Inledare


Subventioner

  • Skattesubventionerat frosseri?
Fria Tidningen

Satsa på klimatjobb istället för hamburgare

Det är viktigt att prata jobb, men lika viktigt att se skillnaderna mellan olika jobb, skriver Beatrice Rindevall.

Det blev stora rubriker när Max varnade sin personal att de kan förlora jobbet om de rödgröna vinner valet i september. Visita, som representerar 5 600 hotell och restauranger, varnar också för katastrofen och säger att tusentals jobb försvinner om oppositionen vinner valet och höjer den sänkta krogmomsen. På dem låter det som att de nya skatteintäkterna hopplöst skulle gå upp i rök så fort de landade i budgeten. Men diskussionen borde snarare handla om vart pengarna borde gå och vilka branscher som är bäst att stimulera.

Ungefär fyra tusen jobb sägs ha skapats av krogmomssänkningen till en kostnad av 1,5 miljoner skattekronor per jobb. I dag har vi rutavdrag, rotavdrag och sänkt krogmoms som exempel på skattelättnader satta för att stimulera olika branscher. Skattebetalarna lägger alltså i dag pengar för att skapa mer jobb inom hushållsnära tjänster, hantverkare och restaurangbranschen. Det är inte jätteförvånande att det kommer protester därifrån om det hörs förslag på att förändra det nuvarande systemet, men borde just dessa branscher vara bidragsmottagarna?

Det är inget fel på att jobba som servis, städare eller byggarbetare, men ur ett samhällsperspektiv är nyttan med jobben olika. Efter många år i restaurangbranschen har jag sett både positiva och negativa aspekter, men intäkterna från att återställa momsen skulle kunna läggas på att skapa jobb i andra sektorer. Kanske skulle vi kunna skapa fler jobb för samma pengar, och antagligen skulle vi kunna skapa bättre jobb för människa och miljö. Hamburgare behöver nödvändigtvis inte vara det bästa stället att lägga sin konsumtion på.

Restaurangjobb eller städjobb är ur ett samhällsperspektiv ungefär lika viktigt att gynna som akvariefiskbranschen. När ekonomin kommer på fötter igen och subventionerna tas bort kommer ingen av de här branscherna ha gynnat samhället utöver sin redan existerande marknadsroll.

Det är viktigt att prata jobb, men det är lika viktigt att se skillnaderna mellan olika jobb. Det är svårt att likställa ett forskarjobb med ett jobb som telefonförsäljare. Ändå diskuteras sällan vilka jobb det är vi vill gynna. 5,4 miljarder går till 4 000 jobb inom restaurangbranschen, 2,1 miljarder går till rutavdrag där subventionen i huvudsak tas ut i rika kommuner som Danderyd och Lidingö. Vi skulle kunna skapa dessa jobb på positioner som gynnar hela samhället snarare än rika och restaurangbesökare.

2012 betalade Max ut vinster på 100 miljoner till sina fyra ägare och anställde samma år 400 personer. Om staten bör betala för arbeten som genererar vinster till ägarna är debatterat, men få tycker att staten bör belastas för att ägare väljer att ta ut höga vinster istället för att skapa fler jobb.

Om vi istället funderar på vilka arbeten vi skulle kunna satsa pengarna på kan diskussionen bli mer intressant. Vad sägs om vård, skola eller nya klimatjobb? I klimatomställningen behöver vi utveckla våra städer och vår kollektivtrafik, energieffektivisera bostäder och skapa en fossilfri energiproduktion. Varför inte subventionera jobb inom sådana områden?

Självklart måste analyser göras av kostnadseffektivitet och verkan. Men att ifrågasätta det nuvarande systemet är viktigt. Främst för att vi som samhälle och land skulle kunna ha mycket att vinna. Vill vi lägga pengarna på fler städade villor i Danderyd eller skapa jobb som bidrar till ett bättre klimat, ett inkluderande samhälle eller förbättrad utbildning?

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu