70 000 ungdomar riskerar att bli bortgifta | Göteborgs Fria

Debatt


Arkan Asaad, Grundare till Right 2 Choose
  • Samhällets normer måste utgå från grundläggande mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter, skriver dagens debattör.
Göteborgs Fria

70 000 ungdomar riskerar att bli bortgifta

Förra månaden gick den irakiska regeringen ut med ett nytt lagförslag som ska tillåta att gifta bort nioåringar. Äktenskap uppfattas olika i olika kulturer men det framhåller problem när det strider mot konventioner om barns rättigheter och när det sker mot den egna viljan.

Barnäktenskap och tvångsäktenskap är ett globalt problem. En kartläggning från Ungdomsstyrelsen (2009) visar att cirka 70 000 ungdomar i Sverige i åldern 16–25 år upplever att de inte fritt kan välja vem de ska gifta sig med. Det är 70 000 ungdomar som riskerar att bli gifta mot sin egen vilja. I Sverige är det även möjligt att söka om dispens från äktenskapsåldern för kunna gifta bort barn under 18 år. Mellan 2005 och 2010 beviljades 15 dispenser. Härutöver förekommer även icke juridiskt godkända äktenskap med minderåriga.

Just nu förbereds ett nytt lagförslag mot tvångs- och barnäktenskap i Sverige. Regeringen har tillsatt en särskilt utredning angående lagstiftning i syfte att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35). Det är därför dags att tillsammans agera och kräva att Sveriges riksdag ska besluta om ett totalförbud mot tvångs- och barngifte. Samhällets normer måste utgå från grundläggande mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter. Barnäktenskapsdispenser sänder ut felaktiga signaler och wutsätter barn och ungdomar för risken att bli gifta mot sin vilja.

Att förbjuda tvångsäktenskap är ett steg mot förändringen, men det innebär endast en förskjutning av problemet om vi inte också ökar kunskaperna kring tvångsäktenskap. Att inte generalisera och peka ut vissa kulturer och religioner utan acceptera att tvångsgifte är ett mänskligt problem, där varje utsatt är en individ med särskild bakgrund och särskilda förutsättningar. Tvångsgifte är djupt rotat i traditionella normer och attityder och uppfattningar om makt och könsroller.

När vi väl fick upp tvångsgifte på agendan, började man direkt teckna offer och förövare i ekvationen. Men det blir en relativt svart-vit analys där kvinnorna får rollen som offer och männen som förövare. Så länge vi talar om motsatsförhållandet förövare och offer bortser vi från det faktum att båda parter är offer för tradition, förtryck och familje-struktur. Förstår vi ömse sidor kan vi påbörja det förändringsarbete som krävs för att ingripa problemet inifrån.

Det råder en allmän uppfattning om utbildningens betydelse när det kommer till att bryta traditioner och förändra attityder. Att utbilda barn och unga vuxna om deras rättigheter, kan ge dem det hopp och mod som krävs för att själva välja sitt liv. Bortsett från den tilltro vi har för dessa barn och unga, behöver man även utbilda yrkesverksamma som är i direkt kontakt med dessa frågor.

Genom kriminalisering av tvångs- och barngifte får arbetet med förebyggande metoder en större effekt när man bekämpar motstridiga normer och attityder som finns i samhället avseende mänskliga rättigheter.

Ett stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap grundar sig i att normalisera den värdegrund vårt samhälle står för gällande människors rättigheter, oavsett kön, ålder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller religion.

Rätten att själv få välja sitt liv är inte ett köns-, regions- eller religionsbaserat problem utan ett mänskligt problem. Människan är så adaptiv, man lär sig leva med det som valts åt en. Skillnaden i utgången ligger i självbestämmandet.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2019 Göteborgs Fria