Fria Tidningen

”Tillgången till mediciner har blivit sämre”

Det har gått fem år sedan apoteksmonopolet avskaffades och privata bolag gav sig in på marknaden. Fria Tidningen har därför bett apotekens stamkunder, patientorganisationerna, att säga sitt. Svaret: nio av tolv säger att tillgången till mediciner har blivit sämre. Ingen upplever att det har blivit bättre.

– Målet är att konsumenterna ska få ökad tillgänglighet till läkemedel, bättre service och ett bättre tjänsteutbud. 

Det sa riksdagsledamoten Magdalena Andersson (M) den 29 april 2009, när politikerna i riksdagen samlats för att debattera om apoteksmarknaden skulle reformeras. Den rödgröna oppositionen var emot avregleringen, men fick se sig nedröstade av den borgerliga majoriteten.

Två månader senare trädde lagen i kraft och under hösten offentliggjordes vilka bolag som skulle köpa upp butiker som tidigare ägts av Apoteket AB.

Nu har det gått drygt fem år och frågan är om syftet med avregleringen har uppfyllts. Är tillgången till läkemedel bättre?

>p>Några som har stor erfarenhet av att köpa mediciner på apotek är landets patientorganisationer. Av de tolv svarande organisationerna i enkäten uppgav tre fjärdedelar att tillgången till mediciner har försämrats sedan apoteksreformen genomfördes. En fjärdedel upplever att tillgången är oförändrad.

Det mest slående: ingen upplever att tillgången har blivit bättre.

– Vi har skapat ett system som är byggt för friska personer som behöver tillfälligt förskrivna läkemedel, säger Anne Carlsson, ordförande för Reumatikerförbundet.

Hon har själv nio olika förskrivna läkemedel och berättar om svårigheterna att få tag på dem.

– Jag har aldrig fått alla nio inom tjugofyra timmar på samma apotek. Jag får gå runt till fyra, fem apotek för att få ut mina läkemedel. Så ser det ut för oss.

Samma bild ger majoriteten av organisationerna som deltagit i enkäten.

Anki Sandberg är ordförande för Riksförbundet Attention, som samlar anhöriga och personer med adhd, närliggande funktionshinder och deras anhöriga. Förbundet skickade ut Fria Tidningens frågor till sina medlemmar och fick tusen svar.

– Den viktigaste slutsatsen av svaren är att det är krångligare än vi var fullt medvetna om att få ut hela sin medicin. Vi har medlemmar som har flera barn med diagnoser och där föräldrarna har egna funktionsnedsättningar och det har blivit ett helt företag att få ut sina mediciner, man får ut två mediciner på ett apotek, men måste gå vidare för den tredje. Det är överraskande att så många upplever så mycket krångel, säger Anki Sandberg.

Både Reumatikerförbundet och Attention berättar att de har fått höra att deras patienter borde beställa sina läkemedel i förväg, så att de slipper gå runt mellan olika apotek. Men förbunden ser inte det som lösningen.

– Våra medlemmar har just svårigheter för planering och framförhållning, säger Anki Sandberg från Attention.

Anne Carlsson från Reumatikerförbundet menar att det går emot grundidén med omregleringen.

– Tanken var ju att öka flexibiliteten, att kunna vara impulsiv när man köper medicin. Om man måste beställa i förväg innebär det att man behöver vara trogen ett apotek istället, säger hon.

Den så kallade 24-timmarsregeln innebär att apotek inte är skyldiga att ha alla mediciner i lager i butiken, men att läkemedlet bör kunna beställas fram så att kunden har det inom ett dygn. Hur ofta kunder får vänta längre finns det ingen samlad statistik kring, eftersom det endast är allvarligare avvikelser som rapporteras till Läkemedelsverket. Men flera av organisationerna som Fria Tidningen har haft kontakt med upplever lång väntan på mediciner, något som kan ge allvarliga följder.

– Det kan ge förödande konsekvenser. Läkemedel är ibland livsuppehållande, säger Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Resultaten från enkäten stämmer väl överens med en rapport från Statkontoret i fjol, där myndigheten gör bedömningen att tillgängligheten till läkemedel inom 24 timmar har försämrats efter omregleringen. I den framkommer att sex av tio apoteksanställda upplever försämrade förutsättningar att tillhandahålla läkemedel inom 24 timmar. Rapporten visade också att 10 av 23 organisationer för patienter, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar upplevde att tiden för deras medlemmar att få sina läkemedel när de måste beställas, är längre i dag än före omregleringen.

Flera av organisationerna framför också att apoteksreformen mest verkar ha gynnat personer som är hyfsat friska.

”Den generella upplevelsen är att reformen har gjorts utifrån de behov som finns hos de som främst använder receptfria läkemedel eller ytterst sällan hämtar läkemedel på recept. När det talas om fler apotek och bättre öppettider så gäller det inte för kroniskt sjuka med komplicerade läkemedelsbehov”, skriver Riksförbundet Cystisk Fibros I sitt enkätsvar.

Parkinsonförbundet menar att apoteken nu liknar ”sminkaffärer och glasskiosker”.

Primär immunbristorganisationen (PIO) säger att deras medlemmar uppfattar apoteken som mer ”säljinriktade” nu jämfört med innan reformen, när det gäller ”att sälja produkter ur det egna sortimentet med skönhetsprodukter och smink med mera och mindre fokuserade på mediciner”.

