Allmännyttan bygger för lite och för dåligt | Göteborgs Fria

Debatt


Patrik Andersson
  • Allmännyttan bygger för få bostäder, och huvuddelen av det som byggs är fortfarande torftiga punkthus och lameller med enbart bostäder, skriver Patrik Andersson.
Göteborgs Fria

Allmännyttan bygger för lite och för dåligt

Allmännyttan har inte producerat mer än drygt 200 hyresrätter i genomsnitt per år under de senaste tio åren. Finns det någon poäng att ha kommunala bostadsbolag om de inte används till att förverkliga aktiv bostadspolitik, skriver Patrik Andersson, Yimby.

Göteborg har en dominerande allmännytta med Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder och Poseidon stuvade som dotterbolag under den kommunala bolagskoncernen Förvaltnings AB Framtiden. Den stora allmännyttan borde i teorin ge ett kraftfullt och direkt redskap för politiker som vill ta ansvar för bostadsförsörjningen.

Mycket riktigt har Framtiden under en längre tid haft ett politiskt mål om 600 hyresrätter per år vilket nu har höjts till 1000 hyresrätter per år. I teorin. I praktiken har allmännyttan oavsett mål inte producerat mer än drygt 200 hyresrätter i genomsnitt per år under de senaste tio åren. Det finns inga tendenser till ökning och det senast avslutade året byggdes bara 203 hyresrätter. Måluppfyllelsen är obefintlig.

Så här har det rullat på år efter år utan att allmännyttan lyft sig eller att politiker agerat tillräckligt kraftfullt – trots att bostadsbristen är ett erkänt faktum och socialt problem.

Även Länsstyrelsen framhåller i sina rapporter att allmännyttan i Göteborg utmärker sig genom sin låga nyproduktion. Allmännyttan står för endast 25 procent av de nya hyresrätterna trots att den sitter på halva beståndet. De privata bostadsbolagen som sitter på andra halvan av beståndet levererar 75 procent av de nya hyresrätterna. Det är bara att konstatera att allmännyttan levererar betydligt sämre än de privata bostadsbolagen.

Framtiden pekar på att tilldelningen av mark från Fastighetskontoret är för liten och att antalet planer som Stadsbyggnadskontoret färdigställer är för få. Fastighetskontoret pekar tillbaka och säger att det saknats byggvilja bland fastighetsägarna och Stadsbyggnadskontoret pekar på politikerna och säger att de behöver mer resurser.

Inte nog med att allmännyttan bygger få bostäder, huvuddelen av det som byggs är fortfarande torftiga punkthus och lameller med enbart bostäder. Samtidigt har Göteborg en politiskt beslutad översiktplan som väl motiverat föreskriver att i dag ska inriktningen vara att bygga en attraktiv blandstad, inte bara i de centrala förnyelseområdena utan även vid komplettering i övriga områden. Översiktplanen är också tydlig med att blandstad inte bara innefattar social blandning utan en blandning av bostäder, arbetsplatser och service, så att både de med och de utan bil kan nå det nödvändiga genom en kort promenad i närmiljön.

Inte kan vi skylla på några ”giriga fastighetsbolag” försöker hålla uppe priser genom att inte bygga. Det är vår kommun som äger marken, det är vår kommun som äger planmonopolet, det är vår kommun som äger och styr allmännyttan. En allmännytta som har ett driftsöverskott på nära 3 miljarder.

Om vi nu ska ha en allmännytta är det lite märkligt att vi inte använder den tillsammans med Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret till att mata ut hyresrätter i fastigheter med de stadskvaliteter som översiktsplanen beskriver. Det finns ju ingen poäng att ha kommunala bostadsbolag om de inte används till att förverkliga aktiv bostadspolitik. Annars kan vi lika gärna sälja till de privata aktörer som bevisligen ger oss fler bostäder.

Av alla strategier som vi kan välja med vår allmännytta så finns det en vi inte har råd att välja, och det är att fortsätta göra som i dag.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2019 Göteborgs Fria