Det är beklagligt att Lunds universitet inte ser värdet i det ställningstagande som fossilfria investeringar skulle innebära. Det är däremot mycket skönt att se att universitetsledningen nu ger studenterna ett tydligt besked. Vissa svar går visst bara att få genom att lyfta en fråga i den offentliga debatten – det är hoppfullt att studenter vid LU har valt att göra just det.

Att universitetet prioriterar ”god avkastning på donerade medel” över en god etik är nämligen något allmänheten behöver veta, och reagera på. Lunds universitet är dessvärre inte det enda universitet som gett sina studenter beskedet att fossilfria investeringar är ointressant – även studenter vid till exempel Kungliga tekniska högskolan har fått ett klart nej.

Skärpning! Vi i den internationella kampanjen Fossil free menar att respekterade samhällsaktörer bör ta tydlig ställning mot olja, kol och fossilgas. Det är ett ställningstagande vi i dag är i stort behov av, då fossilindustrins starka inflytande resulterar i en mycket slö klimatpolitik. Strategin går att likna vid 1970-talets rörelse mot apartheid, då universitet och kyrkor i USA tog ställning mot apartheid-regimen genom att sälja innehav i bolag verksamma i Sydafrika. Denna rörelse visade sig bli en avgörande faktor i att få politikerna att fatta de modiga beslut som krävdes för att fälla regimen.

Vår motsvarande globala rörelse mot fossilindustrin har av forskare vid Oxfords universitet bedömts vara den snabbast växande divesterings-rörelsen genom historien.

Listan över de 11 universitet, 26 städer och ännu fler kyrkor och stiftelser som anslutit sig till Fossil frees krav (som San Fransisco och Seattle) blir allt längre, och LU och svenska universitet hamnar på efterkälken om de väljer att anta en mindre progressiv position. Jag hoppas att LU förstår att ett beslut att inte medverka i denna växande rörelse kommer att förbrylla i morgondagens historieböcker.

Hur motiverar då LU sin ovilja att anta kraven om att avveckla sina fossila innehav över en femårsperiod? Per Eriksson och Klemens Ganslandt påpekar att indexfonden innehållande Gazprom är etiskt screenad. De menar även att de skulle förlora inflytande över bolagen genom att sluta investera i dem.

Att en fond som är etiskt screenad fortfarande kan innehålla ett bolag som Gazprom, som borrar efter olja i Arktis, säger mer om den etiska screeningen än om Gazprom. Att en sådan mycket bristfällig etisk screening sedan används som argument för att inte behöva förändra sina investeringar, säger en del om investeraren. Att denna investerare eller dess förvaltare (SEB i detta fall) aktivt skulle försöka utöva inflytande över oljebolaget Gazprom för att få dem att sluta utvinna olja, ställer jag mig högst tveksam till.

Eriksson och Ganslandt säger även att Fossil free inte tillåter innehav i form av indexfonder. Detta stämmer inte. Och i denna tid av omvälvande förändringar på finansmarknaden, med en kraftigt växande efterfrågan på fossilfria alternativ, är det bara en fråga om tid innan det kommer att finnas ett stort urval fossilfria indexfonder. Liksom indexfonder på begäran uteslutit innehav i vapen och tobak kommer de att utesluta fossila bränslen.

Den uppmaning Fossil free Sverige nu riktar till svenska universitet, kommuner, kyrkor och pensionsförvaltare är att de under år 2014 åtar sig att avveckla sina innehav i olja, kol och fossilgas över en femårsperiod. Om det ska ta flera år att fatta beslut om ett åtagande, och därpå fem år för att genomföra det åtagandet, dröjer det onödigt många år innan det hela är i hamn. Och klimatet väntar inte.

Så kära universitetsledningar, kommunstyrelser och pensionsfondsförvaltare – ett ställningstagande för klimatet (vår framtid!) borde vara självklart att göra här och nu. Vi är många som väntar med spänning på att se vem av er som blir först ut att sluta finansiera klimatförändringarna. Kliv på tåget, var en aktör i framkant och bli en del av en historisk rörelse.