EU-parlamentsvalet – så funkar det | Göteborgs Fria

Fördjupning


EU-valet

  • I år är förhoppningen att valet till riksdagen i september kan dra uppmärksamhet till och intresse för det sömniga EU-parlamentsvalet med sitt bedrövliga valdeltagande.
Fria.Nu

EU-parlamentsvalet – så funkar det

Supervalåret 2014 inleds om bara några veckor, när svenskarna för femte gången ska välja sina representanter i EU-parlamentet. Men trots att den ekonomiska krisen ska lösas och högerextrema har sikte på parlamentet visar svenskarna samma bristande intresse som de gjort i tidigare val. Okunskapen om varför och vad vi röstar på är stor i ett val som bara blivit viktigare sedan det förra.

Att det är riksdagsval brukar göra sig påmint långt före själva valdagen. Media puttrar inför vad som väntar och de politiska partierna börjar tidigt inta strategiska ställningar. Men desto mindre pratas det om valet till Europaparlamentet, så väl bland media och politiker som väljare.

Årets val verkar inte vara något undantag och med bara några veckor kvar är det än så länge ganska tyst kring den omröstning vi svenskar så ofta struntar i. Nu hoppas både statsvetare och politiker på att årets riksdagsval kan spilla över och väcka lite liv i det sömniga Europaparlamentsvalet. Ett val där mer står på spel än i det förra då både parlamentet och väljarna fått mer att säga till om.

Det var i september 1995 som svenska folket för första gången fick gå till de europeiska valurnorna. Valet var extrainsatt i Sverige eftersom vi vid årsskiftet gått med i EU, mitt under pågående mandatperiod. Den gången blev Socialdemokraterna störst parti, tätt följt av Moderaterna. Stora vinnare i valet i övrigt, som hade ett valdeltagande kring låga 41 procent, var Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Sedan dess har Sverige, precis som övriga EU, röstat ytterligare tre gånger med fem års mellanrum – 1999, 2004 och 2009. Precis som den första gången har valdeltagandet och intresset från svenska folket varit svalt. Högsta valdeltagandet kom 2009 och var då på 45,5 procent. Det kan jämföras med riksdagsvalet som brukar ligga runt 80 procent.

Det finns många teorier om varför svenskarna, som annars är engagerade i sin demokrati, visar så lågt intresse när det gäller EU-parlamentet. Den vanligaste förklaringen är bristande kunskap om vad det är vi röstar på och varför.

Vad är EU-parlamentet egentligen?

Många känner så klart till Europaparlamentet, som det officiellt heter. Men det är inte helt säkert att alla vet precis vilket arbete det utför, hur det styrs eller vilken funktion det har.

Kortfattat är EU-parlamentet det enda av EU:s sju institutioner där ledamöterna tillsätts via allmänna val. Med andra ord den enda plats i EU där väljarna kan påverka direkt. Parlamentet, som i dagsläget består av 766 parlamentariker från alla medlemsländer, ska bantas till 751 efter valet. Det beror på förändringar gjorda i Lissabonfördraget, ibland kallat EU:s regelbok. Antalet mandat ett land får baseras på dess storlek och Sverige har 20 stycken platser i församlingen.

Bland parlamentets viktigaste uppgifter finns kontrollen av EU-kommissionen. Den brukar liknas vid EU:s regering och är med sin nuvarande ordförande José Manuel Barroso och de övriga 27 medlemmarna (en från varje medlemsland) en av unionens mäktigaste. Skulle en majoritet av parlamentet sakna förtroende för kommissionen har de möjlighet att avsätta den genom ett misstroendevotering.

Parlamentet granskar bland annat kommissionens rapporter och frågar ut dess kommissionärer. Ändringarna i Lissabonfördraget har också gett parlamentet utökad makt när det gäller valet av kommissionens ordförande. Nu tas mer hänsyns till valresultatet och det är parlamentets uppdrag att godkänna den nya ordföranden. I förlängningen innebär det mer makt för väljarna i Sverige och övriga länder att bestämma vem som ska tillsättas på en av EU:s tyngsta poster. Två av toppkandidaterna dit är luxemburgske kristdemokraten Jean-Claude Junker och den tyska socialdemokraten Martin Schulz.

En annan grundläggande uppgift som parlamentet har är att stifta nya EU-lagar tillsammans med ministerrådet, den grupp som består av olika ministrar från medlemsländerna. Kommissionen föreslår nya lagar som parlamentet tillsammans med ministerrådet kan godkänna eller avslå. Här beslutas bland annat om EU:s handelsavtal, fiskepolitik och asylpolitik. Ett mer konkret exempel är EU-lagen om tillverkningsförbud mot traditionella glödlampor som infördes 2009. En stor del av arbetet med lagförslagen görs i utskott för olika områden. Till exempel utskotten för utrikesfrågor, kultur eller fiskeri.

Parlamentet beslutar också om EU:s så kallade budgetram, den långsiktiga fördelningen av pengar inom olika områden. Summan som ska investeras mellan 2014 och 2020 ligger runt 8 640 miljarder kronor (960 miljarder euro). Förra året fick Sverige ta del av 11 miljarder av EU:s budget.

Parlamentets huvudsäte ligger i Strasbourg i Frankrike, där de flesta plenarmöten sker. Mycket arbete utförs också i Bryssel i Belgien och en mindre del i Luxemburg. Beräkningar gjorda av Europeiska gröna partiet från 2007 visar att administrationen och de extra transporter som de olika sätena medför kostar unionsmedborgarna 200 miljoner euro varje år – och samtidigt bidrar med 20 268 ton koldioxid. Därför har flera ledamöter velat se att arbetet flyttas till en enda ort. Parlamentet har för övrigt satt som generellt mål att sänka sitt eget koldioxidavtryck med 30 procent mellan 2008 och 2020.

Hur går valet till? Vilka röstar vi på?

För oss svenskar infaller valdagen den 25 maj. Övriga EU-länder håller val någon gång mellan 22–25 maj. Rösträtt har alla som är över 18 år och som är svensk medborgare eller medborgare i ett annat EU-land men bosatt i Sverige.

Som redan nämnt är det 20 svenska ledamöter som ska röstats in. Väl på plats i Strasbourg bildar de valda ledamöterna politiska grupper tillsammans med ledamöter från andra medlemsstater med motsvarande politiska tillhörighet. Här går alltså partitillhörighet före nationalitet i hur man strukturerar sig. Till exempel ingår svenska Socialdemokraterna i S&D-gruppen, som officiellt heter Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet. Moderaterna och KD ingår i den största gruppen, kallad Europeiska folkpartiets grupp, och Vänsterpartiet tillhör gruppen för enad vänster och grön vänster, för att nämna några exempel.

För närvarande finns sju politiska grupper i Europaparlamentet, varav en består av 33 ledamöter som är grupplösa, varav ingen är svensk. Där återfinns bland annat flera politiker från högerextrema partier i Europa, till exempel franska Jean-Marie Le Pen och hans dotter Marine Le Pen. Opinionsundersökningar visar att antalet grupplösa kan bli betydligt fler efter valet, men mer om det längre fram i texten. För att bilda en grupp krävs minst 25 ledamöter från sju länder.

Som väljare avgör din röst framför allt hur balansen mellan de politiska grupperna i parlamentet ska se ut. För även om ledamöterna i en och samma politiska grupp ibland röstar i olika riktning, går den politiska skiljelinjen oftast mellan vänster- och högerfalanger i parlamentet. Här står också den största maktkampen inför årets val – om den kristdemokratiska eller den socialdemokratiska gruppen ska få flest röster.

Varför ska vi rösta?

Statsvetaren Sofie Blombäck vid Göteborgs Universitet har Europaparlamentsvalet som sin expertis och är knuten till Centrum för Europaforskning. Hon ser många skäl till att rösta och vill slå hål på myten om att EU-parlamentet inte påverkar oss svenskar. Hon nämner bland annat en undersökning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) som visar att 60 procent av punkterna på dagordningen från kommunfullmäktige påverkas av EU. I landstingsfullmäktige är siffran 50 procent. Förutom det finns en uppsjö EU-lagar som rör vår vardag.

– Det här är inget tandlöst pappersparlament långt borta, utan det här spelar faktiskt roll, menar hon.

Men det är inte bara om frågorna som ligger oss nära vi är med och påverkar.

– Vad som är speciellt med årets Europaval är att det är första valet efter den ekonomiska krisen. Så förutom att det handlar om frågor som ligger oss nära handlar det också om stora frågor om hur vi (EU) ska röra oss framåt.

Enligt Sofie Blombäck kan väljare alltid hitta skäl att inte rösta, men några egentliga goda skäl har hon svårt att se. Hon menar snarare att enskilda mandat kan ha avgörande påverkan i skillnaden mellan höger- och vänstersidan i parlamentet. Speciellt då aktuella opinionsmätningar visar hur jämnt det är mellan de stora grupperna. Hon poängterar att det inte handlar om hur många svenskar vi kan få dit, för det går ändå inte att förändra, men att det går att påverka den ideologiska sammansättningen på plats. Något som hon tycker att även en EU-skeptisk väljare kan ha med sig.

Om man inte vill behöva välja mellan höger och vänster tycker Sofie Blombäck att man kan försöka hitta en kandidat som driver en sakfråga som man själv brinner för. Hon menar att en enskild ledamot har större möjlighet att driva sin profilfråga i EU-parlamentet än i riksdagen där partilinjen i allt större utsträckning styr hur man röstar.

Hur har svenska ledamöter påverkat?

Det är just i profilfrågorna som vi väljare kan se hur de svenska parlamentarikerna har arbetat. Från de olika utskotten som ledamöterna tillhör kan de driva sina egna frågor i allt från turism till medborgliga rättigheter.

Eftersom de svenska ledamöterna representerar åtta olika partier och inte Sverige som land, är det svårt att tala om deras insats på ett enhetligt sätt. Men forskning visar att parlamentariker i åtta fall av tio är lojala mot sina politiska grupper när det är dags för votering. Men när det gäller jordbrukspolitiken röstar svenskarna som oftast på sina riksdagspartiers linje.

De svenska ledamöternas syn på EU kan också uttolkas av hur ofta de röstar ja till förslag. Enligt en mätning gjord på Umeå universitet röstar de svenska parlamentarikerna i genomsnitt ja i 86 procent av fallen, något som kan tolkas som en grundläggande positiv syn på EU-samarbetet enligt undersökningen. Uttalade EU-vänner som FP och KD röstade oftare ja än V och MP.

En fråga svenskarna är bra att säga ja till är miljöfrågan. De svenskar partierna hamnade i topp tre när miljöorganisationen CAN rankade hur olika länder röstat i klimatfrågor. Framför allt är det vänster- och mittenpartier som varit särskilt duktiga på att rösta för mer ambitiösa klimatmål, menar organisationen. Sämst betyg av svenskarna fick Moderaterna. De har blandat annat sagt nej till att förändra systemet med EU:s utsläppshandel.

Ett annat exempel där svenskarna varit någorlunda eniga var i mars, då parlamentet för första gången röstade nej till den årliga resolutionen för kvinnors rättigheter. Bland nyheterna fanns skrivningar om hur finanskrisen drabbat kvinnor och förslag på en ny miniminivå för föräldraledighet. Samtliga svenskar förutom Alf Svensson (KD) röstade dock för resolutionen. Svenskarna var också eniga i sitt ja när den så kallade Lunacek-rapporten röstades igenom i februari. Rapporten som ligger grund till att förbättra arbetet mot diskriminering av hbtq-personer inom EU mötte kraftigt motstånd och de svenska ledamöterna utsattes för omfattande påtryckningar från lobbygrupper.

Nyhetssajten Europaportalen har även granskat hur aktiva de svenska parlamentarikerna är i sitt arbete. Folkpartisten Cecilia Wikström hamnade då i topp vad det gäller att lägga fram flest betänkanden och leda arbetet kring dem i sina utskott. Bland annat har hon arbetat med frågan om villkoren för tredjelandsstudenter som vill arbeta i EU efter examen.

Vilken insyn har jag i EU-parlamentet?

För att få reda på hur arbetet går till i Strasbourg och Bryssel finns flera tillvägagångssätt. Enligt det fördrag som styr mycket av arbetet i parlamentet ska ”unionens institutioner, organ och byråer utföra sitt arbete så öppet som möjligt”. Alla unionsmedborgare har rätt att få tillgång till Europaparlamentets handlingar. De flesta handlingarna finns tillgängliga på parlamentets hemsida, medan övriga lämnas ut efter skriftlig begäran. Både sammanträdena i kammaren och utskottens sammanträden är öppna för allmänheten och kan även följas i direktsändning eller i efterhand via parlamentets hemsida.

För den som vill kontakta EU-parlamentet direkt finns ett särskilt utskott för framställningar, som det kallas. Där kan medborgare i medlemsländerna skicka in förfrågningar, klagomål eller påpekanden inom olika områden.

Varför brukar valdeltagandet vara så lågt?

Valet till EU-parlamentet nådde ett bottenrekord 2004, då bara 37,8 procent av Sveriges röstberättigade deltog. I övriga val har det inte sett mycket bättre ut och siffran brukar landa kring 40 procent. Mönstret går igen i många av EU-länderna. Teorierna varför det är på det här viset är många. Okunskap om parlamentets arbete, att valen normalt ligger mitt emellan riksdagsvalen och känslan av att inte kunna påverka är några orsaker som forskarna ser.

Sofie Blombäck säger att den absolut vanligaste orsaken till varför folk inte röstar handlar om bristande kunskap, att man inte känner sig insatt. Men ansvaret för det beror lika mycket på politikerna och media som på väljarna själva, säger hon. En annan orsak hon nämner är att många känner att EU-parlamentet ligger långt bort från vardagen.

– De frågor som brukar vara viktiga i val när man frågar svenskar är ju jobb, ekonomi, skola och välfärd. Vissa har mer med EU att göra och vissa är mer nationella. Men man ser inte kopplingen lika tydligt till sitt eget liv, säger hon.

I ett EU-val står inte heller någon regeringsmakt på spel. Aspekter som eventuell regeringsduglighet eller ansvarsutkrävande av tidigare förd politik blir då ointressanta. Enligt Sofie Blombäck gör det svårare för väljarna att veta vad det är man egentligen röstar på. I ett riksdagsval är det lättare att rösta för eller emot en regering, menar hon.

Årets val är lite ovanligt eftersom det inträffar samma år som vårt riksdagsval, något som bara händer vart tjugonde år. Därav smeknamnet ”supervalåret”. Just nu funderar statsvetarna på hur det kommer att påverka valdeltagandet.

– Vi har aldrig varit med om det här i Sverige, så forskningens bästa gissning är att valdeltagandet borde gå upp utifrån vad vi sett i andra länder. Vi förväntar oss att partierna ska satsa mer och att de ser det som en testomgång inför riksdagsvalet i september, säger Blombäck.

Enligt Sveriges EU- och demokratiminister, Birgitta Ohlsson (FP), är regeringens mål att få upp årets valdeltagande till över 50 procent. Samtidigt har statsminister Fredrik Reinfeldt sagt till nyhetssajten Europaportalen att regeringen inte står bakom det målet.

Varför så många småpartier i EU-parlamentsval?

Förutom lågt valdeltagande är också framgången för små partier karakteristiskt för EU-parlamentsval. I valet 2004 skrällde det okända Junilistan och fick 14,4 procent av rösterna. Något som gav partiet tre mandat. 2009 var det Piratpartiets tur när de fick 7,1 procent av rösterna, vilket gav två mandat i parlamentet. I samma val åkte dessutom Junilistan ut ur EU-parlamentet. Båda partierna har misslyckat att ta sig in i riksdagen.

Ännu mer talande är det faktum att 9,2 procent av svenskarna i valet 2009 la sina röster på partier som inte klarade fyraprocentsspärren och därmed kunde få något mandat i EU-parlamentet. Vilket var rekord för röster på partier under fyraprocentsspärren i ett allmänt val i Sverige. Det kan jämföras med det senaste riksdagsvalet där motsvarande siffra var 1,4 procent.

Inför årets val handlar mycket om en comeback för Junilistan, om hur Sverigedemokraterna står på tröskeln till parlamentet, hur Piratpartiet ska hänga kvar och hur Feministiskt initiativ storsatsar både i EU-valet och riksdagsvalet, säger Sofie Blombäck.

Hennes avhandling undersöker just de små partiernas framgångar i EU och hon menar att tendensen att rösta så är generell i hela unionen. Varför det har blivit vanligt i Sverige handlar bland annat om att väljarna inte tar valet på lika stort allvar och är beredda att chansa med sin röst när inte regeringsmakten står på spel, säger hon.

– De partier som ligger illa till i Europaparlamentsvalet är riktigt stora partier och partier som är i regeringsställning. Så värst är att vara det största partiet i en regeringskoalition i ett Europaparlamentsval. Motsatsen, att vara ett litet parti som är en uppstickare, har en större chans för väljarna vågar chansa lite mer.

Hon vill inte spekulera i årets valresultat ännu, men säger att det kommer att påverkas mycket av vilka frågor som står på agendan och vad som kommer debatteras. 2009 var till exempel personlig integritet en het fråga, vilket gjorde Piratpartiet framgångsrika. Men hon medger att många opinionsmätningar pekar mot att Sverigedemokraterna tar sig in i parlamentet.

EU-valet och högerextrema partier

De högerextrema partierna kan få ett betydligt större inflytande efter valet. Nya opinionsmätningar från Poll Watch 2014 visar nämligen att antalet grupplösa, där merparten är högerextrema, kan komma att tredubblas.

Bland dagens grupplösa finns bland annat franska Front National, ungerska Jobbik, italienska Lega Nord och Brittish National Party representerade. Några få av dem är helt partilösa eller tillhör enfrågepartier. I den nuvarande mandatfördelningen är gruppen 33 stycken och har svårt att hävda sig i parlamentet. Men en opinionsmätning från 23 april visade på ett ökat stöd och gruppen hade då vuxit till hela 94 mandat. Samma mätning visar också att sju högerextrema partier från olika länder då skulle kunna bilda en egen grupp bestående av 35 mandat. Där ingår Sverigedemokraterna, som tidigare flörtat med Geert Wilders nederländska Partij voor de Vrijheid och franska Front National. Jimmie Åkesson har ännu inte lämnat något definitivt besked om samarbeten, men att agera i parlamentet utan att tillhöra någon grupp är mycket svårt.

Sofie Blombäck påpekar att föreställningen om att stödet ute i Europa för partier på den yttersta högerkanten hela tiden växer inte är helt korrekt. Enligt henne visar aktuella opinionsmätningar från bland annat Poll Watch på en annan trend.

– Det kablas gärna ut att högerextremisterna är på frammarsch, men de längst till vänster är också på frammarsch. Det är inte en högervridning vi ser utan en separation från mitten.

Anledningen till det är att parlamentets två största grupper, den socialdemokratiska och den kristdemokratiska, har blivit jämnstarka och för att få igenom förslag behövs kompromisser. Sofie Blombäck menar därför att det gjort dem likriktade och skygga för konflikter. Vilket i sin tur lett till framgångar för mindre partier längre ut på kanterna.

– Det är alltid lättare att få framgång med sitt budskap om man kan ta tydligt ställning mot någonting.

Vilka historiska konflikter finns i parlamentet?

EU-parlamentet är en regnbåge av politiskt motstridiga idéer, där sakfrågor och personkonflikter är vardag. Inte mindre än 160 partier finns representerade. Men samtidigt som motsättningarna inom parlamentet är många präglas också arbetet av det som Sofie Blombäck kallar för en konsensuskultur. Hon menar att de stora politiska grupperna i parlamentet många gånger kommer överens innan det är dags för omröstning. De mindre grupperna har reagerat och tycker att de stora sviker sina ideologier.

– De främsta konflikterna har snarare varit mellan parlamentet och EU:s andra institutioner, framför allt kommissionen och rådet. Konflikter om vilken roll parlamentet ska ha i lagstiftningen, men också att parlamentet faktiskt går emot förslag, säger hon.

Som exempel nämner hon bland annat de senaste budgetförhandlingarna där parlamentet inte ville godkänna den budget som kommissionen och ministerrådet föreslagit. Ett annat exempel där parlamentet satt sig på tvären är när man stoppade Acta-avtalet, ett internationellt avtal om åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning.

År 1999 blåste det också storm inne i parlamentet. Då fanns en majoritet bland ledamöterna att med hjälp av sitt misstroendevotum avsätta hela EU-kommissionen efter att en rad skandaler kommit upp till ytan. Något som aldrig behövde göras då kommissionen istället valde att avgå frivilligt.

Vilka utmaningar väntar parlamentet efter valet?

Som nämnt tidigare har Lissabonfördraget gett parlamentet utökade befogenheter, bland annat när det gäller valet till kommissionens ordförande, som kan liknas vid EU:s premiärminister. Valet, som ska göras redan till sommaren, kommer vara en källa till konflikter inom parlamentet tror Sofie Blombäck.

– Den första kraftmätningen kommer att handla om valet av kommissionens ordförande, det är jag tämligen övertygad om. Hur ska relationen egentligen se ut mellan parlamentet och medlemsstaternas regeringar? Hur ska maktbalansen inom EU vara?

– Sedan är det frågan om ekonomin, åter igen. Om eurozonen och om eventuella banksamarbeten. Att försöka få igång Europa igen efter den ekonomiska krisen, fortsätter hon.

I spåren av den ekonomiska krisen har också en del medlemsstater intagit en skeptisk hållning kring synen på det nuvarande EU-samarbetet och vilken kontroll det har. Opinionsundersökningar förutspår också att antalet EU-skeptiska ledamöter kan bli fler efter valet. Något som kommer tvinga parlamentet att diskutera EU:s legitimitet gentemot medlemsstaterna allt mer framöver tror Sofie Blombäck.

Fakta: 

Viktiga datum

10 april: Brevröstning utomlands börjar 
25 april: Röstlängden fastställs 
1 maj: Nu kan du börja rösta via bud 
7 maj: Förtidsröstningen i Sverige börjar 
25 maj: Sveriges håller val till Europaparlamentet 
25–26 maj: De första valresultaten kommer in under natten

Politiska grupper i EU-parlamentet 2009­–2014

EPP 
Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater)
274 mandat (M+KD)

S&D-gruppen 
Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet
195 mandat (S)

ALDE
Alliansen liberaler och demokrater för Europa
83 mandat (C+FP)

G/EFA 
De gröna/Europeiska fria alliansen
58 mandat (MP+PP)

ECR 
Europeiska konservativa och reformister
57 mandat

GUE/NGL 
Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster
35 mandat (V)

EFD 
Frihet och demokrati i Europa
31 mandat (euroskeptiska och nationalkonservativa partier)

NI 
Grupplösa i Europaparlamentet
33 mandat

Källor: EU-upplysningen, Europaparlamentet

EU-parlamentet i siffror

Medlemsstater: 28

Språk: 24 officiella i parlamentet

Antal ledamöter: 
I dag: 766
Efter valet: 751 (varav 20 svenska)

Könsfördelning 2009–2014:
Män: 65 procent män
Kvinnor: 35 procent

Svensk mandatfördelning 2009–2014:
Socialdemokraterna: 6
Moderaterna: 4
Folkpartiet: 3
Miljöpartiet: 2
Piratpartiet: 2
Centerpartiet: 1
Vänsterpartiet: 1
Kristdemokraterna: 1

Svenskt valdeltagande 2009: 45,5 procent (2004: 37,9 procent)

Valdeltagande hela EU 2009: 43 procent (2004: 45 procent) 

Antal röstberättigade i Sverige: 7,2 miljoner 

EU-parlamentarikers lön: 7 956,87 euro per månad under 2011 (Cirka 71 300 kr/mån) 

Parlamentets budget: 1,7 miljarder euro (cirka 15 miljarder kronor) 

Utskott i parlamentet: 20 fasta, plus tillfälliga 

Antal anställda i parlamentet: 6 700 (59 procent kvinnor) 

Användbara länkar

EU-upplysningen – Har riksdagens uppdrag att informera om EU 
Europaparlamentet: EU-valet 2014 – All information om valet 
Valmyndigheten – Information om var och hur du röstar 
Electio 2014 – Kan hjälpa dig att välja kandidat och parti

Läs mer om riksdagsvalet och EU-valet på fria.nu/val2014.

Rekommenderade artiklar

© 2020 Göteborgs Fria