”Den svenska asyl- och flyktingpolitiken dödar” | Göteborgs Fria

Debatt


Kampanjen Asylrätt 2014 för en human flyktingpolitik
  • De hungerstrejkandes aktion är en sista utväg för att visa på hur omänsklig deras situation är och har varit i den svenska asylprocessen, skriver Asylrätt 2014.
Göteborgs Fria

”Den svenska asyl- och flyktingpolitiken dödar”

Genom att inte äta protesterar de hungerstrejkande på Järntorget som en sista utväg för att visa på hur omänsklig deras situation är och har varit i den svenska asylprocessen. Att då säga ”vi har inte råd” eller ”vi har inte plats” är en skymf mot dem som just nu riskerar sina liv, skriver organisationen Asylrätt 2014.

Hösten är kommen. Tidningsrubrikerna handlar i bästa fall om att det är val om mindre än tre veckor. I sämsta fall om hur personer ska kunna späka sig i form lagom till julbordet. Vi önskar att rubrikerna handlade om att det sedan 5 augusti pågår en hungerstrejk på Järntorget i Göteborg. För där ligger just nu människor som genom att inte äta och sedan i torsdag förra veckan inte heller dricka, riskerar sina liv.

Aktionen är en sista utväg för att visa på hur omänsklig deras situation är och har varit i den svenska asylprocessen. Vissa av dessa människor har väntat på besked från migrationsverket i åtta år. Det är människor från Palestina. En stat som den svenska regeringen inte erkänner, men som den anser sig kunna återsända flyktingar till som fått avslag på sin asylansökan. Det är människor som har flytt en plats som fram tills häromdagen stod under brinnande krig ännu en gång.

Vi var på Järntorget och lyssnade på en av dem som hungerstrejkar. Han bad om en enda sak. Möjligheten till ett liv. Att få studera. Att få arbeta. Att få leva. Leva.

När svenska lagar och procedurer tvingar människor till desperata handlingar som att hungerstrejka, då måste vi lyssna och inse att den svenska asyl- och flyktingpolitiken dödar. Den dödar genom att du måste bevisa att dina skäl är tillräckligt starka på en enda intervju med handläggare vars uppdrag är att utifrån snäva ramar och checklistor bedöma din trovärdighet och dina skyddsbehov. Den dödar genom att den sätter människor i fängelse som benämns som förvar i väntan på deportation. Den dödar genom att barns ålder skrivs upp till 18 år för att hindra att särskilt ömmande skäl eller undantag från Dublinförordningen ska gälla. Den dödar genom att den deporterar människor till platser som UNHCR avråder ifrån, där människor står inför en säker död. Den dödar genom att den aktivt väljer att återsända människor till länder vid EU:s yttre gränser, som har konstaterat svårt att erbjuda grundläggande skydd och en rättssäker process. Detta för att personen råkade ta sina första kliv på den europeiska kontinenten just där i sin flykt undan krig, tortyr och förföljelse.

Den som flyr har inget val. Men det har faktiskt du och jag. Vi kan välja att istället för att blunda än en gång, välja att se Nidal, Khaled, Mohammed och alla andra i behov av skydd i ögonen. Du och jag som för tillfället har lyxen att äga ett liv tack vare att någon annan, någon annanstans, kanske för längesen tog ställning för vår rätt att leva. Att då ens komma på tanken att legitimera ditt val att titta bort med ”vi har inte råd” eller ”vi har inte plats” är en skymf mot alla de människor som har dött längs vägen. Mot alla de människor som har dött och i dag dör för att du ska kunna hävda din rätt att få leva. Inte minst är det en skymf mot dem som just nu riskerar sina liv på järntorget i Göteborg.

I dag, i morgon, den 14 september och dagarna efter är valet ditt. Och det är någon annans rätt till liv som står på spel.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2018 Göteborgs Fria