Låt inte företagen ta makten
Det handelsavtal som nu håller på att förhandlas fram mellan USA och EU hotar att undergräva demokratin och öka användandet av fossila bränslen. Mitt under en akut klimatkris. Det skriver Anna Bokström, konstnär och personlig assistent, och Solveig Lindgren Inderbitzin, konstnär och vårdare, som under året genomfört flera aktioner i Malmö i protest mot avtalet.
Sedan sommaren 2013 förhandlar EU och USA om det mest omfattande handelsavtalet som världen har skådat, Trans-atlantic trade and investement partnership (TTIP). Förutom att TTIP handlar om att avskaffa tullar och avgifter i handeln mellan EU och USA, så vill parterna fördjupa regelsamarbetet och ta bort hinder som har sin grund i olika standarder vad gäller exempelvis hållbar utveckling, energi- och råvarufrågor, läkemedel et cetera.
Den mest ifrågasatta klausulen som ingår i TTIP är Investor state dispute settlement (ISDS), en paragraf som innebär att investerare (läs företag) som upplever att deras beräknade vinstuttag på något sätt decimeras av förändringar i marknadsförutsättningarna får rätt att dra ett land inför rätta och kräva ersättning för utebliven vinst.
Om Sverige inför begränsningar för vinster i välfärden så skulle ett företag som Carema (numera Vardaga som ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget KKR) kunna stämma svenska staten för de vinster som företaget skulle gå miste om.
Liknande stämningar pågår redan: 2011 stämde svenska Vattenfall den tyska staten på 3,7 miljarder euro för avvecklingen av kärnkraften. Ett amerikanskt företag kräver regeringen i Kanada på 250 miljoner dollar för uteblivna framtida vinster, eftersom provinsen Quebec inte längre tillåter utvinning av skiffergas, genom den för miljön katastrofala frackingmetoden. Slovakien tilldömdes förra året att betala ett holländskt bolag 22 miljoner euro. Skälet: efter ödesdigra privatiseringar av sjukvården ändrade en ny regering 2006 regelverket och krävde att företag inom sektorn skulle arbeta på basis av ickevinst. Stämningarna är möjliga på grund av att de handelsavtal som länderna har sinsemellan omfattar ISDS. Tvisterna mellan företag och stat löses inte i nationell domstol (som står under demokratisk kontroll) utan i olika tvistlösningstribunaler som utgörs av tre jurister som inte behöver vara domare och där insynen är väldigt begränsad.
Det kan nu se ut som att ISDS är det enda som är problematiskt med TTIP och att lösningen är ett TTIP utan ISDS men så är inte fallet.
I ett internt dokument som läckt ut från det tyska miljödepartementet varnar den tyska regeringens experter för att TTIP kan leda till urvattning av EU:s standarder och regler för miljö och konsumentskydd samt öppna dörren för omärkta genmodifierade varor och hormonbehandlat kött som är standard i USA. Som i tidigare fall, när EU-kommissionen och USA diskuterat frihandelsavtal bakom stängda dörrar, uppstår även i TTIP-förhandlingarna en grov snedfördelning mellan vilka intressen som kommer till tals – hittills har 92 procent varit representanter från näringslivet, enligt organisationen CEO, som granskar lobbyismen inom EU. Exempel på några av de största lobbyisterna inom förhandlingarna för TIPP är Monsanto, Croplife och Syngenta. Monsanto lobbar för att öppna den Europeiska marknaden för GMO. Croplife lobbar för att TTIP ska försvaga EU:s försiktighetsprincip och stoppa det påbörjade arbetet för att få bort hormonstörande kemikalier. I EU kan man förbjuda en produkt som man misstänker är farlig, medan man i USA måste bevisa ett ämnes farlighet för att kunna förbjuda det. Ett exempel är thiamethoxam som förbjöds av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) för att man befarar att det är en orsak till den globala bidöden. Nu hoppas Syngenta som producerar bekämpningsmedel som innehåller thiamethoxam att TTIP ska möjliggöra ett stopp av försiktighetsprincipen i EU så de åter kan sälja sina produkter i Europa.
I sin blogg ttippen beskriver Carl Schlyter (MP) hur EU med hjälp av TTIP vill lätta på de nuvarande amerikanska reglerna gällande energiexport, och importera exempelvis olja och naturgas i stora mängder från USA, vilket inte bara skulle öka oljeborrningen och användningen av ”fracking” i USA utan också hota framväxten av förnyelsebara alternativ inom EU. Samtidigt som EU via TTIP alltså riskerar att öka sin användning och beroende av fossila energikällor pekar FN:s klimatpanels senaste rapport på att ungefär två tredjedelar av de kända reserverna av fossila bränslen måste stanna i marken om vi ska kunna undvika en klimatkatastrof.
I en demokrati måste folkvalda politikers beslut och nationella lagar stå över privata företags vinstintressen. TTIP urholkar demokratin och är marknadens frihet på bekostnad av mänskliga rättigheter. I akut klimatkris är TTIP med eller utan ISDS ett hot för vår framtida överlevnad.
