30 gånger fler fattiga barn i vissa områden | Göteborgs Fria
  • I ett hus i Östra Bergsjön lyser lamporna hos 60 procent av familjerna, det betyder att så stor andel av barnen lever i fattigdom. I Björlanda lyser bara lamporna hos 2 procent av familjerna.
Göteborgs Fria

30 gånger fler fattiga barn i vissa områden

Skillnaderna är stora mellan hur många barn som lever i ekonomisk utsatthet i olika delar av staden. I Östra Bergsjön är det 60 procent – i Björlanda bara två procent.

Sverige har upprepade gånger fått internationell kritik för de stora skillnaderna i barnfattigdom, både mellan olika kommuner och mellan olika stadsdelar. Där är Göteborg ett tydligt exempel. Enligt Rädda Barnens senaste årsrapport lever 17,5 procent av barnen i Göteborg i ekonomisk utsatthet, men i vissa delar av staden är det betydligt fler än så.

– Vi ser att det är väldigt stora skillnader. Barnens uppväxt är väldigt olika och de bestäms i hög grad av familjens socioekonomiska position, säger Åsa Lundquist på social resursförvaltning.

Social resursförvaltning har i delrapporten ”Skillnad i livsvillkor och hälsa i Göteborg” kartlagt de stora skillnaderna mellan olika områden. Särskilt tydliga blir de när man tittar på de så kallade primärområdena som är betydligt mindre än stadsdelarna. Medan två procent av barnhushållen i Björlanda är ekonomiskt utsatta, är siffran för Östra Bergsjön hela 60 procent. Det innebär att hushållen har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Göteborg. Och dessa skillnader påverkar barnen – såväl när det gäller behörighet till gymnasiet, som hälsa och den egna ekonomiska situationen betydligt senare i livet.

– Ofta har vi en tendens att titta på en sak i taget och förfäras över hur stora skillnaderna är. Men det blir ännu mer allvarligt när man lägger ihop dem, säger Åsa Lundquist.

Att klyftorna är stora i Göteborg, märks självklart inte bara när man tittar på barnhushållens ekonomiska utsatthet. Utvecklingen pekar åt ett tydligt håll – medelinkomsten i Göteborgs rikaste område Långedrag har ökat med över 300 000 kronor mellan 1992 och 2011. I det område med lägst medelinkomst, som 1992 var Hjällbo och 2011 Östra Bergsjön, har inkomsterna istället minskat med 10 000 kronor.

– Vi ser en ökad polarisering, ytterligheterna kommer längre och längre ifrån varandra, säger Åsa Lundquist.

Även Rädda Barnens lokalförening följer utvecklingen av barns ekonomiska utsatthet i Göteborg, och de stora skillnaderna.

– Det kan upplevas värre att vara ekonomiskt utsatt i till exempel Torslanda, där många har det bra, säger Dagny Skarbinski som är projektledare i Rädda Barnens lokala påverkansgrupp.

Påverkansgruppen har bland annat gjort en kartläggning där man undersökt hur stadsdelarna jobbar med frågan om barnfattigdom.

– Jag trodde att det skulle vara mer samarbeten mellan, och inom, stadsdelarna. Men till och med inom stadsdelarna jobbar man inte alltid överbryggande, till exempel individ– och familjeomsorg kör sitt och kultur och fritid kör sitt.

Men att ständigt dela upp Göteborg, och jämföra stadsdel mot stadsdel som ofta görs eftersom skillnaderna är så stora, kan också vara ett problem.

– Göteborg är en stad med gemensamma problem, det är inte en stadsdel som kan lösa detta. Vi måste se både lösningar och problemen tillsammans, säger Åsa Lundquist och fortsätter:

– Jag tycker att man ska prata mer om göteborgare och förutsättningar inom olika grupper i befolkningen. Till exempel ensamstående mammor i olika stadsdelar kan ha mer gemensamt med varandra, än med andra som bor på samma adress.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

© 2017 Göteborgs Fria