1000 miljarder skäl att skrota överskottsmålet | Göteborgs Fria
Per Björklund

Inledare


Per Björklund
  • Finansminister Magdalena Andersson (S) vill överge överskottsmålet. Ett bra första steg, skriver Per Björklund.
Fria Tidningen

1000 miljarder skäl att skrota överskottsmålet

Sensationen är att det förlegade överskottsmålet överlevt så länge, skriver Per Björklund.

När finansminister Magdalena Andersson (S) på tisdagen signalerade att regeringen vill slopa överskottsmålet och ersätta det med ett mål om balans i statsbudgeten över en konjunkturcykel framställdes det av en del kommentatorer som en politisk sensation. Men den verkligen sensationen är snarare att det förlegade överskottsmålet överlevt så länge, mot politikernas bättre vetande.

Föreställningen att Sverige ska fortsätta att ”spara i ladorna” i evighet, trots att vi idag har en av världens minsta statsskulder, framstår som absurd. Och den blir ännu svårare att försvara mot bakgrund av den expansiva penningpolitik som Riksbanken bedriver idag. Det finns naturligtvis ingen som helst logik i att försöka stimulera ekonomin med negativ ränta och stödköp av statsobligationer med ena handen, samtidigt som den andra handen drar i bromsen.

Även internationellt växer kritiken mot en ekonomisk doktrin som kräver åtstramningar, samtidigt som det finns ett skriande behov av offentliga samhällsnyttiga investeringar, en massiv outnyttjad kapacitet i ekonomin och statslåneräntorna är rekordlåga. I september släppte Internationella valutafonden en rapport som slår fast att rika västländer som länge försummat sin infrastruktur nu har ett ”gyllene tillfälle” att låna pengar för att investera. Och så sent som förra veckan släppte EU-kommissionen en rapport som slår fast att EU-länderna behöver investera hela 1000 miljarder euro i energisektorn fram till 2020. Det handlar om allt från att koppla samman elnät för att effektivisera energianvändningen till att bygga om bostäder för att spara energi på uppvärmning och kylning.

Att regeringen nu tycks beredd att överge överskottsmålet är därför ett symboliskt viktigt steg. Nu kan vi kanske äntligen gå från att debattera en förlegad budgetregel eller vem som för den mest ansvarsfulla ekonomiska politiken, till att prata om vilka satsningar vi faktiskt vill och måste göra inför framtiden. Målet kan inte vara något så abstrakt och menlöst som att ”skapa jobb”, som om fler arbetade timmar vore ett värde i sig oavsett vilket arbete som utförs. Med en massiv satsning på klimatvänliga transporter, energieffektiviseringar och förnyelsebar energi skulle den rödgröna regeringen däremot kunna visa prov på verkligt ansvarstagande. Frågan är vad framtida generationer har mest glädje av: världens lägsta statsskuld, eller ett samhälle som byggts om för att anpassas till de ramar som klimatet och planeten sätter upp?

© 2019 Göteborgs Fria