För i helvete, vi startar en kommersiell bio själva, sa jag. Visst, sa Ulf, som var en praktisk man. När? I morrn, svarade jag och tänkte att jag slapp vara ute i kylan i så fall. Jag vet en lokal. Uffe föreslog en liten biograf som byggts om till experimentell musikstudio och scen. Okej, som nödlösning då, tyckte jag. Men vad ska den heta? Folkets Bio naturligtvis! svarade Uffe. Så kan väl för djävulen ingen bio heta! Jamen, vi är ju Folket, sa Uffe. Du och jag.”

Dialogen ovan är mellan Stefan Jarl och Ulf Berggren, som under det tidiga 70-talet grundade Folkets Bio. Tanken var att skapa visningsmöjligheter för den svenska filmen producerad utanför de stora kommersiella bolagen. I dag finns det sexton Folkets Bio över landet, och förutom att visa film från hela världen arbetar föreningen även med filmimport och distribution.

I Göteborg är Hagabion en del av Folkets Bio. Sedan 1983 huserar biografen i den gamla anrika tegelbyggnaden Viktoriahuset på Linnégatan.

Längre tillbaka i tiden var Viktoriaskolan inhyst här. Även om huset inte längre rymmer några skolelever genomsyras huset fortfarande av bildningstankar. En viktig del av Folkets Bios verksamhet är nämligen att låta filmkonsten vara något mer än bara underhållning – den är en källa till kunskap också. För att använda film som verktyg att förstå omvärlden använder föreningen bland annat filmpedagoger som dels utbildar lärare i skolor om hur de kan använda film i undervisningen, och dels genom att arrangera studiecirklar, samtal och diskussioner med inbjudna regissörer.

På väggen intill biljettkassan faller min blick på filmaffischen till Julie Bertucellis Franska för nybörjare, som handlar om en grupp nyanlända ungdomar i en förberedelseklass för att lära sig franska. Det slår mig att den är en representativ film för Folkets Bios utbud - den utspelar sig i ett klassrum och tar upp komplicerade samhällsfrågor rörande identitet och integration.

Något längre in i kaféet står en imposant äldre filmprojektor, som med sin svarta lins ger ett lite sorgligt intryck. Den tekniska utvecklingen har tagit flera språng sedan denna projektor pensionerades. I dag är Hagabions maskinrum utrustad med den senaste digitala tekniken. Den tekniska utvecklingen har även lett till nya visningsfönster för filmälskarna: video on demand, dvd och olika former av television. Trots ökad konkurrens lever biograferna kvar. Film är bäst på bio verkar vara en slogan som fortfarande många skriver under på.

En av dessa är Kajsa Finn som är medlem i Föreningen Folkets Bio i Göteborg. Förutom ett genuint filmintresse var det bland annat Hagabions ”magiska atmosfär” som gjorde att Kajsa Finn sökte sig till verksamheten.

– Det är svårt att inte bli kär i det här stället, säger Kajsa Finn och berättar om alla salonger och maskinrum som är byggda för hand av medlemmarna.

– Bion blir som ett andra hem för många i föreningen och besökare, även för mig. Sen är det primärt värdegrunden bakom programsättningen och att det politiska får så mycket utrymme som lockat hit mig, förklarar hon.

Det är personer som genom sitt engagemang för film, solidaritet och politik får Hagabions verksamhet att fungera. Totalt är det i dag 120 medlemmar i föreningen. Kajsa Finns engagemang smittade av sig på kompisen Anders Karlsson och tillsammans har de två ingått i den projektgrupp som arbetat med en utställning om biografens 40-åriga historia.

Arbetet med utställningen har enligt Kajsa Finn varit en lärorik process, både historiskt, politiskt och rent praktiskt.

– Arbetet har gjort att vi verkligen lärt känna föreningens historia. Det har även lett till att vi knutit ännu starkare band till våra politiska rötter i föreningen, säger Kajsa Finn.

Till en början var projektet mer anspråkslöst och handlade om att ta vara på den kulturskatten som alla affischer Hagabion har i sitt arkiv, berättar Anders Karlsson.

– Under arbetets gång har den utvecklats till något helt annat. Utifrån ett lokalt perspektiv vill vi lyfta fram Hagabions plats i Göteborgs kulturella och politiska historia. I ett större perspektiv vill vi visa på hur mycket människor kan åstadkomma om de går samman och gör något tillsammans.

Båda två tycker att grävandet i Hagabions historia gett dem nya insikter. Kajsa Finn tycker sig märka att engagemanget och de demokratiska processerna i programsättning och filmrepertoar har förändrat och minskat avsevärt om en jämför med 70-och 80-talets Hagabion. Anders Karlsson menar att den största förändringen har att göra med professionaliseringen av verksamheten, en utveckling som i mångt och mycket blivit en naturlig och nödvändig följd av att verksamheten ständigt expanderat.

När filmutredningen kom 2009 påpekade utredaren Mats Svegfors att en av filmbranschens stora utmaningar i framtiden kommer vara att hantera den ”monopolliknande situation” som har uppstått på den svenska biografmarknaden. I Sveriges 20 största städer kunde SF kontrollera upp till 95 procent av biofåtöljerna. Som en viktig motkraft mot denna likriktning av branschen har Folkets Bio varit viktig.

– Som Sveriges största alternativa biograf visar vi film som aldrig skulle tas upp av SF. Det görs fantastiskt mycket film i andra länder än USA, Storbritannien och Sverige, med annat syfte än att generera publikintäkter och reproducera rådande normer och samma historia som redan berättats tusen gånger. Vi är intresserade av att visa kvalitativ film, film som berättar något nytt och vi vill vara ett visningsfönster för perspektiv som inte får utrymme på SF:s biografer, betonar Kajsa Finn.

– De värdena som jag ser blir nedprioriterade i den ständiga jakten på profit är till exempel konstnärlig frihet och bildning. Två värden som vi i Folkets Bio har kämpat för sedan starten, tillägger Anders Karlsson.

I en färsk rapport från SFI konstateras att den svenska publiken ser mycket film, cirka 80 stycken varje år. Två av dessa ser man på biograf och resten ses via tv, dvd och digitalt. Kajsa Finn lyfter fram positiva resultat för Hagabion de senaste åren, och ser andra dragningskrafter än bara själva filmupplevelsen som en orsak. Anders Karlsson håller med:

– Vi erbjuder en miljö som verkligen är präglad av den magi som filmen kan skapa. Samtidigt som vi kan erbjuda tid och plats för eftertanke och diskussioner kring filmerna som vi visar. Om du vill göra det under något av de många panelsamtal som vi anordnar i anslutning till våra filmvisningar.

Jubileumsfirandet står för dörren, och utställningen om Hagabion visas med start i kväll på Stadsmuseet. Förutom ett 40-tal utvalda filmaffischer från bions historia visas en dokumentärfilm om föreningens historia. Trots att fokus just nu ligger på att uppmärksamma biografens historia vill både Anders Karlsson och Kajsa Finn blicka framåt. Båda är överens om att framtiden för Hagabion ser ljus ut – för film är ändå bäst på bio:

– Hagabion är ett exempel på just hur speciellt det kan vara att gå på bio. Att gå till en biograf är en unik upplevelse som inte kan ersättas med ett vardagsrum, säger Anders Karlsson.