”Så blir Göteborg integrerat” | Göteborgs Fria
  • Arefeh Behbakhts betyg till Göteborg: ”Det är obvious att att man behöver göra åtgärder, men genom integrationsrådet satsar kommunen lite grann i alla fall.”
  • Rasoul Nejadmehrs betyg till Göteborg: ”Undersökningar visar att Göteborg ligger trea i ligan av mesta segregerade städer. Detta måste tas på allvar.”
  • Lars Bäckströms betyg till Göteborg: ”Göteborg är både mycket integrerat och samtidigt inte nog integrerat.”
  • Johan Trouvés betyg till Göteborg: ”Det är lång väg kvar. Staden är segregerad och det är stora skillnader i befolkningens välfärd, utbildning och hälsa.”
Göteborgs Fria

”Så blir Göteborg integrerat”

Tidigare politiska beslut har gjort Göteborg segregerat, men det går att vända trenden. Det menar integrationsrådet, som berättar om vad integration egentligen borde betyda, varför kommunen måste sluta agera som ett företag och om varför frågan inte avgörs i valet.

”Att göteborgares uppväxtvillkor är så olika att man knappast kan påstå sig växa upp i samma stad, skapar bestående och växande klyftor, främlingskap och frustration samt drabbar livsbetingelserna för alla göteborgare.”

Det skriver Göteborgs Råd för integration och samhällsgemenskap i sin nya rapport Det hållbara Göteborg. Rådet, som består av representanter för olika delar av samhället, startade 2011 på initiativ av de Rödgröna och KD och rapporten är slutprojektet där rådet ger förslag på vad som bör göras.

Men vad menas egentligen med integration? GFT har pratat rådets medlemmar Rasoul Nejadmehr, Arefeh Behbakht och Johan Trouvé och ordförande Lars Bäckström. De vill alla lämna den mest etablerade bilden av integration.

– Vad och vem är det som ska integreras? säger Rasoul Nejadmehr, till vardags forskare vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat. Tanken är att ”alla ska bli svenskar”, men vem är svensken? Är det en homosexuell kvinna, eller en person med funktionsnedsättningar? Eller är det den här standard, medelålders mannen och hans behov av att ”ni ska bli normala – gentemot mig”. Om vi bryter ner tanken om integration blir den diskriminerande och rasistisk.

Helst vill hen att ordet ”integration” överges helt till förmån för ”jämlikhet, jämställdhet och lika förutsättningar”. Istället för att sudda ut olikheter bör målet vara ett heterogent samhälle där alla har jämlika rättigheter, menar hen.

Arefeh Behbakht, Johan Trouvé och Lars Bäckström ser inte samma problem med själva ordet integration, men däremot vad det fylls med och vem som anses segregerad. Nyligen flyttade integrationsminister Erik Ullenhag på prov till Hjällbo en vecka, som på ett sätt pekar ut området. Kritik mot en sådan syn har bland annat lyfts av förbundet Allt åt alla, som genomfört ”Överklassafari” för att visa att rika områden är segregerade. Detta anser även Johan Trouvé, som är vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Några väldigt segregerade stadsdelar är Hovås och Askim. Där har du en väldigt samstämmig befolkning. Jag bor i Lerum och det är också en segrgerad kommun. En integrerad stad skulle inte ha så stora skillnader i inkomst, utbildning och hälsa.

Arefeh Behbakht, som jobbar på förskola, som skribent och som kulturprojektledare, pekar ut Majorna som ett problematiskt område.

– På ytan är folk där för mångkultur, men inte en jävel flyttar därifrån. Och de som bott i till exempel Biskopsgården, men har medelklassbakgrund flyttar tillbaka till Majorna när de börjar få barn. Tänk vad det skulle göra för integrationen om de stannade kvar här istället (i Biskopsgården reds anm). Den gemene mannen har ett stort ansvar för integrationen, säger hon.

Lars Bäckström, till vardags landshövding i Västra Götaland, håller med om civilsamhällets stora roll i integrationen och menar att Göteborg både är integrerat – och inte integrerat.

