Bakslag för Monsanto i Argentina | Göteborgs Fria
  • Miljöaktivisten Sofia Gatica deltar i en blockad av Monsantofabriken i Argentina i september 2013 som bidrog till att bygget nu har stoppats. År 1999 dog Gaticas nyfödda dotter till följd av fosterskador som orsakats av Monsantos besprutningar av sojabönsfält i närheten av deras hem.
Fria Tidningen

Bakslag för Monsanto i Argentina

Det kontroversiella jordbruksföretaget Monsanto har varit föremål för ökade protester i Latinamerika senaste tiden. I månaden noterade motståndarna en framgång när bygget av en planerad jättefabrik stoppades på obestämd framtid, rapporterar Jon Weman från Buenos Aires.

Fabriken i Malvinas Argentinas, en småstad strax utanför argentinska Cordoba, skulle blivit den största i sitt slag i Latinamerika för beredning av majsfrön. Här var det tänkt att frön från Monsantos patenterade genmodifierade växtgiftsresistenta majs skulle samlas in, sorteras, beredas med diverse kemikalier och lagras, för att sedan distribueras till stora delar av Sydamerika.

Men i januari förklarade en lokal domstol företagets bygglov som olagligt, eftersom det inte föregåtts av någon miljöstudie. Och den 10 februari fastslog miljödepartementet i Cordoba att den miljöstudie som företaget hastigt lämnat in visade att fabriken faktiskt skulle förorena Malvinas Argentinas och att projektet i sin nuvarande utformning inte kan fortsätta.

Det var kulmen på en över ett och ett halvt år lång strid. Monsanto kom först till Malvinas Argentinas i juni 2012.

– De började direkt med att gräva innan någon ens fått reda på vad som var planerat, berättar Celina Molina, som är medlem i Asamblea Malvinas Lucha por la Vida (Malvinas kämpar för livet), den grannskapsorganisation som lett motståndet mot fabriken.

I januari 2013 fick Monsanto bygglov och påbörjade det egentliga byggarbetet. Men i uppenbar strid mot argentinsk lag hade tillståndet alltså delats ut utan någon föregående miljöprövning. Trots detta lät en lokal domstol bygget fortskrida, men motståndet i staden började bli allt starkare.

– Här var tänkt att användas stora mängder gifter, inklusive kemikalier som är totalförbjudna i Europa. Det skulle ha hamnat i vattendragen här, säger Celina Molina.

I september förra året gick Asamblea Malvinas Lucha por la Vida till direkt aktion, och blockerade infarten till bygget. De blev bortkörda av polisen men kom varje gång tillbaka. I november attackerades blockaden också av torpeder från byggarbetarfacket OUCRA, men det ledde bara till mer medieuppmärksamhet, nu också på nationell nivå.

Kampen kring fabriken utanför Cordoba hade nu växt till en symbolfråga. Storskaligt, ”industriellt” jordbruk – i första hand soja, men också vete, raps, solrosor och majs – är ett kontroversiellt ämne i bland annat Argentina, Paraguay och Brasilien. De stora, mekaniserade, sammanhängande odlingarna av en enda gröda (monokulturer) är känsliga för skadeorganismer och kräver mycket bekämpningsmedel, och har kritiserats för att skapa en rad sociala och ekologiska problem.

En Associated Press-undersökning från januari i år pekar på starka belägg för cancer, fosterskador och andra ohälsosamma effekter i byar omgivna av sojaodlingar. Monsanto är det företag som kanske allra starkast kommit att förknippas med denna jordbruksmodell: i september förra året hölls koordinerade demonstrationer mot Monstanto omfattande två miljoner människor runtom i Latinamerika. Miljöaktivister från andra delar av landet började förstärka blockaden. Också Celina Molina ser konflikten i det ljuset.

– Det handlar inte bara om föroreningar här utan också om vad som händer på de platser där de kommer att användas. Vi vill visa att man kan göra motstånd mot den rådande modellen, att det är möjligt med en annan form av framsteg, säger hon.

I Malvinas Argentinas visar opinionsundersökningar att 60-65 procent är negativa till fabriksbygget, mot bara omkring 20 procent positiva. I den större konfliktfrågan är opinionen antagligen inte så klar. Argentinas ekologiskt inriktade lokala motståndsgrupper har aldrig lyckats bli nationella massrörelser, skriver Le Monde Diplomatique i en analys från förra året. Den storskaliga jordbruksproduktionen är en ekonomisk förutsättning för de sociala program och offentliga investeringar som den nuvarande regeringen blivit vald på.

Konflikten i Malvinas Argentinas kan på det sättet ses som historisk i att den för första gången satt stopp för ett stort jordbruksindustriellt projekt.

– Det folkliga och politiska trycket blev så stort att de blev tvungna att backa, säger Celina Molina.

Fokusfrågor

Rekommenderade artiklar

30 år sedan kuppen i Argentina

I fredags mindes Argentina den militärkupp som innebar början på landets mörkaste år under 1900-talet. Minneshögtider hölls runt om i världen, bland annat i Mexiko, Italien och på Kuba.

Fria.Nu

Haiti får vänta på demokrati

Det blev inga val i Haiti den 8 januari. Valmyndigheten sa att de inte hade hunnit förbereda valen. Frågan är om det går att ha en valkampanj på Haiti nu. Och är det väljarna eller militären som väljer regering?

Fria.Nu

Valet i Haiti uppskjutet på nytt

Efter ett möte med representanter för landets politiska partier den 30 december meddelade Haitis provisoriska valmyndighet att de planerade valen skjuts upp på grund av 'otillräckliga förberedelser'. Detta är den femte gången valen skjuts upp sedan landets förste folkvalde president Jean-Bertrand Aristide störtades i en militärkupp för snart två år sedan.

Fria.Nu

Spänt inför bolivianska valet

Det råder en spänd stämning inför valet i Bolivia i morgon söndag. Ingen av presidentkandidaterna väntas få en absolut majoritet och därmed blir det upp till parlamentet att utnämna presidenten i det djupt splittrade landet.

Fria.Nu

Fujimori greps av polisen på väg till Peru

Alberto Fujimori kom till Santiago i Chile den 6 november. Han tänkte ställa upp i Perus presidentval 2006. Men chilensk polis grep Fujimori. Han väntar nu på att bli utlämnad till Peru och åtalad.

Fria.Nu

© 2019 Göteborgs Fria