Kommentar: Så kan bostadsbubblan spricka
Riksbankens nya uppgifter om de svenska hushållens skuldsättning ger de som varnat för en bostadsbubbla vatten på sin kvarn. Lånefesten kan följas av en svår baksmälla, skriver Per Björklund.
På senare år har allt fler röster varnat för att de stigande bostadspriserna och hushållens skuldsättning utgör en växande risk i den svenska ekonomin. Riksbankschefen Stefan Ingves har fått hård kritik från både höger och vänster för att han stått emot kraven på att stimulera ekonomin med räntesänkningar, med hänvisning till det växande skuldberget.
För de som avfärdat talet om en bostadsbubbla har ett återkommande argument varit att det är hushåll med stora tillgångar och höga inkomster som lånar mest. Att hushållens skulder totalt sett uppgår till 174 procent av inkomsterna – i sig en historiskt hög nivå – säger ju ganska lite om hur sårbara enskilda hushåll är.
Annons
Nu vet vi lite mer. Riksbankens analys av detaljerade data för 4 miljoner svenskar visar att skulderna är högre än man tidigare trott bland låg- och medelinkomsttagare. Det innebär att hushållen är mer sårbara för framtida räntehöjningar eller inkomstbortfall än man tidigare trott.
Det är inte heller bara räntehöjningar som kan slå hårt mot hushållen. Den senaste tidens diskussion om byggherrar och bostadsrättsföreningar som skjuter stora underhållskostnader på framtiden med hjälp av så kallade ”progressiva avskrivningar” kan leda till höjda månadsavgifter för tiotusentals hushåll inom en snar framtid.
Höjda boendekostnader kan slå mycket hårt mot hushåll med små marginaler och bidra lägre bostadspriser. Men de kan också ha dramatiska effekter på den ekonomiska utvecklingen i stort.
Bara sedan 2010 har hushåll med bolån ökat sin skuldkvot med cirka tio procentenheter. Och tvärtemot vad man skulle kunna tro har inte större delen av ökningen gått till bostadsinvesteringar. Den som säljer en bostad med vinst lägger ju inte nödvändigtvis pengarna på hög. Andra frestas att öka sina lån när bostaden ökar i värde, för att lägga pengarna på en lyxrenovering av badrummet, nya möbler eller kanske en semesterresa. Ekonomer har också visat att själva känslan av att bli ”rikare” när bostaden ökar i värde ökar benägenheten att konsumera snarare än spara.
Om bostadsracet varit en förbisedd källa till ökad konsumtion och tillväxt så kan det också följas av en motsvarande negativ spiral: minskad konsumtion ger lägre tillväxt, sjunkande bostadspriser och minskad utlåning som i sin tur ger minskad konsumtion.
Oavsett om man väljer att kalla det för bubbla eller inte måste lånefesten en dag få ett slut. Baksmällan kan bli svår.