– Statistik visar att Göteborg är en mycket segregerad stad, men om vi ser ur ett större perspektiv är staden i sin helhet mycket mer integrerad i dag jämfört med för 30 år sedan – nu har staden många fler människor med olika nationaliteter.

Ibland fastnar integrationsdiskussioner i att handla om etnicitet, eller möjligtvis även om klass. Men både Arefeh Behbakht och Rasoul Nejadmehr lyfter att en måste ta hänsyn till fler dimensioner, till exempel ålder, kön och sexualitet.

– Jag tänker utifrån begreppet intersektionalitet, verkligheten är mer komplicerad än svensk-Därmed berör den alla göteborgare, icke svensk. Människor diskrimineras av många olika orsaker. Sexism är lika förtryckande som rasism. Vi säger att de som bor i segregerade områden är fattiga och det är en klassfråga, men ovanpå det måste vi lägga en könsfråga. Vi behöver mer helhetstänkande, säger Rasoul Nejadmehr.

”Staden blev inte segregerad av sig själv. Det är gårdagens beslut som ligger bakom.” Så skriver rådet i rapporten. Som exempel tar de beslut om marknadslösningar inom välfärden, så kallad new public management, och varnar för att sådana lösningar blir för dominerande. Till skillnad mot privata företag som ska generera vinst till aktieägare, ska offentliga organisationer istället generera sociala värden, anser rådet, med inspiration från Harvardprofessorn Mark Moore. Ett konkret exempel är bostadspolitiken.

– Kommunala bostadsbolag drivs som om de vore privata och staden administreras som om den vore ett bolag och medborgarna kunder, säger Rasoul Nejadmehr.

Istället skulle kommunen kunna använda sin stora roll på bostadsmarknaden till att bygga nytt som är mer integrerat och genomföra kvotering till befintliga lägenheter.

Också icke-besluten har gjort Göteborg segregerat. Lars Bäckström lyfter att kommunen aldrig har fattat beslut om någon målbild för vad som är en integrerad stad, och att det inte heller finns någon sammanhållen strategi.

Även den privata sektorn måste med på integrationståget – för att jämna ut socioekonomiska skillnader behöver jobben fördelas. Här måste företag och arbetsförmedlare samarbeta närmare, påpekar Johan Trouvé, som säger att han speciellt kommer ta med sig ett av rådets förslag i sitt fortsatta arbete: att det ska finnas minst ett jobb åt varje familj.

– Slutmålet är att alla har jobb, men ett jobb per familj är ett delmål som synliggör att det finns många familjer där varken vuxna, barn eller far- och morföräldrar har jobb. Att ha ett jobb inom familjen skapar samhörighet och stolthet hos hela familjen.

Under sina tre år har integrationsrådet fått en del kritik. Bland annat har det kallats för ”ett alibi för de rödgröna” och två deltagare har hoppat av. Även Rasoul Nejadmehr är kritisk.

– Jag måste erkänna att vi inte har gjort något större skillnad. Diskussionen om jämlikhet måste föras i maktens citadell, hos kommunstyrelsen, inte i ett råd som varken har medel eller makt att göra skillnad.

Men de andra tre menar att rådet har gett effekter, och pekar på vikten av att de politiska makthavarna får input från andra delar av samhället. Arefeh Behbakht berättar om hur rådet i sig är ett integrationsprojekt i miniatyr.

– Det finns inte en chans att jag skulle träffa Stena fastigheters vd (som är med i rådet. reds anm) eller Johan Trouvé någon annanstans. Jag jobbar med hiphop, ungdomar och förortsfrågor. Var skulle de komma in i det?

Inför rådets start minns Arefeh Behbakht att hon läste en artikel där det framställdes just som att hon och Johan Trouvé var varandras motsatser.

– Men det var tvärtom. Han var en av dem som jag kom bäst överens med, säger hon.

Nu är det nio dagar kvar till valet och runt om i staden ser vi valaffischer med budskap om välfärd och jobb. Men ingen av de fyra råddeltagarna tror att integrationen avgörs i valet, utan ser det som en fråga som är större än partipolitiken.

– Det handlar i grund och botten inte om vilken politisk färg man har utan om man ser det som ett allvarligt problem som man vill satsa resurser på. Jag tror inte att politikerna har tagit det på tillräckligt stort allvar, säger Arefeh Behbakht som menar att både Alliansregeringen och de Rödgröna i Göteborg hade kunnat göra mycket mer, och som även upplevt bristande intresse från oppositionen i Göteborg.

Rådets förhoppning är nu att politikerna, efter valet, ska skapa en blocköverskridande vision om ett hållbart Göteborg.

– Integrationen är en oerhört viktig del för att regionen och staden ska utvecklas. Därmed berör den alla göteborgare, säger Johan Trouvé.

Fakta: 

Arefeh Behbakht

  • Ålder: 30
  • Gör: jobbar på förskola, som skribent och som kulturprojektledare
  • Bor: hyresrätt i Biskopsgården
  • Betyg till kommunen: ”Det är obvious att att man behöver göra åtgärder, men genom integrationsrådet satsar kommunen lite grann i alla fall.”

Lars Bäckström

  • Ålder: 61
  • Gör: är landshövding i Västra Götalands län
  • Bor: landshövdingens residens. ”Jag måste bo där för att få ha det här jobbet.”
  • Betyg till kommunen: ”Göteborg är både mycket integrerat och samtidigt inte nog integrerat.”

Rasoul Nejadmehr

  • Ålder: 59
  • Gör: forskar vid Kultursekretariatet Västra Götalandsregionen.
  • Bor: hyresrätt i Majorna
  • Betyg till kommunen: ”Undersökningar visar att Göteborg ligger trea i ligan av mesta segregerade städer. Detta måste tas på allvar.”

Johan Trouvé

  • Ålder: 54
  • Gör: jobbar som vd för Västsvenska Handelskammaren
  • Bor: villa i Lerum
  • Betyg till kommunen: ”Det är lång väg kvar. Staden är segregerad och det är stora skillnader i befolkningens välfärd, utbildning och hälsa.”

Så blir Göteborg mer integrerat – Rådets sex punkter

1) Skapa en vision för ett hållbart Göteborg
Utgå från FN:s mänskliga rättigheter, Sveriges regeringsform och diskrimineringsgrunderna. Satsa pengar och forma program med mätbara mål.

2) Ny ledning och ledarskap
Släpp fram självkritik och förståelsen att 1900-talets lösningar inte fungerar i framtiden. Skapa samarbeten mellan medborgare, förvaltning, föreningsliv, näringsliv och forskning. Gå från marknadslösningar till demokratiska lösningar.

3) Bostäder och civilsamhälle
Skapa sociala investeringsfonder – en regional ”Marshallplan”. Använd allmännyttan för att aktivt bryta boendesegregationen. Skapa fler mötesplatser i stadsdelarna.

4) Arbete och försörjning
Erbjud alla nyanlända göteborgare en välkomstplan. Tillsätt en samverkansgrupp mellan företagare och arbetsförmedlare. Minst ett jobb åt varje familj i Göteborg.

5) Barn och unga
Barnkonventionen bör prägla samhällsplaneringen. Fler vuxna i skolan, exempelvis lokalt engagerade vuxna kan vara assistenter. Erbjud alla gymnasieelever praktikplats och sommarjobb.

6) Forskning, kunskap och långsiktighet
Satsa på forskning om migration, integration, interkultur och social utveckling.

Källa: Integrationsrådets rapport Det hållbara Göteborg (2014)

Rekommenderade artiklar

Så ojämställt är Västra Götaland

8 mars

Löner, arbetsvillkor, pensioner, ansvar för barn, utövande av våld, riskbeteenden och tillgång till maktpositioner. Allt är områden med stora könsskillnader. GFT granskar jämställdhetsläget i Västra Götaland.

© 2019 Göteborgs Fria