”Så här får det inte gå till” | Göteborgs Fria
  • BLÄDDRA MED PILARNA I BILDENS KANTER FÖR ATT LÄSA FLER REAKTIONER. – För många ungdomar är Ungdomsmottagningen det första stället man själv söker hjälp på utan föräldrar, skola mm. Därför är det väldigt viktigt för oss att visa att varje individ är välkommen precis som sig själva och att vi tar alla på lika stort allvar, säger Benny Ek-Williamsson kurator på Ungdomsmottagningen Gamlestaden
  • – Jag möter dagligen personer som inte vågar vända sig till den vanliga vården av rädsla för ett dåligt bemötande, säger Ylva Gellerstedt, kurator hos RFSL Göteborg.
  • – Det här att vården är till för alla, det återstår en del att göra där, säger Tord Karlsson, (S) ordförande för kommittén för rättighetsfrågor.
  • – Otroligt att inte ens vården förstår bättre år 2014, skriver Sisa Långkvist (@mamari00), mamma, datanörd och skribent, på Twitter.
  • – Transpersoner & kränkningar i vården! Så här ser det ut. Bara toppen på isberget tyvärr, skriver Lukas Romson(@LukasRomson), jämlikhetskonsult och debattör på Twitter.
  • – Har blivit felkönad hela tiden, av både familj o vården. Har LSS-stöd. Och inte ens här går jag fri, blir alltid ifrågasatt: ”Hur går du klädd egentligen?” skriver @Bringer_of_love på Twitter.
  • – Det här är väldigt allvarligt, vården måste respektera patienten och bemöta på ett korrekt sätt, säger Dragan Dobromirovic (S), ordförande för Patientnämnden Göteborg.
Göteborgs Fria

”Så här får det inte gå till”

Patientnämnden, ungdomsmottagningar, RFSL och Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor. De är alla överens om att vårdens kränkningar av transpersoner måste sluta. Förändringsarbetet har också börjat.

– Så får det inte gå till varken inom vården eller i samhället överhuvudtaget, säger Åsa Elise, enhetschef på Ungdomsmottagningen Gamlestaden, efter att ha läst GFT:s artiklar där patienter som är transpersoner vittnar om kränkningar inom vården.

På Ungdomsmottagningen Gamlestaden startades våren 2013 en speciell mottagning för hbtq-personer, kallad Regnbågsdrop-in, och personalen arbetar aktivt med hbtq-frågor.

Men så är det inte överallt.

Ylva Gellerstedt, kurator hos RFSL Göteborg, säger att problemet att transpersoner utsätts för kränkande bemötande inom vården är större än vad många tror.

– Jag möter dagligen personer som inte vågar vända sig till den vanliga vården av rädsla för ett dåligt bemötande. Många inom vården tror att transpersoner är så få att man inte behöver inhämta kunskap inom området, men verkligheten är att många inte syns för att man inte vågar prata om det. Oavsett antalet måste alla människor få ett respektfullt bemötande, säger Ylva Gellerstedt.

Flera patienter vittnar i förra veckans GFT om, är att de inte blir kallade rätt pronomen – exempelvis hon, han, eller hen – eller rätt namn. Vissa fall handlar om kränkningar av psykologer. Anna Stefan är psykolog på Alingsås och Lerums Ungdomsmottagningar och en av 230 psykologer och psykologstudenter som skrev debattartikeln Hur kan ”hen” vara så komplicerat? i Psykologtidningen förra året. Där uppmanade de förbundsstyrelsen och Etikrådet att anmäla sig till en kurs för hbt-certifiering. Anna Stefan har läst artiklarna där transpersoner berättar om kränkningar.

– Det verkar inte som att psykologkårens etiska uppförandekod, ”Yrkesetiska principer för psykologer i Norden”, har följts. Alla ska behandlas med respekt, säger Anna Stefan.

Visserligen har psykologer ett etiskt ansvar att inte behandla personer om de inte har kompetens, men det är inte applicerbart i dessa fall, enligt Anna Stefan.

– Det viktiga är ju att ha kompetens för det en behandlar, men behandlar jag för till exempel panikångest, då är ju en transidentitet inte en fråga om kompetens utan om bemötande, eftersom transidentiteten inte ingår i behandlingen.

Det pågår nu en stor diskussion inom psykologkåren om rätten att tilltalas med pronomenet hen och enligt Anna Stefan har det ”börjat röra sig i leden”. För en genomgående förändring måste dock arbetsgivarna ta sitt ansvar och utbilda personal, anser hon.

Inom Västra Götalandsregionen finns sedan januari 2011 kommittén för rättighetsfrågor som bland annat arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska efterlevas inom regionens verksamheter. Tord Karlsson (S) är ordförande och han känner igen problematiken som patienter berättar om i GFT.

– Vi är väl medvetna om att just bemötandefrågor är ett stort problem inom verksamheter som vi bedriver inom regionen. Vi får signaler från väldigt många grupper, bland annat hbtq-personer, om problem i kontakt med vården. Det här att vården är till för alla, det återstår en del att göra där, säger Tord Karlsson.

Han ser dock positivt på det förändringsarbete som pågår.

– Vi har långt kvar men vi flyttar fram positionerna. Nu ser vi att verksamheterna själva tar initiativ, istället för att det bara kommer som påbud uppifrån, säger Tord Karlsson.

Kunskapscentrum för sexuell hälsa har nu hbt-diplomerat 100 verksamheter och håller på att diplomera fler. Bland annat har vårdcentraler, ungdomsmottagningar och barnavårdscentraler diplomerats. Bland andra Psykosvårdkedja Nordost och Angereds närsjukhus ingår också i ett försök med rättighetsbaserat arbetssätt och styrelser och ledningsgrupper håller på att utbildas.

Att få bli kallad rätt pronomen ska vara en självklarhet i alla regionens verksamheter, enligt Tord Karlsson.

– Rätten att definiera sig ligger hos individen och inte hos verksamheten, säger han.

Om man utsätts för kränkningar inom vården går det att anmäla till någon av regionens fyra patientnämnder. Förra veckan kunde GFT dock konstatera att endast fem anmälningar gällande diskriminering av transpersoner kommit in under 2012 och 2013.

Dragan Dobromirovic (S) är ordförande för Patientnämnden Göteborg. Han önskar att fler gör en anmälan. Att inte bli kallad rätt namn eller pronomen är en anledning att vidta åtgärder, enligt Dobromirovic.

– Det här är väldigt allvarligt, vården måste respektera patienten och bemöta på ett korrekt sätt, säger han.

Flera patienter anger rädsla att inte bli tagen på allvar som en orsak till varför man inte anmäler.

– Det ska inte behöva vara så. Patientnämnden finns till för dem som inte blir tagna på allvar på annat håll. Det är vår skyldighet att utreda och försöka agera för att det ska bli bättre, säger Dragan Dobromirovic.

Finn Hellman, ordförande för RFSL Göteborg, säger efter att ha läst artiklarna att RFSL borde anordna utbildningar i hur man gör anmälningar, något som Göteborgs Rättighetscenter redan gör.

– Så att vi lär oss hur man gör anmälningar, att det är olagligt att utsätta någon som anmält för repressalier och så vidare. Det är lätt att paralyseras och känna sig nedtryckt när en råkar ut för hemska saker. Men erfarenheten har lärt oss att det enbart är genom organiserat motstånd som orättvisor kan bekämpas, säger Finn Hellman.

Fakta: 

Kränkningar i vården

• Den 12 maj stämde Göteborgs rättighetscenter Västra Götalandsregionen för diskriminering, efter att en psykolog vägrat kalla patienten Robin för ”hen” eller ”han”.

• Var femte transperson har någon gång försökt ta sitt liv, enligt Ungdomsstyrelsen.

• 6 av 19 tillfrågade transpersoner har undvikit sjukhus och vårdcentraler av rädsla för kränkande bemötande, enligt en ny enkätstudie.

Läs tidigare artiklarna här: Patienter vittnar om kränkningar i vården

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Patienter vittnar om kränkningar i vården

Förra veckan anmäldes Västra Götalandsregionen för diskriminering av en patient som är transperson. Det är ingen unik händelse. Få anmäler, men GFT har haft kontakt med flera transpersoner som vittnar om kränkningar – och som kräver att alla patienter får ett värdigt bemötande.

© 2016 Göteborgs Fria