Statens Kulturråd stryper danskonsten i Göteborg | Göteborgs Fria
  • Sammanlagt rör det sig om 1,2 miljoner kronor som försvinner från scenkonsten i Göteborg. Art of Spectra är ett av danskompanierna som drabbas.
Göteborgs Fria

Statens Kulturråd stryper danskonsten i Göteborg

Med ett penndrag slängs hälften av Göteborgs professionella koreografer ut från Kulturrådets verksamhetsbidrag för 2015. Varför vill Kulturrådet strypa danskonsten i Göteborg?

Vilka är det då som drabbas? Jo, tre av landets främsta koreografer, som samtliga har årligt/flerårigt verksamhetsstöd från Göteborgs kommun och stöds av Västra Götalandsregionen. Detta får konsekvenser för den verksamhet och infrastruktur som Göteborgs kulturnämnd varit med om att bygga upp på dansens område.

Art of Spectra, Peter Svenzon och Ulriqa Fernqvist, är uppmärksammade för kraftfulla och spännande föreställningar, har genomfört en rad residens och arbetat med ungdomar ute i regionen och turnerat internationellt. Peter Svenzon arbetade i våras med Göteborgs-Operans balett.

Jeanette Langert har uppmärksammats för nyskapande verk som Våroffer. Hon turnerar med Dansnät Sverige och är utvald att göra en produktion för samma nätverk. Häromåret fick hon Konstnärsnämndens Cullbergsstipendium.

Koreografen Gun Lund har haft verksamhetsbidrag från Statens Kulturråd sedan 1979. Hon är ständigt innovativ och nyskapande. I våras framträdde hon på Dansmuseet i Stockholm med översvallande recensioner. Hon har en statlig inkomstgaranti för konstnärer som tecken på ”hög konstnärlig kvalitet och stor betydelse för landets kulturliv” och dessutom den koreograf i landet som har det högsta stödet från sin hemkommun.

Kulturrådet motiverar inte avslag, för ingen dialog i förväg, beskriver inte konsekvenserna, men av ovanstående framgår det att det knappast kan vara bristande kvalitet, förankring, för lite turnerande eller bristande kontinuitet.

Det sägs att man ”beaktat behovet av regional spridning”. I dag kommer 80 procent av de stödda koreograferna från Stockholm och de får ett genomsnittligt bidrag på över en miljon kronor, 500 000 kronor för en Göteborgskoreograf.

Dessa skillnader är inget nytt – det är strukturellt och djupt rotat på dansområdet.

Till skillnad från Statens Kulturråd anser vi att det är synnerligen viktigt att det produceras danskonst utanför Stockholm av både konstnärliga och kulturpolitiska skäl. Vi kan behålla professionella dansare också ute i landet och det bidrar till mångfalden, det vill säga att inte bara en trend åt gången får företräde.

Vi satsar på långsiktighet och kontinuitet, men Kulturrådet premierar ambulerande verksamhet och kortsiktiga nerslag. Nedskärningarna berör inte dansscenerna i Göteborg även om stödet ligger långt efter huvudstadens scener. Atalante och 3:e Våningen förväntas med andra ord ta emot gästspel från turnerande Stockholmskoreo-grafer, men någon dans ska inte produceras här.

Antingen är det bristande kunnande hos Kulturrådet eller så är det uttryck för ett område som i hög grad styrs av kotterier. När referensgrupp och handläggare på Kulturrådet föranmäler jäv till 14 (!) grupper i Stockholm är det minst sagt oroande för systemets trovärdighet.

Här sitter med andra ord en ganska partisk, sluten grupp som inte närmare behöver motivera sina beslut och delar ut 30 miljoner kronor. Är det demokratiskt och rättssäkert?

För oss står det konstnärliga skapandet i centrum. Kulturrådet har ryckt undan en del av våra förutsättningar att producera dans i Göteborg och ytterligare missgynnat utövare utanför huvudstaden.

Vi ifrågasätter Kulturrådets inriktning och sätt att fördela stöd över landet och välkomnar en diskussion om hur man kan förändra systemet. Men vi kan inte vänta på det. Det är nu vi behöver pengarna för att fortsätta producera dansföreställningar i Västsverige!

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Göteborgs Fria