Inger Ros från Riksförbundet HjärtLung är också kritisk till hur apoteken har utvecklats och menar att det riskerar att skapa förvirring för äldre personer.

– När man kommer in möter man massa krämer, smink och annat och längst in i lokalen är det som apoteket ska vara till för. Apoteket ska vara ett varumärke för att här finns det kompetent personal och här kan man få läkemedel.

Inför reformen var mångas förhoppning att tillgängligheten skulle öka genom att fler apotek skulle etableras. Av organisationerna som deltagit i enkäten är svaren om upplevelserna av tillgänglighet och öppettider mer positiva. 42 procent upplever att tillgänglighet och öppettider har blivit bättre, inget av förbundet upplever att det har försämrats, medan 16,5 procent att det är oförändrat och lika många att det varierar beroende på om man bor i storstad eller glesbygd.

– Våra medlemmar som bor i glesbygden har inte gynnats av reformen, säger Inger Ros.

Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling (RFHL) är ett av de förbund som ser både för- och nackdelar.

”Tillgängligheten i storstaden har förbättrats men detta kompenseras negativt av att mediciner våra medlemmar behöver eller är beroende av ofta inte finns i lager”, skriver RFHL i sitt enkätsvar.

På söndag är det riksdagsval och fem år efter den stora reformen och hetsiga debatten är det inget av riksdagspartierna som kräver att det statliga monopolet återinförs, enligt tidningen Dagens Apotek. Vänsterpartiet vill dock att staten tar över läkemedelsupphandling och grossistledet.

I april gjorde Socialdemokraterna en lista med vad som borde göras för att apoteksmarknaden ska fungera bättre, bland annat att statliga Apoteket AB får ett utvidgat uppdrag och samhällsansvar. Liknande ingång delas med resten av de rödgröna. Om de rödgröna vinner valet kan vi exempelvis vänta oss att Apoteket AB får en nyckelroll i att säkerställa tillgång till läkemedel på landsbygden, enligt Dagens Apotek.

Tre av de fyra Allianspartierna vill att staten fortsätter att äga Apoteket AB, men ger inte bolaget en liknande nyckelroll som de rödgröna. Centerpartiet, däremot, vill att staten säljer Apoteket AB, ett förslag som inte får något starkt stöd bland patientorganisationerna. 8 procent vill att Apoteket AB säljs, medan 50 procent är emot en försäljning. En orsak är att just Apoteket AB upplevs vara extra bra på att tillhandahålla läkemedel, svarar en del av organisationerna.

Riksförbundet Cystisk Fibros är mycket kritisk till förslaget.

Det är viktigt att ha en statlig aktör som kan sätta en hög standard och pressa övriga aktörer till att hålla en hög servicenivå för samtliga patienter. Dessutom har vi en stor andel av våra patienter som bor utanför storstadsregionerna. Att deras tillgång till apotek ska vara beroende av om det enskilda apoteket ifråga är lönsamt eller ej är inte acceptabelt eftersom läkemedel inte är en konsumtionsvara utan en livsnödvändighet”, skriver förbundet.  

Precis som bland riksdagspartierna är det dock få som tycker att monopolet ska återinföras, det tycker endast 16 procent av patientorganisationerna.

“Risken är överhängande att ett återförstatligande i det här läget bara skulle orsaka ytterligare oreda på apoteksområdet”, skriver Riksförbundet Cystisk Fibros. ”Istället bör staten använda sin ägarroll i Apoteket AB till att säkerställa en jämlik apotekstillgänglighet för alla medborgare och sätta press på övriga apotekskedjor att hålla en hög servicenivå för samtliga patienter. Samtidigt bör det göras lagreformer som ökar tillgängligheten för patienterna.”

Anne Carlsson, från Reumatikerförbundet, håller med.

– Jag tycker fortfarande att vi ska ha en omreglerad marknad med flera aktörer, men vi måste börja se det ur ett medborgarperspektiv och ett patientperspektiv, inte hur apotekens perspektiv. Personalen får ofta ta kritiken, men de kan inte påverka det här, vi skjuter på fel personer. Det som behöver göras är att få den nya omreglerade marknaden att bli till för dem som är sjuka.

Fakta: 

Så gjorde vi:

Enkäten har skickats till 56 rikstäckande patientorganisationer. 12 av dessa har svarat – statistiken baseras på deras svar.

Tillgång till mediciner
Sämre: 75 procent
Oförändrat: 25 procent
Bättre: 0 procent

Apotekens lokalisering och öppettider
Sämre: 0
Oförändrat: 16,5
Bättre: 42
Olika beroende på storstad eller landsbygd: 16,5
Inget svar: 25

Service och hjälp av apotekspersonalen
Upplever sämre service: 0 
Upplever oförändrad service: 67 procent 
8 procent upplever förbättrad service: 8 procent
(En fjärdedel har inte besvarat frågan)

Vill ni att Apoteket AB säljs?
Nej: 50 procent
Ja: 8 procent
Inget svar: 42 procent

Vill ni att staten återtar monopolet?
Nej: 33 procent
Ja: 16 procent
Jämt mellan medlemmar som är för och emot: 8 procent
Inget svar: 42 procent

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu