Nu ska butiker lära om EU-migranter | Göteborgs Fria
  • Bild på Marianne Sörling på Vallgatan.
    Det behövs fakta, säger Marianne Sörling, som tagit initiativ till att butiker i innerstaden ska utbildas om eu-migranters utsatta situation.
Göteborgs Fria

Nu ska butiker lära om EU-migranter

Det är inte bara vid Hemköp Stigbergstorget som personer som tigger riskerar att bli dåligt behandlade. Men det finns även många butiksägare som stöttar EU-migranterna. Nu ordnas en utbildningsdag för butiker och andra verksamheter i innerstaden.

Den 11 mars spreds meddelandet som en löpeld: butikschefen för Hemköp Stigbergstorget skulle ha kastat vatten på en kvinna som satt och bad om pengar. Det är ett av de mer extrema fallen av hur butiksägare betett sig mot personer som tigger. Ett annat återfanns i Fornåsa, utanför Motala, där Ica Nära satte upp en skylt med texten ”Snälla! Ge inte tiggarna någonting”.

På stadsmissionens center för EU-migranter, Crossroads, berättar man att det händer då och då att butikspersonal säger att ”ni får inte stå här vid ingången”, men att EU-migranterna nästan alltid får ett trevligt bemötande. Flera av migranterna uppger att de får stöd från butikspersonal och att de brukar få äpplen och bananer.

Köpmannaföreningen Innerstaden Göteborg får ofta frågor från sina medlemmar gällande att personer tigger i området. Föreningen är en sammanslutning mellan bland andra Göteborgs Köpmannaförbund och Göteborgs stad, där 650 butiker, kaféer och andra verksamheter i innerstaden är medlemmar.

– Vi får mycket kommentarer från medlemmar, allt från negativa kommentarer till att man undrar vad man kan hjälpa till med, säger Marianne Sörling, verksamhetsansvarig.

I deras medlemsundersökning 2013 uppgav någon att man ville ”få bort gatumusikanterna, gatusäljare och tiggare”. Därför togs Innerstaden Göteborg tillsammans med Avenyföreningen beslut att bjuda in medlemmarna till ”Informationsmöte: EU-immigranter som befinner sig i nöd”. Utbildningsdagen hålls av Göteborgs stad och polisen den 13 maj.

– Det finns ett behov av fakta så man inte tror en massa utan har ett underlag, så verksamheterna kan fatta rätt beslut. Vi får till exempel många frågor om det handlar om organiserad brottslighet och ”har de ingen sjukvård i Rumänien?” berättar Marianne Sörling.

Att det skulle handla om organiserad brottslighet är något som man ofta kan höras sägas, men det finns det inget alls som tyder på. Lars Christensen, på Citypolisen i Göteborg, har blivit polisens expert på EU-migranternas situation:

– Att det skulle vara organiserad brottslighet finns det inga belägg för. Jag går runt och pratar med dem varje dag. Det är klart att vissa reser i grupp eller i en familj, och att det i gruppen eller familjen kan finnas en ledare och en patriarkal struktur, men det är ju en helt annan sak, säger Lars Christensen.

Det är inte direkt en lukrativ verksamhet sett i svenska mått. Mellan 80 och 200 kronor om dagen är vad man kan få in, enligt Christensen. EU-migranterna har heller inte rätt till sjukvård eller social hjälp på samma sätt som svenska medborgare.

– Men det är ändå bra jämfört med den livssituationen många har det hemma i Rumänien eller Bulgarien. Det här är inte ett kommunalt eller nationellt problem, utan europeiskt problem och ett politiskt problem som i slutändan handlar om vilket samhälle vi vill ha, säger Lars Christensen.

Under utbildningsdagen kommer han mest att låta Göteborgs stad tala. Han betonar att det inte är en polisiär fråga över huvud taget.

– Att tigga för sitt leverne är helt okej och det här är EU-medborgare som har rätt att vara här.

Alla har också rätt att sitta på en allmän plats, vilket marken utanför butiksingångar oftast är.

– Visst har varje människa också rätt att be någon snällt att flytta sig, men butiksägare har ingen juridisk rätt att kräva det, nej nej nej. Det skulle vara om någon är bråkig eller stökig, men så är ju inte de här fallen, säger Lars Christensen.

Marianne Sörling berättar att det förekommer att butiksägare ber personer att akta på sig.

– Ja, det är många butiksägare som inte tycker att det är så trevligt att det sitter någon precis utanför entrén. Det kan vara allt från praktiska saker som att gatorna är trånga till att man tycker synd om dem att sitta ute i kylan. Som tur är har ingen av våra medlemmar burit sig lika illa åt som Hemköp.

Det finns också butiksägare som försöker stötta migranterna och till exempel kommer ut med kaffe, enligt Marianne Sörling, som hoppas på fler initiativ efter utbildningen.

– Jag hoppas att vi får så mycket fakta att vi kan ta beslut om vi ska göra något gemensamt för dem. Vi jobbar redan i dag med Stadsmissionen och Faktum och kanske finns det behov av att öka de insatserna.

Rekommenderade artiklar

Maria Nobel, kommunikationschef på Hemköp.

Få svar från Hemköp

Oklart om butikschef på Stigbergstorget får vara kvar efter uppgifter om att ha blött ner en person.

© 2019 Göteborgs Fria