Fria Tidningen

Sjukvårdens pengar styr vem som får psykisk diagnos

Antalet psykiska diagnoser ökar stort i Västra Götaland jämfört med i Stockholms län. Förklaringen: landstingens olika ersättningssystem påverkar hur många som får diagnos.

– Risken att få en irrelevant diagnos finns om det finns en koppling mellan ersättningssystem och diagnossättning, säger Henrik Segerpalm, projektledare vid Riksrevisionen.

Det är Riksrevisionens nya rapport Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? som visar de stora skillnaderna mellan olika landsting.

Riksrevisionen har mätt antalet psykiska diagnoser, syndrom och beteendestörningar före och efter att vårdvalet infördes – 2007 respektive 2011.

I Skåne hade antalet psykiska diagnoser ökat med 60 procent under perioden, medan motsvarade siffra i Västra Götaland är 84 procent och i Stockholm endast 34 procent. Förklaringen, enligt Riksrevisionen, kan vara det ersättningssystem som kallas ACG. Både Skåne och Västra Götaland använder ACG, men inte Stockholm. I korthet innebär systemet att landstingen baserar ersättningen till vårdcentralerna på hur många diagnoser som sätts.

– ACG-systemet är tänkt att ge mer utrymme för dem som har stort vårdbehov, men det finns en risk med det: att läkaren är mer upptagen med att tänka på vilka diagnoser man ska sätta istället för att fokusera på det patienten vill förmedla, säger Henrik Segerpalm.

I Stockholm baseras istället ersättningen i första hand utifrån antalet besök, något som kritiserats för att gynna snabba, okomplicerade besök. Vilket ersättningssystem landstingen valt får tydligt genomslag i vården. Medan diagnoserna ökar mest i Västra Götaland och Skåne, ökar antalet besök mest i Stockholm; med 19 procent jämfört med 7 respektive 13 procent.

– Man kan säga att man får det man betalar för, säger Henrik Segerpalm.

Om det sätts för få diagnoser i Stockholm eller för många i Skåne och Västra Götaland, vet inte Riksrevisionen, de olika systemen försvårar också jämförelser och uppföljningar på nationell nivå.

Om ersättningssystemen påverkar hur många diagnoser som sätts, innebär det också att diagnoser blir ett sämre mått på sjuklighet, enligt Riksrevisionens rapport.

– Journalens värde som informationsbärare kan försämras om det sätts diagnoser i journalen som har mindre betydelse eller kanske till och med är irrelevanta, då får nästa läkare eller nästa person i vården svårare att uttyda vad som är viktigt, säger Henrik Segerpalm.

Nu vill Riksrevisionen att regeringen tar initiativ till att göra ersättningssystemen och även hela vårdvalssystemen mer jämlika över landet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu