Vädret avgör om unga får jobb | Göteborgs Fria
Kajsa Persson

Fördjupning


Sommarjobben

Del 1 av 3: ”Solskensavtal”

  • Ungdomar från LO besöker en jordgubbsodling och en skobutik för att informera sommarjobbare om deras rättigheter. ”Sammanlagt besöker vi cirka 10 000 arbetsplatser och träffar mellan 40 000 och 50 000 ungdomar varje sommar”, säger Malin Norberg, LO:s ungdomssekreterare.
  • Solskensavtal, att få jobba när solen skiner men bli hemskickad om vädret är dåligt, är ett vanligt problem.
  • Ungdomar från LO besöker en skobutik i Uppsala för att informera sommarjobbare om deras rättigheter.
Fria.Nu

Vädret avgör om unga får jobb

Du har kanske i förhand räknat ut vilken lönen blir när sommarmånaderna är över. Men inom vissa branscher där det är vanligt med sommaranställda skickas du hem om det regnar eller om kunderna inte kommer. Ett vanligt problem för sommarjobbare, enligt flera fackförbund.

Ungefär 100 000 ungdomar i Sverige sommarjobbar varje år. Men precis som på arbetsmarknaden i stort är konkurrensen om jobben stor. Enligt LO gick det förra året 100 ungdomar per 4,4 utannonserade sommarjobb hos Arbetsförmedlingen. Hård konkurrens stärker inte direkt sommarjobbarnas chanser till sina rättigheter – ”du ska vara glad att du har ett jobb” heter det ofta. Och vem vågar riskera att inte få lön?

Mikael Berge är lokalombudsman på Hotell- och restaurangfacket och han säger att kravet på sysselsättning är så överhängande att villkoren ibland hamnar i skymundan.

– Det handlar också om att fundera på ’varför arbetar jag?’ Alla måste ha ett jobb för att få in en fot på arbetsmarknaden. För egen del tycker jag att det är bra att få in en fot på arbetsmarknaden men det ska vara en bra fot in, ett avlönat jobb, säger Mikael Berge.

Att unga råkar ut för problem på sina sommarjobb råder det ingen tvekan om. LO:s hjälptelefon, dit allmänheten kan vända sig med frågor om arbetsrätt, ut-ökar sin bemanning under sommaren då många unga ringer. De senaste åren har de fått runt 2 000 samtal per sommar, enligt LO:s ungdomssekreterare Malin Norberg.

– Vi fick något färre samtal till telefonen förra året eftersom vi har lagt ut fler frågor och svar på webben, men då nås vi istället av mer kniviga problem som innebär att vi behöver vidta åtgärder, säger hon.

Malin Norberg berättar också att frågornas karaktär förändras under sommaren. Innan, eller i början av, sommaren är det många som undrar vilken lön de ska ha och vad man ska göra om man inte har fått något anställningsbevis. I slutet hör fler av sig som har råkat ut för problem. Lönen har uteblivit, eller så fick man sluta jobba tidigare än vad som var avtalat från början.

Även TCO, Tjänstemännens centralorganisation, har haft en speciell insats under somrarna som de kallar för sommarjobbsexperten. Där finns svar på vanliga frågor på hemsidan, och folk som svarar i telefon på liknande sätt som LO:s hjälptelefon. Men i år kommer bara hemsidan att finnas kvar.

– TCO går igenom en omorganisation just nu så vi kommer inte att jobba så mycket mot förbundens medlemmar, därför kommer inte sommarjobbsexperten att finnas kvar. I alla fall inte denna sommar, säger Ana Esteban, projektledare på TCO.

Istället kommer förbunden att fortsätta att vända sig till sina studerandemedlemmar.

– Vi är ju inte den organisation där de flesta sommarjobbare finns, då är det mer om man pluggar ekonomi till exempel, då kan man vända sig till finansförbundet och studerar man till något inom vården kan man vända sig till vårdförbundet. Men det är inte som inom LO-förbunden, säger Ana Esteban.

Hos LO finns de flesta sommarjobbare inom tre förbund: Handelsanställdas förbund, Kommunalarbetarförbundet och Hotell- och restaurangfacket. Problemen sommarjobbarna råkar ut för liknar varandra ganska mycket, och är i grund och botten ofta samma problem som andra som arbetar är med om. Men något som skiljer ut sig, och är mer specifikt för just sommarjobbare, är så kallade solskensavtal.

– Det är en klassisk sommarjobbsfälla. De har inte funnits jättelänge utan blivit vanligare på senare år. Det är svårt att säga varför, men det är klart att arbetsgivare lär sig av varandra också, de som vill hitta kryphål kollar på hur andra har gjort, säger Malin Norberg.

Detta med solskensavtal, att få jobba när solen skiner men bli hemskickad om vädret är dåligt, tar också flera av LO-förbunden upp som ett vanligt problem. Mikael Berge, lokalombudsman på Hotell- och restaurangfacket, tror att det är svårt för många unga att säga ifrån om man blir hemskickad tidigare än vad som står på schemat, och att många kanske inte heller reflekterar över det just när det händer utan först när lönen kommer. Och då kan det vara svårt att bevisa hur det gick till.

– Tvisten som oftast uppstår är att arbetsgivaren säger att ’de har ju inte jobbat sina timmar, de ville själva gå hem’, säger han.

Mikael Berge säger också att han får en känsla av att detta med solskensavtal på något sätt har blivit accepterat inom branschen.

– Det är det man hör, det är så det är att jobba inom restaurangbranschen. Men det hade säkert inte accepterats inom andra branscher och äldre skulle kanske inte heller acceptera det på samma sätt.

Även Daniel Carlstedt, ungdomssekreterare på Handelsanställdas förbund, tar upp samma typ av avtal som ett vanligt problem.

– Fast vi kallar det regnavtal. Det handlar ju om att man inte får jobba när det regnar. Det är klart att arbetsgivaren kan stänga när det inte är fint väder, men den som är anställd ska alltid ha betalt om man var schemalagd att jobba.

Inom Kommunals bransch är problemen inte lika stora. Maria Hansson, som är ombudsman på Kommunal, tror att det främst beror på vilka arbetsgivare de har som motpart.

– Jag skulle vilja säga att får du sommarjobb hos en kommun eller landsting, då brukar det fungera. Du får din lön och du får det du har rätt till.

Att få avtal brukar enligt henne inte vara några problem, och redan tidigt på våren bestäms det inom kommunerna hur många som ska tas in på sommarjobb och vilken lönen och arbetsuppgifterna ska vara.

– Man vet som kommun varför man tar in någon och det är ju för att de ska sysselsättas. Inom andra branscher kanske man mer är ute efter gratis arbetskraft och då leder det till att unga får provjobba till exempel, säger Maria Hansson.

Förutom att arbeta med rådgivning, och svara på de frågor som kommer in, arbetar många fackförbund också uppsökande. De åker runt på arbetsplatser under sommaren och informerar om vad kollektivavtal är och vad facket gör. Förra året besöktes 7 512 arbetsplatser och uppsökarna träffade totalt 17 389 sommarjobbare inom LO:s branscher. Daniel Carlstedt tror att det är viktigt att det finns någonstans att höra av sig för att bolla arbetsrättsliga frågor.

– Vi försöker vara den där kompisen man kan höra av sig till, även om det inte är några problem men bara för att ställa frågor som ’ska jag ta med mina egna arbetskläder?’, säger Daniel Carlstedt, ungdomssekreterare på handelsanställdas förbund.

Både Malin Norberg från LO och Ana Esteban från TCO tror att unga har liten kunskap om vad man har rätt till.

– Inte bara unga egentligen, utan det gäller generellt men unga får ofta bära hundhuvudet. Men många vet inte vad som ingår i ett kollektivavtal, vad som händer när man inte har kollektivavtal och så vidare, säger Ana Esteban.

– Det är få som får det någonstans ifrån naturligt, om man inte aktivt har sökt upp informationen själv. Vissa får det kanske med sig hemifrån men det är långt ifrån alla, säger Malin Norberg.

Fakta: 

Dina rättigheter på sommarjobbet

Att som ung, kanske på sitt allra första jobb, stå upp mot en arbetsgivare som inte behandlar en bra är inte lätt. Det här är andra delen av tre i vår serie Sommarjobben – om problemen och dina rättigheter. 

Del 2: 

”Arbetsgivarna kan utnyttja unga för att vi behöver jobb”
Nina Stjärnehag berättar om glassbaren där de hade ”solpass” – och kunde få vänta en hel dag på att bli inringda till jobb.

Anställningsavtal är nyckeln till dina rättigheter
Fackförbunden ger tips på vad du ska tänka på inför sommarjobbet. 

LO:s hjälptelefon

  • 1 253 personer kontaktade fackets hjälptelefon, antingen via mejl eller telefon sommaren 2013 (20 maj till 4 augusti)
  • Flest ringde från Stockholm (20 procent), därefter Västsverige (13 procent) och Skåne (8 procent).
  • Vanligast var frågor som rörde Hotell- och restaurangfacket (26 procent), därefter Kommunal (19 procent) och Handelsanställdas förbund (12 procent).
  • Frågorna rörde framför allt lön (22 procent), uppsägning (7 procent), arbetstider (6 procent), var man kan hitta ett jobb (5 procent) och medlemskap i facket (4 procent).

Rekommenderade artiklar

© 2019 Göteborgs Fria