Kajsa Persson

Fördjupning


Gymnasiemegafonen
Del 3 av 3: Schillerska

  • Nej till betygsstress och tjej- och killtoaletter och ja till elevinflytande, det är frågor som Irene Wiman, Karl Ekblad och Robin Lilliehöök driver.
Göteborgs Fria

De vill fånga upp engagemanget

Med gamla anor och många politiskt intresserade elever, gjorde elevkåren på Schillerska för fem år sedan en omstart. Ett inte helt lätt uppdrag i dagens betygstressade tillvaro.  

Skolan är slut för dagen och det är nästan helt tomt i Schillerska gymnasiets storslagna entré. Det märks att den är en gammal skola, byggd i slutet av 1800-talet även om det nuvarande namnet kom “först” för knappt 50 år sedan. Men också i det gamla etablerade behövs det nytänkande. För några decennier sedan var Schillerskas elevkår en av de största i Sverige och 2009 startades elevkåren igen. Ner för trappan till entrén kommer Irene Wiman, kommunikationsansvarig i elevkårens styrelse.

– Det handlar om att försöka få skolan och eleverna engagerade, säger hon om kårens arbete.

Med återkommande “myshäng”, skoldebatter, föreläsningar och kulturdagar ett par gånger per år försöker elevkåren få elever att engagera sig. De försöker också plocka upp engagemanget som redan finns runt om i korridorerna. Irene Wiman ger som exempel att någon har bestämt sig för att driva frågan om att få bort “tjej- och killtoaletter”, alla ska kunna gå på alla toaletter. Enligt Irene Wiman finns det gott om politiskt engagemang på skolan, även om det såklart finns de som inte bryr sig alls. Kanske är det just det fina, att det är så olika, menar hon.

– Det klyschiga svaret är ju att alla får vara den de vill vara, att alla accepteras. Det spelar ingen roll om du vill gå omkring som en fashionista, eller gå runt i dina mjukisbyxor, säger Irene Wiman.

Att Irene Wiman själv blev engagerad i elevkåren var mest en spontan idé, hon såg en lapp att det var sista anmälningsdag till styrelsen och bestämde sig för att ställa upp.

– Jag gillar att se folk connecta, att presentera folk med liknande intressen för varandra så att de kan få en större nätverk. Det tycker jag att elevkåren ska stå för, och det är det jag vill kämpa för.

Och även om det är mycket jobb, vissa veckor någon timme per dag, ger det också mycket tillbaka, både som nöje och som lärdom.

– Man vet hur man håller i en ganska stor organisation och hur man får saker att hända.

Är det svårt att få saker att hända?

Irene Wiman skrattar till.

– Det beror på vad som ska hända.

Från elevkårens håll har man märkt vissa svårigheter att bli lyssnade på från ledningen.

– De har egna planer, och ramar att hålla sig till. De försöker på något sätt få in oss i lådan, men det är inte alltid vi platsar i den.

Men engagemanget på skolan visar sig inte bara genom elevkårens arbete. Ett exempel är strejken som genomfördes på skolan under våren 2013, då flera hundra elever satt på skolgården med plakat och lektionssalarna gapade tomma. Strejken var en protest mot att antalet lärare skulle dras ned.  

– Om man gör konkreta saker som att samla in namnunderskrifter och förklara varför vi vill ha det på ett visst sätt tror jag att de kan lyssna. En strejk är väl mer för att visa missnöje, men jag tror inte att de tar till sig det på samma sätt.

När det kommer till vilka förändringar som Irene Wiman skulle vilja se i skolan handlar det mycket om otrygghet och press.

– Det har blivit sämre för unga. Betygen betyder väldigt mycket och stressar många, och psykiska sjukdomar har ökat. Det är inte för att det är något fel på vår generation, det är för att kraven ställs annorlunda i dag som vi inte kan hantera det på ett bra sätt. Jag skulle vilja ha ett starkare skyddsnät.

Fler lärare, fler andra resurser som skolsköterskor och specialpedagoger och bättre kommunikation är något hon skulle vilja se mer av i skolan. Tills dess gör elevkåren sitt bästa för att göra klimatet på skolan så bra som möjligt.

– Vi i elevkåren har inte alltid resurser, inte alltid pengar och vi har väldigt mycket på vårt fat. Men vi försöker, säger Irene Wiman.

Fakta: 

Artikelserie: Gymnasiemegafonen

Politikerna slåss om hur de vill förändra skolan – men mitt i verksamheten finns experter som kämpar för sina skolor. GFT ger ordet till elevkårerna på tre olika gymnasieskolor.

Läs tidigare delar om Angeredsgymnasiet och Donnergymnasiet.

Dela din åsikt om gymnasiet på #gymnasiemegafonen i sociala medier eller mejla [email protected]

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

De vill förändra bilden av Angered

Angeredsgymnasiet är först ut i GFT:s nya serie Gymnasiemegafonen, som ger ordet i skolfrågorna till de experter som befinner sig ute i verkligheten – elevkårerna

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu