”Makt är att ha ett pass, ett hem, att vara vit” | Göteborgs Fria
  • Malin Holgersson.
  • Dramatikerna Nasim Aghili och Malin Holgersson har frågat unga människor i Angered; Vem bestämmer över dig? Svaren avslöjar att makten rör sig i oanade rum. På bilden ses Iki Gonzalez Magnusson.
Göteborgs Fria

”Makt är att ha ett pass, ett hem, att vara vit”

Dramatikern Malin Holgersson har bett Angeredsbor i åldrarna 15-20 år svara på frågan: Vem bestämmer över dig? Svaren levereras i den nya föreställningen på Angereds Teatern. GFT har träffat Malin Holgersson för att prata om scenkonstens möjligheter att förändra.

Vem har makten över dig? Denna frågeställning är en av utgångspunkterna Angereds Teaters nya föreställning Vem bestämmer över Angered. Regissören Malin Holgersson, som tidigare satt upp Krimradio på Backa Teater, har skrivit manuset ihop med Nasim Aghili. Båda är medlemmar i det uppmärksammade konstkollektivet Ful, som senast var aktuella med den politiska kabarén Europa Europa.

Ambitionen med föreställningen är att undersöka maktordningar. Stoffet till pjäsen är byggt på material som Holgersson och Aghili samlat in genom den enkät som de skickade ut till unga i Angered förra hösten.

- Enkäten visar att det är föräldrar, män, pengar och religion som bestämmer över de unga människor som vi vände oss till. Och de själva. Det kanske förvånade mig mest, att så många ändå svarade ”det är jag som bestämmer över mig själv”, säger Malin Holgersson.

Svaren i sig kanske inte direkt var någon ögonöppnare säger Holgersson, men de ungas resonemang kring makt gav både insikter och inspiration. Även om många svarade att de bestämmer över sig själva kom det efter lite eftertanke fram att det ändå var pappa som bestämde över utbildningen, religionen som bestämmer vilken partner du väljer, kompisen som övertalar dig att ta ett visst beslut.

– Makt är rörligt. Jag blev nog förvånad över att svaren rör sig på en så pass vardaglig nivå. Jag hade nog tänkt att fler skulle svara media, politiker, skolan, konsumtion typ. Men det kanske är främst i det vardagliga som vi kan greppa ett så pass snårigt begrepp som makt? Det som sker varje dag. Hur vi blir bemötta, hur vi interagerar med vår omvärld, hur vi blir sedda eller inte sedda. I det till synes enkla öppnar sig plötsligt ett djup, och obehagliga maktordningar visar sig.

Vad är makt för dig?

– I dag svarar jag att det är en position utifrån vilken du dels kan ta beslut både för dig själv och andra, och dels påverka. Sätta en agenda. Bli lyssnad på. Att ha makt är att inneha en sådan position. Men makt är också att ha ett namn. Att heta Malin Holgersson och bo i Sverige. Att ha ett pass. Ett hem. Att vara vit.

I Ful vävs queerfeministiska och postkoloniala tankar och idéer in som viktiga element i det konstnärliga uttrycket.

– Allt jag gör grundar sig i queera och postkoloniala teorier och analyser. Det är mitt sätt att se på och försöka förstå världen. Och förändra den till det bättre, betonar Holgersson.

Tilltron till och konstens potential till förändring är stor hos Holgersson. Hen menar att den har en fantastisk politisk och radikal kapacitet. Många sinnen triggas och genom konsten finns möjlighet att vara mycket mer komplex och känslostark än vad som är möjligt i exempelvis en debattartikel.

– Genom konst kan du berätta och analysera vad det är att vara människa, att leva i den här världen. Du kan ge tröst och bekräftelse. Du kan kritisera och stärka. I och med att scenkonst gestaltar, förhöjer och talar fler språk parallellt - talad text, musik, kropp, rörelse, ljus, ljud, rytm, bild etcetera - så går det mer rakt in i människor. Genom konst kan du på ett starkare sätt öppna upp för nya perspektiv hos människor. Eller väcka förståelse. Eller sprida kunskap. Eller säga: Nu får det fan vara nog!

I dag tycker sig många se ett tydligt politiskt intresse i den unga scenkonsten, musiken och konsten. Men att kalla det en trend är inte direkt rättvisande menar Holgersson. Den fria scenkonsten och konstvärlden utanför institutionerna och den normativa mainstreamkulturen har alltid haft politiska frågor och maktkritik på agendan. Samtidigt menar hen att det finns många samhällsfrågor som det är omöjligt att blunda för, som exempelvis de högerextrema krafter som växer sig allt större i Sverige och Europa.

– När rasism normaliseras, när tusentals människor dör vid Europas gränser, när vi konsumerar sönder världen och varandra - då är det nödvändigt att ta till alla medel en har för att göra världen till en plats det går att leva i. Är du då konstnär så gör du konst.

I den nya föreställningen kommer det vara mycket rörelse. Frågan är om det går att dansa sig fri från maktordningar?

– Centralt i pjäsens gestaltning är ett dansgolv. Vi vill försöka skapa ett rum, ett utrymme där makt kan förskjutas och alternativa ordningar bli möjliga. Hur kan vi visa ”vår” ordning? Hur ser den ut? Det blir allt från formationer, klättring och tryckare, säger Malin Holgersson.

Rekommenderade artiklar

”I min värld är allt lera"

Konstnären Karin Karinson har mutat in ett eget område inom svensk keramisk skulptur. GFT träffar henne för att prata om loppisfynd som finner sin väg in i hennes verk.

© 2018 Göteborgs Fria