat i skuldträsket är det nästan omöjligt att ta sig ur det – förutom med en krasch.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu