”Militariseringen bör diskuteras öppet” | Göteborgs Fria

Debatt


Fredsam
Göteborgs Fria

”Militariseringen bör diskuteras öppet”

Fredsam skriver att de svåra frågorna fortfarande återstår att arbeta med för de som önskar en förskjutning i säkerhetspolitiken, bort från militära lösningar.

Onsdag 2 april höll Göteborgs kommunstyrelse utfrågning av representanter för försvarsmakten, med anledning av deras begäran att utöka antalet skjutdagar i Göteborgs södra skärgård. Invändningarna från olika grupper har, förutom brister i beslutsprocessen och kunskaper om äganderätten till Känsö, gällt buller, spridandet av koppar och bly i havet och påverkan på miljön för boende, sommargäster och turister. Hearingen förväntades ge en möjlighet till dialog och förhoppningen var att finna en kompromiss så att försvaret får möjlighet att öva inom rimliga gränser med mindre påverkan för natur och människor än förslaget inneburit.

Fredsamnätverket i Göteborg har under många år hävdat de säkerhetspolitiska aspekterna på dessa övningar i vår omedelbara närhet. Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet har sedan snart 100 år arbetat för att mänsklig säkerhet grundas på ekonomisk och social rättvisa, inte på militär makt. Fredsrörelsen har arbetat för att konflikter ska lösas med lagliga metoder och lyft fram fredsforskare som påvisar de framgångsrika interventioner som förhindrat många konflikter att utvecklas till krig. Genom IKFF:s projekt: ”Kvinnor mobiliserar mot militariseringen” har Sveriges upplåtande av sitt territorium för internationella övningar i Norrland och vid Vättern belysts.

Det som nu fokuseras vid hearingen i Göteborg är de miljöpolitiska aspekterna. Till detta möte har Fredsamorganisationerna fått kämpa för att få delta. Fredsam är däremot angelägna om att de säkerhetspolitiska aspekterna ska komma fram i detta sammanhang. I argumenten för att Göteborgs södra skärgård är ett viktigt övningsområde för försvaret förtigs att internationell krigsmakt ska inbjudas att öva här. Tid och omfattning för sådana övningar är inte preciserat utan kan ske i särskild ordning. Vi i Fredsam tycker att detta är mycket oroande. Vi anser att det är viktigt att militariseringen diskuteras öppet. Vi har rätt som ansvarsmedvetna medborgare att få information, se sammanhang och få kunskap om fredspolitiska aspekter. Det är fundamentalt i en demokrati att få lära sig förstå hur den andre tänker.

Vi firar i år 200 år av fred på vårt svenska territorium. Ansvaret för oss är att vi ska sprida i vår globaliserade värld hur fred skapas – inte tjäna pengar på att tillverka vapen och låna ut vår natur till krigsövningar.

Vid hearingen presenterade Skärgårdsuppropet innebörden av utökade skjutningar i skärgården. Det innebar viktiga förtydligande av hur försvarsmakten framställt konsekvenserna. Brännö byalag, Donsö byalag och Vrångö byalag utvecklade sina synpunkter på förslaget till expropriering av Känsö och den negativa påverkan ökad militär verksamhet i skärgården kommer att innebära för natur, fiske och människor. Men de svåra frågorna förblev obesvarade. En av dem var hur, i vilken omfattning och av vem beslut om internationella övningar ska tas. En annan väsentlig fråga som kommit upp i alla seminarier vi i fredsrörelsen anordnat är att försvarsmakten som riksintresse överordnas miljö som riksintresse. Hur kan den frågan drivas vidare?

De svåra frågorna återstår att arbeta med för oss som strävar efter en tyngdpunktsförskjutning i säkerhetspolitiken, bort från militära lösningar på världens problem. De närvarande representanterna för försvarsmakten avfärdade de svåra frågorna med att regeringen bestämt. Det var givetvis en besvikelse att ingen från försvarsdepartement eller miljödepartement var närvarande och svarade.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Göteborgs Fria