Sara Falkstad

Inledare


Sara Falkstad
  • Den 4 november förlorade Wendy Davis guvernörsvalet mot den republikanske kandidaten Greg Abbott. Men att feministen Davis, känd för sitt engagemang för rätt till abort, fick 39 procent i Texas väcker hoppet, skriver Sara Falkstad.
Fria Tidningen

Feministisk superhjälte ger hopp om förändring

”Kalla mig naiv, men jag trodde verkligen att vi kunde vinna.” Jag känner igen hoppet. Att tro på det omöjliga, intill vanföreställningarnas gräns. Jag känner igen det från det senaste politiska året i Sverige, från feminister och från antirasister. Men nu är det november, och sms:et kommer från Texas, där Wendy Davis just har förlorat guvernörsvalet med 20 procentenheter.

Den demokratiska delstatssenatorn Davis blev världsberömd när hon förra året höll ett elva timmar långt anförande om att stoppa ett lagförslag om skärpta abortrestriktioner.

Målet med filibustern (en fördröjningstaktik, reds anm) var att fördröja omröstningen tills tidsgränsen hade passerats vid midnatt.

De skärpta reglerna ställde bland annat samma krav på abortkliniker som på stora kirurgmottagningar på sjukhus, trots de minimala riskerna med ingreppet. Krav som skulle kosta miljontals dollar för klinikerna att anpassa sig till. Trots senatorns hjälteinsats, påhejad av högljudda åhörare, röstades lagförslaget igenom vid ett senare tillfälle.

De steg som tagits för att inskränka kvinnors rättigheter i Texas är helt i linje med den väg abortmotståndet både i USA och i Europa har tagit de senaste åren. Protester och hot mot abortläkare förekommer fortfarande, men pro-life-rörelsens främsta strategi är nu att genom lagstiftning kringskära kvinnors tillgång till en säker och laglig abort. Förutom hårda krav på allt från klinikers ventilation till korridorsbredd, rör det sig ofta om rent moraliserande regler såsom tvång att göra ett ultraljud innan aborten.

Wendy Davis surfade på popularitetsvågen ända fram till en guvernörskandidatur. För första gången i Texas på 20 år var nu en kvinna aktuell för denna ledande post. Davis politiska agenda präglas av kvinnors rättigheter såsom lika lön, aborträtt och frihet från våld, samt utbildningsfrågor och hbtq-personers rättigheter.

Men det blev ingen feministisk framgångssaga. Under Davis kampanjperiod prövades de senaste abortrestriktionerna i högsta domstolen, för att se om de lade orimliga hinder i vägen för kvinnors aborträtt. I början på oktober kom domen: de skärpta reglerna trädde i kraft omedelbart. Detta lämnade endast åtta abortkliniker i Texas, en delstat till ytan nästan dubbelt så stor som Sverige. Nästan en miljon kvinnor i delstaten har nu 20 mil eller mer till närmsta klinik, i en stat där stora inkomstskillnader gör att fattiga kvinnor kommer att drabbas värst. Det är lätt att tappa hoppet.

Den 4 november förlorade Davis guvernörsvalet mot den republikanske kandidaten Greg Abbott.

Det amerikanska mellanårsvalet var ett republikanskt segertåg.

Partiet tog majoriteten i kongressen och stärkte sin ställning bland delstatsguvernörer i hela landet. Förutom att det försvårar president Obamas sista två år vid makten, är detta ett nederlag för de som kämpar för mänskliga rättigheter och ett rättvisare samhälle, inte minst med tanke på tea party-falangens radikalisering av republikanernas värdekonservativa politik.

Men det finns ljusglimtar för amerikanska feminister: Iowa och West Virginia fick sina första kvinnliga senatorer, och Colorado och North Dakota röstade ner lagförslag framlagda av abortmotståndare.

Och Wendy Davis, som är uppfostrad av en ensamstående mor, själv i samma situation redan vid 19 års ålder och som efter 2013 blev hyllad av en hel rörelse som ”the feminist superhero”, fick 39 procent av rösterna i det Texas som många av oss förknippar med kristen höger, vapenivrare och rasism.

En lärdom från det här valåret, är att hoppet, inte bara som psykologi, utan som politiskt verktyg, fungerar i Sverige såväl som i USA.

Att främja ett hungrigt gräsrotsengagemang, att måla upp framtidsvisioner i stället för att göra ner sina motståndare, och framför allt: att i kampen för allas lika värde inkludera de som tidigare aldrig har haft en röst, är receptet för att förändra det politiska landskapet i grunden.

Kalla mig naiv, men vi måste fortsätta att tro att vi kan vinna även de mest omöjliga slag.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu